En blodröd måne kan ses mellan 3:07 och 04:11 den 28 sept över Sverige. Sågs förr som omen om svåra tider eller olycka.

Det handlar om en månförmörkelse där månens färg skiftar i röd nyans under den tid detta sker.

Det är bara att hoppas att det blir väder för denna fantastiska syn.

Förr sågs detta som en varning från gudar om att något svårt skulle ske. Katastrofer av något slag.

Det kunde vara allt från bränder till katastrofer av skilda slag. Tron fanns i alla kulturer. Idag tror forskare att man ex kan använda skenet för att söka liv i andra solsystem.

Följ den länk som här medföljer för mer info av skilda slag om den månförmörkelse som sker i dagarna och vad en blodröd måne betytt och betyder nu och tidigare i historien.

En av Saturnus månar Enceladus matar en av Saturnus ringar genom sina isvulkaner. Forskare misstänker liv. Se en fascinerande film från Enceladus nedan.

Enceladusär en isvärld med ett saltvattenhav under ytan. Värme alstras i det inre och vulkaner sprutar upp saltvatten blandat med materia långt utanför  den tunna atmosfären.

Blandningen fastnar i en av ringarna runt Saturnus och fotsätter här sin bana runt Saturnus.

Forskarna fascineras av möjligheten till liv genom att det finns vatten under isen och i en av ringarna runt Saturnus. Här finnsen länk att koppla upp sig mot där en kort film på ett spännande och informativt vis förklarar  möjligheten till livsformer under Enceladus yta eller hör o häpna organiskt material i ringen som nämns ovan runt Saturnus.

Den tunna men grumliga atmosfären ger även reflexer vilket lurar oss att tro att månen är belyst och ljus av solen.

Kanske det även är förklaringen till dvärgplaneten Ceres  mystiska ljuskällor vilka tros komma från reflekterade material vilket jag hela tiden trott vara rhodium. Fortfarande finns inget svar på vad som reflekterar där. Men is verkar inte vara svaret på  Ceres vilket det är på Enceladus.

Det finns likheter med objekten inte ismässigt vad man vet men båda sprutar upp vattenplymer från det inre och båda har atmosfär. Då Enceladus har en grumlig atmosfär som reflekterar ljus och Ceres har atmosfär och vattenkaskader ses även här därför bör även Ceres atmosfär bestå av grumlighet. Därför kan reflektionen av de material som finns på vissa platser på Ceres reflekteras genom samma effekter som det sker på Enceladus. Vattenkaskader, mineralbitar i vattnet och en grumlig atmosfär som reflekterar vissa mineral eller isslag.

Det okända väntar.. Farkosten New Horizon har nu lämnat Pluto o fortsätter mot nästa objekt, 2014 MU69 ute i Kuiperbältet bortanför Pluto.

Denna asteroid är ett intressant mål för New Horizon på dess färd ut från Plutos bana och in i Kuiperfältet vilket är ett mycket litet undersökt bälte av större och mindre asteroider. Det finns troligen mycket som inte setts här tidigare av astronomerna. 2014MU69 upptäcktes först 2014.

Säkert blir det en spännande resa och säkert finns mycket att lära av detta objekt.

Men det blir först 1 januari 2019 om planerna inte ändras som farkosten når  målet och då får vi som lever se vad eller vilka överraskningar som då kommer att ses på denna asteroid.

Säkert blir det överraskningar.

Orion heter de nya rymdfärjorna vilka ska bli framtidens farkoster.

De nya rymdfärjorna Orion provflygs numera och är rymliga färjor. De ska kunna ta med sig 6 personer medan  apollokapseln enbart rymde tre. Men det blir först 2021 som det första uppdraget med denna farkost är inplanerad.

Landningen av dessa nya farkoster blir inte som tidigare rymdfärjor med hjul på landningsbana utan med fallskärmar vilket anses säkrare. Nu har Orions planerade fallskärmar testats och de fungerade enligt planerna. Nästa testfärd utan astronaut planeras in 2018. Först som jag skrev ovan 2021 kommer ett uppdrag att göras med astronauter ombord.

