Är detta universums största spiralgalax?

 

NGC 6872 har nu rankats som den störst kända spiralgalaxen. Detta efter en detaljerad studie av data som samlats in av ett antal instrument bland annat NASA: s Galaxy Evolution Explorer rymdfarkoster, (GALEX).  

Utan GALEX: s förmåga att upptäcka det ultravioletta ljuset från de yngsta och hetaste stjärnorna där skulle vi aldrig ha insett den fulla storleken av NGC 6872 , säger den forskare som ledde arbetet  Rafael Eufrasio, från NASA: s Goddard Space Flight Center i Greenbelt, Md., och vid Catholic University of America, i ett uttalande.

Eufrasio presenterade resultatet på det 221: e mötet av American Astronomical Society i Long Beach, Kalifornien. Han betonade dock att spiralgalaxer större än NGC 6872 kan finnas där ute och vänta på att upptäckas. NGC 6872: s enorma storlek och udda utseende är konsekvensen av dess gravitationsinteraktion med en granngalax som har beteckningen IC 4970.  IC 4970 innehåller enbart 20 procent av NGC 6872: s massa.

Datorsimuleringar tyder på att IC 4970 närmande till  NGC 6872  för cirka 130 miljoner år sedan rörde upp en explosion av aktivitet i vissa delar av NCG 6872 och gav då NGC 6872 sin udda form.

"Den nordöstra armen av NGC 6872 är den mest störda och bubblar av stjärnbildning, längst ut på denna arm, synligt endast i ultraviolett ljus, finns ett objekt som verkar vara en tidvattendvärggalax som liknar dem som ses i andra interagerande system", säger Duilia de Mello, professor i astronomi vid Catholic University i ett uttalande.

NGC 6872: s centrum förbinder galaxens armar med dess centrala region och den centrala delen är också den enorm. Med en radie på 26000 ljusår är den ungefär dubbelt så stor som staplarna i de närliggande spiralarmarna säger forskarna. Man kan inte se bär stjärnor senast bildades i centrum av galaxen vilket tyder på att galaxen bildades många miljarder år sedan.

GALEX-projektet som kostat 150 miljoner dollar lanserades i april 2003 med syftet att studera stjärnbildning i universum. NASA slutade finansiera GALEX-projektet  i februari 2011 och i maj 2012 överlämnades det då till California Institute of Technology där uppdraget hålls igång med privata medel.

Bild vikipedia NGC 6872 den största spiralgalax vi känner till. Den finns i stjärnbilden Påfågeln och avståndet dit från Jorden är 212 ljusår. På bilden ses även den mindre galaxen IC 4970.

Alcyoneus den största radiogalax som upptäckts och ännu är det osäkert hur stor den är.

 

Radiogalaxer är stora galaxer, som tillhör de största objekten i universum. En eller två jetstrålar skjuter ut tusentals ljusår från radiogalaxens centrum, och matar in strömmar av gas i jättelika moln på vardera sida av galaxen. Inne i en radiogalax får en central ring av stoft och damm det omöjligt att se in i centrum av galaxen och därmed att upptäcka svagare jetstrålar.

Merparten av galaxer sänder ut ljus på  våglängder av skilda slag utöver synligt ljus. Flertalet galaxer sänder ut radiovågor. En del galaxer sänder ut mycket starka radiovågor och de kallas därför radiogalaxer.

Radiogalaxen i detta fall kallad Alcyoneus beräknas till en längd på 16,3 miljoner ljusår. "En radiogalax kallas en gigantisk radiogalax om och endast om dess korrekta längd projiceras på himlens plan överskridande 2,3 eller 3,3 miljoner ljusår." De flesta galaktiska utbuktningar har ett supermassivt svart hål som växer genom att dra till sig gas, damm och även stjärnor från omgivningen", säger astronom Martijn Oei och kollegor vid  Leiden Observatory i Nederländerna. Här kan den intresserade se på en film från youtube på galaxen.

