Vem äger mark?

I de flesta fall är markägare inte nya markägare. Visst finns, och har alltid funnits, nyrika och personer som genom adelsutnämnande blivit stora markägare.

Men om vi bortser från dessa är de flesta markägare mindre markägare eller medelstora sådana.

Då vi vet att yrken förr alltid gick i arv, oftast till äldste sonen, kan vi utgå från att markägande har gått i arv kanske sedan jordbrukets början.

Släkten följa släkten och de som i dag har mark har släktled för släktled haft det sedan Hedenhös dagar.

Markägande har gått i arv sedan förste bonden bröt ny mark.

Vilka är då de som inte har mark? Vi bör gå något sekel tillbaks, då många småbrukare sålde och gick in i industrin. Men de som inte haft markägande bakåt i sin släkt har oftast en bakgrund av att ha varit trälar långt tillbaks.

Även idag kan man troligen se många drag i dessa släkter av underkastelse och troligen arbetslöshet av längre slag. Släktdrag går igen. I dag har de personer som var lämpliga att arbeta som fabriksarbetare, men blivit arbetslösa, mycket svårt för att åter komma in på arbetsmarknaden. De är präglade av att arbeta enligt löpande bandprincipen utan att ta egna initiativ, i dag behövs få av dessa då den nya ekonomin önskar initiativrik entreprenörsanda, även av anställda.

Den nya ekonomin passar därför inte alla och så får vi utslagna som aldrig kan få ett nytt, riktigt, arbete. Men kanske det är en generationsfråga som kommer att lösas efter någon generation, då de som inte passar in har pensionerats. 

Det mutade Svenska folket

En hög lön eller stor rikedom skapar lättja och bekvämlighet. Trygghet och äventyrslusta kommer sedan. Spel och chanstagningar inom ekonomi eller vad som helst. Livet levs utanför den verklighet som motsatsen av ovanstående lever under.

De fattiga och utslagna. De som är sjuka eller långtidsarbetslösa vilka fick en otrolig försämring av sin ekonomi när Alliansen fick makten, men för den skull inte fick arbete eller blev friska.

Dessa började med att i många fall söka än fler arbeten än tidigare, men då de efterhand förstod meningslösheten i detta slutade de och blev apatiska.

Resultatet av Alliansens arbetsmarknadspolitik blev motsatsen till vad de trodde för dessa grupper. Men då dessa grupper inte är så många procentuellt sett i Sverige, varken förstår, bryr sig eller vet den stora majoriteten av folket detta och ännu mindre tror de att de själva kan drabbas, och så ler regeringspartierna när de ser sin popularitet fastän människor fåtts att lida oförskyllt.

Det var en chansning av arbetsmarknadspolitik som inte gick hem bland de drabbade, men som genom propaganda gick hem bland svenska folket genom att massan mutades med upprepade jobbskatteavdrag.

De lyckliga svenskarna

Största möjliga lycka åt största möjliga antal. Detta är Utilitarismens filosofi med Jeremy Bentham som föregångsfilosof med många lärjungar efter sig in i vår tid.

Har vi idag detta samhälle? I Sverige har vi detta, då förtroendet för regeringen är otroligt stort, historiskt sett.

Merparten har fått det, och får det, mycket bättre år för år. Att det sedan sker på bekostnad av sjuka och långtidsarbetslösa är i sammanhanget och utilitarismens tankegång betydelselöst just nu.

Så länge mångdubbelt fler får det bättre än de som får det sämre fungerar samhället och stödet blir stort för den regering som regerar efter denna filosofi.

Detta ser vi idag i Sverige. Vi har en regim vilkens filosofi utgår från Benthams lära och utöver det de amerikanska nobelpristagarna i ekonomi 2010.

Så länge massan upplever att de får det bättre och att de som inte alls får det bättre utan sämre anses få skylla sig själva, då de ses som parasiter som utnyttjar systemet, och inte som de ofrivilligt sjuka och arbetslösa de faktiskt är, då har vi det samhälle vi har i dag.

Regimen är stolt över sitt stöd och njuter sötebrödsdagar tillsammans med de stora massor som utan större ansträngning lyckas ha, få och behålla ett arbete.

Nattvardens dilemma i tron

I vissa församlingar ges påbrå att oblaten ska doppas i kalken och inget annat.    I andra är det upptill var och en att doppa den i kalken eller att dricka ur kalken.

Detta kan låta som något betydelselöst för de flesta men för troende är det ett dilemma. I bibeln står att dricka, varför har det då blivit att doppa?

Den som tolkar dricka som att dricka blir det ju fel för att doppa.

För min del som är troende har det resulterat i att jag byter församling när jag vill ta nattvarden. Jag ser begreppet dricka som att dricka, inte att doppa.

Matteus 26 vers 24-29

Den sista måltiden

26Medan de åt tog Jesus ett bröd, och efter att ha läst tackbönen bröt han det, gav åt sina lärjungar och sade: "Tag och ät, detta är min kropp." 27Och han tog en bägare, och efter att ha tackat Gud gav han den åt dem och sade: "Drick av den alla. 28Detta är mitt blod, förbundsblodet som blir utgjutet för många till syndernas förlåtelse. 29Jag säger er: nu kommer jag inte att dricka av det som vinstocken ger förrän den dag då jag dricker det nya vinet med er i min faders rike."