Nog är det på tiden. Månresorna är ju över 40 år sedan nu. Det är lång tid mellan astronautbesök på främmande kroppar i rymden. Elektronik i all ära men människans upplevelser på en främmande kropp är minst lika viktig i forskningens tjänst som dessa elektroniska ögons vilka ska programmeras och aldrig blir spontana.

Dione en av Saturnus 62 månar. En isvärld som nu fotograferats på nära håll och likt andra isvärldars döljer vad som finns under isen.

Dione fotograferades för ett tag sedan av Cassini när denna passerade månen. När det nästa gång blir möjligt är skrivit i stjärnorna som uttrycket heter.

Dione är en isvärld likt en del andra månar i  solsystemet. Dock inte vår måne runt Jorden.

Fotografierna på Dione är vackra och kan ses här. När människan kan besöka denna måne vet ingen men säkert är det många generationer dit.

Ismånar  kan innehålla vad som helst under ytan och är därför spännande världar att besöka. En dag kanske människan kan komma hit. Till dess eller tills en ny rymdfarkost kan besöka omgivningen får vi njuta av bilderna från Cassinis resa. 

Utomjordiskt liv och förändringar i acceleration präglar nutiden till nya livsformer

Planeter utom vårt solsystem där liv kan finnas har numera hittats. Men hur ska man gå vidare och undersöka om liv verkligen finns där?

Det är dilemmat idag och svaret finns ej. När kan parametrar hittas vilka bevisar liv eller till stor procent visar att liv finns?

Troligen tar detta tid och när det väl går kommer troligen många besvikelser. Liv är unikt.

Men vi ska inte ge upp människan är nyfiken och kommer aldrig att ge upp tanken på att det finns liv någon annanstans än här på Jorden.

Nyfikenhet och äventyrslusta präglar en människa. Därför kommer upptäckter och uppfinningar alltid att göras av mänskligheten. En del för mänsklighetens fromma och en del som riskerar mänsklighetens undergång. Likt idag.

Människan är präglad att söka förändring. Kanske det ligger i livets byggstenar att liv ska skapas och återskapas. Liv ska vara experiment av liv och då fodras ett accelererande av förändringsvilja i livets byggstenar. Ju mer avancerade uppfinningar människan gör desto mer kämpar liv för att hitta nischer som passar bland dessa förändringar. Förändringstakten ökar därför ju mer som förändras.

Varför förändringsviljan skapats i livets byggstenar är dock en gåta.

Panspermi teorin att livet kom hit från rymden och sprids vidare. Men hur och från vilken källa?

Kan livet kommit hit genom kometer eller rymdstoff från galaxerna utifrån vår vintergata eller från dennas miljarder stjärnor och andra objekt?  Sprids det vidare genom att expandera likt universum i övrigt? Men var kom då livets kärna från?

Astrofysiker ställer idag frågan om livet uppstod spontant eller om det kom från rymden. Idag vet vi bara liv finns och det bevisas av att vi finns. Vi och övrigt organiskt material som rör sig  på Jorden klassificeras som liv. Liv är organisk rörelse som lever genom att födas och dö och återuppstå som något annat liv eller omvandlas till oorganiskt material

Men om liv kom från rymden hur transporteras detta  i dessa otroliga avstånd av totalt vakuum och mörker. Vad var källan till att det kunde transporteras? Sändes det ut från någon källa och i vilken hastighet?

Det går att formulera mängder av mer eller mindre fantastiska teorier om detta. Det är vad astrofysiker även gör. De gör allt för att få dessa teorier att verka möjliga. Men ingen av dessa forskare nämner ens det tabubelagda inom vetenskapen att vi kan vara ensamma och är skapade av en Gud. Ett svar inte mer fantastiskt än de teorier vilka florerar bland fysikerna.