"Det svarta hålet skjuter ut en bråkdel av sin ackumuleringsdiskplasma från värdgalaxen längs två kollimerade, magnetiserade jetstrålar som ligger i linje med dess rotationsaxel." tillägger Oei.

Detta är något som kan observeras med hjälp av radioteleskop. Jetstrålarna bleknar antingen gradvis eller slutar i hotspots i slutet av svagt lysande lober och ger slutligen det intergalaktiska mediets strålning i radiovågsfältet och magnetfältet.

Det är vid dessa händelser i ett svart hål i centrum av en galax som denna galax då benämns radiogalax.

Hittills har astronomer funnit cirka tusen gigantiska radiogalaxer merparten på norra stjärnhimlen."

Ca hundra av dessa överstiger 6,5 miljoner ljusår i diameter och tio av dem överstiger 9,8 miljoner ljusår. Störst med en längd av 16 miljoner ljusår är den här nämnda J1420-0545 (Alcyoneus).

Denna identifierades först i de bilder som togs av LOFAR-teleskopet (Low-frequency Array) som en del av LOFAR:s tvåmeters teleskop.

Alcyoneus och är minst 16,3 miljoner ljusårslångt och består av den centrala jetliknande strukturen och två yttre radiolober.

Radiokällan är associerad med SDSS J081421.68+522410.0 vilket är  en elliptisk galax cirka 3 miljarder ljusår bort i stjärnbilden Lynx (Lodjuret). 

Det intressanta här är storleken på radiogalaxen ingen i denna storlek har tidigare hittats (min anm.).

Upptäckten redovisas i en artikel som publicerats i tidskriften Astronomi & Astrofysik.

Bild LOFAR i Nederländerna bild från flickr.com

Kometen 2014 UN271 är den största vi vet

 

Kometen 2014 UN271 är en stor komet som utgick från  Oorts kometmoln och som upptäcktes första gången av astronomerna Pedro Bernardinelli och Gary Bernstein då de analyserade arkivbilder från Dark Energy Survey. Dark Energy Survey (DES) är namnet på ett astronomisk projekt som är utformat för att begränsa och finna egenskaperna hos mörk energi. Här använder man bilder tagna i det  ultravioletta, synliga och nära infraröda ljuset för att mäta universums expansion med hjälp av typ Ia-supernovor, baryon akustiska svängningar, antalet galaxkluster och svag gravitationeffekt. Samarbetet består av forskningsinstitut och universitet från USA, Australien, Brasilien, Storbritannien, Tyskland, Spanien och Schweiz.  

När kometen först avbildades i oktober 2014 var objektet 29 AU (4,3 miljarder km) från solen, nästan så långt bort  som Neptunus omloppsbana finns från oss det största avstånd en komet har upptäckts från.  Under 2021 kommer kometen att närma sig solen och befinna sig på ett avstånd av 20,8 AU (3,1 miljarder km) till 19,5 AU (2,9 miljarder km) från oss.

Ett forskarlag vid Parisobservatoriet och Instituto de Astrofísica de Andalucía-CSIC har nu bekräftat att kometen 2014 UN271 är den största komet som någonsin observerats. Forskarna publicerade en artikel som beskriver deras resultat på arXiv preprint server. I denna undersökning hade man hjälp av data från Atacama Large Millimeter Array där  från vilket teamet studerade våglängderna av ljus som studsar från kometen för att lära sig mer om dess storlek (de flesta andra mätningar av kometstorlek har involverat att mäta hur mycket av himlen de täcker). Mer specifikt fokuserade forskarna på de våglängder av  mikrovågsstrålning som inte representerades av det damm som avges av kometen och noterade att den jämförande ljusstyrkan hos våglängderna som reflekterades från kometen var ganska typisk. Deras beräkningar visade att för att kometen skulle reflektera så mycket ljus måste den vara ungefär 137 kilometer bred nästan i storlek av en mindre planeter. Den tidigare rekordhållaren var Hale-Bopp som mättes till cirka 74 kilometer tvärs över. Kometen beräknas göra ett varv runt solen på ungefär 6,7 miljoner år. Under januari 2031 kommer den passera som närmst oss.