Sedan kan det ses ohygieniskt, men varför då inte hälla lite i en plastmugg för den som vill dricka av kalken, så är det problemet löst.

Alla ska ha rätt att göra vad dess tro säger och så är det i de flesta församlingar där inte församlingen styrs utan hänsyn eller förklaring till församlingsborna i en inre krets där oliktänkande inte är välkomna.

Vilken rang har du fått i samhället?

Liksom hos djuren har människan en rang eller hackskala.

1. Någon får företräde framför någon annan och värderas högre.

2. Någon får använda någon annan utan att denne får något för det.

3. Någon får diskrimineras medan någon annan absolut inte får det.

Den med beteckningen 1 är den som diskrimineras på arbetsmarknaden på grund av ålder eller längden av arbetslöshet. Här tas ingen hänsyn till meriter eller referenser eller för den del person. Denne är svartlistad och läggs omedelbart åt sidan när denne söker arbete, oberoende av alla locktoner om statsbidrag för att anställa denne, i form av ex nystartsjobb.

Den med beteckning 2 är den som det är tillåtet att utnyttja och få betalt för som gratis arbetskraft, här gäller inga avtal utan bara lydnad. Praktik är ett exempel där en person används, med löfte om arbete efter en tid men som oftast får gå efter praktiktiden, under påståendet att denne inte passade in. Här ingår även de sämst sedda socialbidragstagare och de som är i steg 3 i jobb och utvecklingsgarantin, vilka lämnas helt av arbetsförmedlingen när en arbetsgivare i 2-årsetapper tagit emot en sådan mot provision. Ingen lön ingår, bara att personen får behålla ett lågt understöd av staten, plus att arbetsgivaren får ca 5000 kr i månaden för att se till att personen gör något.

Den med beteckningen 3 är samma person, de kan diskrimineras utan att det är olagligt, på arbetsmarknaden och ersättningsmässigt. Men skulle personen vara färgad eller ha en annan sexuell läggning än hetero, då får denne absolut inte diskrimineras för detta, det ses som mycket mer allvarligt att diskriminera detta än att en person diskrimineras ekonomiskt och känslomässigt inom beteckning 1 och 2.

Sverige av i dag är ett Sverige som varit omöjligt för inte så länge sedan, men som nu ses med glädje av flertalet av svenskarna. Segregation och diskriminering beror på person och bedöms utifrån vem du är och inom vad.

En bullrande värld

Vi som idag lever på denna planet har ingen aning om vad tystnad är eller hur det är att leva utan ljudet från maskiner eller musik.

För länge sedan var musik mycket ovanligt att få höra, säkert fanns det människor som aldrig hörde ett instrument under hela sitt liv. Ännu mer säkert är att de flesta enbart hörde naturens ljud och andras människors arbeten.

Tänk så fridsamt och idylliskt detta var. Jag tror inte många av de som lever i dag kan föreställa sig hur det var.

I dag kan många inte fungera utan ljud, mp3 spelarna finns i öronen på människor till och med när de är ute och går i naturen. Frågan är varför?

Är vi samma slags människor i dag som de som levde förr?

Knappast, bara någon generation tillbaks så ansågs musik vid en fest hemma som inget annat än oväsen. Man ville umgås, äta och dricka och tala med varandra. Kvinnor för sig, män för sig. Det var aldrig tal om musik i dessa sammanhang, om det nu inte var tex en 50-års fest då man hade hyrt lokal och bokat några spelemän för att anordna dans efter maten.

I dag låter detta som helt historiskt men är bara ca 40 år tillbaks i tiden.

Är då dagens generationer samma slags människor som gårdagens?

Nej. Det finns ingen likhet. Den nervositet, förändringsbenägenhet och stress som i dag präglar osäkerhetssamhället fanns inte och det är nytt.

För att klara av detta samhälle fick människan förändra sina värderingar och det har skett.  Därav skillnaderna mellan generationerna i dag, som gör att nästintill ingen vågar anställa någon över 50 eller 60 år gammal person, oberoende av referenser eller meriter.

Varför har spel i alla former blivit så intressant för så många?

Spel och dobbel är en av många beskrivningar av vår tid. Många spelar, fler och fler spelsajter kommer på nätet och företaget ”Svenska Spel” lever sötebrödsdagar.

Postkodlotteriet frodas fast chansen att vinna något större är minimal. Skraplotterier annonserades under julen ut som att det vore inte så dumt att vinna några millioner och lockade många barn att köpa en lott att ge den arbetslösa mamman eller pappan, men inte vann denne, och besvikelsen blev stor för barnet den julen.

Lotterier ökar därför att det ses som möjligheter av många att vinna och förverkliga en dröm. Få vinner, många förlorar.

Lotterier och spel är därför besvikelsen i en nötskal för flertalet, vars hopp står till de mycket fås tur som de hoppas få.

Utan hopp, vilket är människans sista utpost, skulle inga spel om pengar finnas och många besvikelser och dagdrömmar istället riktas mot verkligheten och eventuella möjligheter där.

Spel kan vara trevligt och spännande, men när pengar kommer in i bilden blir det allvar och mindre trevligt för alla, liksom alkohol blir när det dricks bland barnfamiljer.