Merkurius svaga magnetfält stoppar inte den radioaktiva solvinden likt Jordens magnetfält. Det snöar järn och svavel sprutar från vulkaner här

Merkurius den innersta av solsystemets planeter har ett magnetfält ca 100 gånger svagare än Jordens. Detta innebär att Merkurius inte har det skydd Jorden har mot radioaktiv strålning utan bombarderas oupphörligen med detta från solen.

Skulle samma sak ske här skulle livet utplånas. Ett svagare magnetfält visar att planeters kärna manteln kylts ner över tid. Kan samma sak ske här? Ingen vet säkert.

På Merkurius yta sträcker sig långa smala åsar hundratals km över ytan troligen bildade när kärnan och mantels kyldes.

Magnetfält runt en planet är viktigt men utan en het kärna försvagas detta och för Jordens del skulle det betyda förstörelse av ozonskikt och radioaktiv strålning där ultraviolett strålning är ett slag efterhand utplåna Jordens liv.

Mätningar har visat att Jordens magnetfält har försvagats något över tid men ännu är risken inte för stora förändringar av livsmöjligheter på Jorden här.

Därute finns Galaxer vilka efterhand dör ut

Galaxers stjärnor har ett begränsat liv. en dag slocknar stjärnor en efter en genom att deras bränsle förbrukats. Det är en lång process.

Men en galax får samtidigt nytt material från den döende stjärnan vilket kan skapa nya stjärnor. En process vilken hela tiden sker i de flesta galaxer.

 Men sedan finns det galaxer vilkas nya material vid stjärndöd försvinner ut från galaxen och nya stjärnors bildande stryps. En process som kallas Ram Pressure Stripping.

Processen vilken på något vis börjat här är ännu en inte helt löst gåta. Men det tros ha att göra med mörk energi och mörk materia.

Gåtan försöker man lösa på bland annat ICRAR (international centre for radio astronomy research i Australien).

Bättre bilder än dessa kommer troligen inte på Pluto under vår generation

Nu har de sista av mycket högupplösta bilder från New Horizons färd runt Pluto nått oss.

Några nya bilder av samma kvalité kommer inte på många år nu. Inget är planerat för en ny resa mot Pluto vår nutid.

Rymdbilen Opporunity fortsätter sin färd längs kratern Rim på Mars

Rymdbilen fortsätter på Mars sina undersökningar och går just nu längs kanten av en krater med namnet Rim. Längre fram ska den köra in dalen Willamette.

Längs vägen fotograferas det och undersöks vad som ses och kan vara intressant. Målet är att lära mer om geologin på Mars och om något organiskt material finns eller har funnits.

Resan fortsätter, när något intressant hittas vet ingen. Men inget av det som hittas är hemligt allt släpps till allmänheten det kan vi vara säkra på. Inga hemligheter från stater av militärstrategiskt slag finns på Mars under överskådlig tid vilka ska hemligstämplas.

Genom mätning av syrehalten bakåt i tiden har nya rön framkommit om livets början på Jorden. Första gången blev ett misslyckande.

Selen är ett  instrument som det går att mäta syrehalten i det förflutna med.

Genom detta nya rön har det framkommit att liv kan ha uppstått tidigare än vi trott på Jorden men inte fått fotfäste utan misslyckats första gången.

En tid av ickeliv har sedan uppstått och därefter gick en lång tid innan syrehalten förändrades och liv åter fick fotfäste och denna gång för att stanna.

Se följande artikel om forskningen inom detta område.

B0355 + 54 två pulsarer med lite annorlunda framtoning i Tvillingarnas stjärnbild.

En pulsar är en neutronstjärna vilken regelbundet utsänder strålning pulsvis av all slags strålning.

Det är endast ca 50 år sedan den första pulsaren upptäcktes.

Chandrateleskopet har studerat ovanstående pulsarer och det var i röntgenstrålningsområdet bilderna som kan ses med medföljande länken ses.

En  svansliknande dubbelstrålning utsänds och kan  ses på bilderna.

Varför det ser ut som det gör vet man inte men en naturlig förklaring kommer säkert efterhand.

Min personliga uppfattning är att det har med magnetism  av samma slag som järnfilspån när dessa delas upp vid en magnet på ett bord.

Stjärnan 49 lib troddes vara en ung stjärna men omtolkas till dess motsatsen genom ....

49lib är en ljustark stjärna på södra stjärnhimlen. Den antogs vara ca 2,3 miljarder år gammal en relativt ung stjärna. Men nu har detta omtolkats av astronomer vid Rhur universitetet i Bochum.

Istället för att ses som en ung stjärna ska den nu ses som en gammal stjärna med en ålder av 12 miljarder år. Tre gånger äldre än vår sol.

Den bildades därmed samtidigt som Vintergatan.

Att den lurade astronomer med sin ålder tidigare är effekten av en nästan utslocknad stjärna i närområdet vilken den är en dubbelstjärna till.

De äldsta stjärnorna innehåller inte tunga grundämnen. Vår sol har det beroende av att yngre stjärnor bildats efter effekterna och innehållet av gamla utdöda stjärnor vilka bildade tunga grundämnen när de omvandlades till olika stadier efter sin tid som blå och gula stjärnor till röda och vita stjärnor i sina slockningsfaser och dess material efter hand expanderade ut i omgivningen.

Så har hänt här den gamla stjärnan får material från sin kamrat den mörka döda stjärnan och då detta nu finns i den gamla stjärnan (tunga grundämnen) har det lurat astronomer till att stjärnan som är mycket gammal gett falsk bild som en mycket ung stjärna innan sanningen nu uppenbarats. Ett fenomen vi ska söka och säkert finna på fler platser i universum. Säkert har vi lurats i fler fall.