Kometer av detta slag får vi hoppas inte tar kurs mot jorden (min anm.)

Bild från vikipedia av Färgkompositbild av C/2014 _UN271 från  Dark Energy Survey i oktober 2017.

Den största kometen som någonsin upptäckts är på väg mot oss

 

En enorm komet är på väg in mot den inre av solsystemet.  Den är ca 1000 gånger större än en typisk komet och är den största som någonsin upptäckts i modern tid.

Det var den 23 juni i år den upptäcktes och klassificerades som en komet och fick beteckningen Comet lC/2014 UN271(Bernardinelli-Bernstein) efter dess upptäckare, Bernstein-Bernstein, doktorand pedro Bernstein vid University of Pennsylvania och astronomen Gary Bernstein.

Astronomer uppskattar att diametern på detta isiga objekt till 100 till 200 km, cirka 10 gånger större än kometer normalt är. Denna uppskattning är dock ganska osäker eftersom kometen ännu är långt från jorden och dess storlek beräknas på mängden av solljus som reflekteras från den. Kometen kommer som närmast jorden 2031. Men på ett säkert avstånd från oss.

Den  upptäcktes första gången genom Dark Energy Survey;s   2014 (först nu har den upptäckts i dessa bilder). Kometen finns just nu cirka 20 astronomiska enheter (AU) från solen (en AU är avståndet jorden-solen eller 150 miljoner kilometer) innebärande lika långt från oss som planeten som Uranus.

 Kometen lyser med en magnitud på 20 och är utom räckhåll för de flesta amatörastronomteleskop. Som jämförelse kan de flesta se föremål av magnitud 5 eller 6 med blotta ögat under goda förhållanden. När kometen närmar sig jorden 2031 kommer den fortfarande att vara 11 AU från oss. Detta är lite längre bort än Saturnus finns i sin  genomsnittliga bana från solen.

 

Det som gör Comet Bernardinelli-Bernstein speciell är att den bortsett från sin storlek inte (enligt analys av dess bana) har besökt solsystemets inre på ca tre miljoner år. Senast ungefär samtidigt som vår förfader "Lucy” gick på jorden. Kometen kommer ursprungligen från Oort moln. Oorts moln är en enorm, avlägsen region i utkanten av solsystemet som antas rymma biljoner kometer. 

Bild vikipedia. Bild av C/2014 UN271 från Dark Energy Survey.

En sammanställning av det största i universum

Det största av skilda slag däruppe kan vi inte vara säkra på. Men det största av vad vi idag vet, kan vi göra en sammanställning av.

Exempelvis största kända solen eller planeten i vårt solsystem. Största kända galaxhopen med mera med mera.

Följ denna länk för att få veta vad som idag är känt som störst därute och få en kunskap om hur stort, djupt eller mäktigt olika objekt är däruppe ovan oss.

Bilden är på Utopia Planitia den störst kända kratern i vårt solsystem vilken finns på Mars

Ganymedes jättemånen i vårt solsystem vilken är större än planeten Merkurius och småplaneten Pluto

Ganymedes är solsystemets största måne vilken har sin bana bland 67 andra månar runt Jupiter. Ganymedes är större än planeten Merkurius men har en mindre massa än Merkurius.

Månen består av sten och is. från Wikipedia citat.

"Ganymedes är den enda månen i solsystemet känd för att ha en magnetosfär. Den magra magnetosfären är begravd i Jupiters mycket större magnetfält. Månen har en tunn atmosfär av syre som innehåller O,O₂ och eventuellt O₃ (ozon)".