Bevis för gravitationsvågor har för tredje gången detekterats

Sökandet i många år efter bevis på att det finns gravitationsvågor vilket skulle bekräfta teorin om hur gravitation arbetar har gett resultat för tredje gången nu. Resultat som troligen kan ge ett nobelpris.

Denna gång är det vågor från en kollision av två svarta hål för tre miljarder år sedan. Dessa vågor färdas fram med ljusets hastighet. Säkert kan det vara en viktig upptäckt och något att fundera över. Har dessa vågor likhet med eller släktskap med ljuset?

Idén om gravitationsvågor uppstod för 102 år sedan men först nu bevisas de existera efter långt och troget letande för att bekräfta Einsteins teoriarbete där dessa ingår.

Det var den 4 januari 2017  detta avlägsna "åskmuller" nådde oss och upptäckten gjordes. Läs mer här om det spännande mötet och än mer om detta fenomen här.

Bilden är en simulering av hur  gravitationsvågor kan se ut.

Den mystiska händelsehorisonten vid svarta hål förbryllar. Kan där finnas ett objekt vi inte förstår istället för ett svart hål?

I troligen alla galaxers centrum finns ett svart hål.  Hål som i vissa fall väger mer än 100 miljoner solmassor.  Det som kommer nära dessa antas försvinna in i dessa.

Men idag finns teoretiker vilka anser att det inte är ett svart hål i centrum utan något annat vilket inte som svarta hål antas få, en gravitationskollaps som händelsehorisont.

Istället anser dessa att det finns ett okänt föremål med en mycket hård yta här vilket får kraschande objekt på dess yta att helt förstöras och upplösas i intet.

En stjärna vilken kraschar på detta hårda objekt skulle lysa länge och dess strålar innesluta objektet under månader.

Men ännu har inte dagens teleskop hittat något som stöder denna teori. Större teleskop ska fortsätta avsöka rymdens galaxer efter bevis på något som stöder teorin.

Men då inget hittills pekar på att dessa bevis finns får vi nog fortsätta anta att svarta hål är den troligaste sanningen därute.

Bilden är från Wikipedia och citerar " Simulering av hur ett svart hål framför Vintergatan skulle se ut. Det svarta hålet har 10 solmassor och ses här från ett avstånd på 600 km. För att upprätthålla detta avstånd krävs en motacceleration på omkring 400 miljoner g.^{[1] Slut citat}

Närmare solen än denna snart uppsända farkost har ingen hittills varit. Förväntningar på vad som kan upptäckas är stora.

Det är i juli 2018 denna farkost stor som en ordinär bil ska sändas upp mot solen. 6,3 km ovan solen i dess korona ska mätningar och upptäckter göras för att förstå stjärnorna bättre.

I en temperatur utanför farkosten av ca 1300C blir påfrestningarna stora. Under sju år ska sju besök göras i detta närområde av farkosten.

Hastigheten på farkosten är otroliga 430 000 km/t.

Förväntningarna på vad man ska lära sig är stora.

Bilden visar hur denna farkost ser ut och hur dess färd kan se ut.

Deneb är en av de ljusstarkaste stjärnorna på natthimlen. Men dess tid börjar närma sig slutet.

Deneb finns i stjärnbilden Svanen. Avståndet från oss är med dagens mätinstrument i detta fall omöjligt att säga. Någonstans mellan 16-32000 ljusår från oss är det troligen.

Stjärnans parallax är nästan omätbart. Detta beroende på avståndet och det är inget ovanligt med objekt så långt bort från oss. För att förstå detta dilemma se följande länk.

Denebs ljusstyrka är otroliga 60000 gånger starkare än vår sol. Om Deneb  funnits på samma avstånd från oss som Sirius skulle den lysa starkare sett från oss än vad vår måne gör. Sirius ligger ca 8 ljusår från oss.

Deneb sänder varje dag ut lika mycket ljus som vår sol gör på 140 år. Storleken är ca 200 gånger större i diameter än vår sol och är en av de starkast lysande och största stjärnorna i spektralklass A. Läs mer om spektralklassificering här. 

Deneb är en blå jätte vilket är färgen på de hetaste stjärnorna. Stjärnor av denna typ eller spektralklass gör av med sitt bränsle otroligt snabbt jämfört med ex en gul sol lik vår.

 Inom endast några miljoner år beräknas Deneb att explodera i en supernova. Redan nu har vätefusionen i dess inre upphört vilket är ett tecken på dess slut inom en icke avlägsen framtid. 

Bilden visar storleken av Deneb  i förhållande till vår sol

Marken gungar på Venus.

Venus har den egenheten att dess dygn är längre än ett venusår. Planeten är i storlek som Jorden och är den planet vilken ligger som nummer två från solen (Jorden är nr 3). Men där upphör likheten.

Venus är en ogästvänlig het värld med en temperatur av ca 460C.

En het värld av detta slag borde som de flesta andra stenplaneter ha en stor vulkanisk aktivitet. Men så är det inte.

Venus har inga aktiva vulkaner eller har kanske aldrig haft några vulkaner någonsin. Ingen vet.

Kanske det beror på den plasma eller gummiaktiga yta som blivit resultatet i värmen vilket får magman att inte kunna skjuta upp i vulkanliknande utbrott. Ytan lugnar ner aktiviteten i manteln genom sitt rörliga och gungande agerande. Det är vad ny forskning verkar visa. Venus yta är en gungande yta likt Jordens myrar (dock inte lika helt så gungande)  men då av oorganiskt material.

Bilden är på Venus.

Kina har byggt ett nytt rymdteleskop vilket ska riktas mot universums mystiska svarta hål.

Kina har byggt ett nytt teleskop vilket ska vara med i jakten på hemligheterna med svarta hål.

Kina ska med sitt nya starka teleskop försöka lista ut fler hemligheter med de svarta hål troligen alla galaxer har i centrum. Första frågan bör vara varför de finns där.

De svarta hålen slukar allt de får möjlighet till och ökar i omfång efter varje gång de slukat nya objekt.

Ofta ger de ifrån sig två jetstrålar långt ut från hålen vilka i sig  drar till sig  gas o stoff och drar detta vidare in i hålet. I fantasin kan man se det som levande organismer vilka äter materia.

Kusligt när man tänker på det anser jag. För mer om dessa hål och framtida forskning för att lösa fler mysterier om dessa avlägsna objekt följ  medföljande länk.

Bilden visar hur det kan se ut vid ett svart hål

Bygget för vad som ska bli Världens största optiska teleskop ESO:s extremely large telescope är i full gång nu.

Många länder samarbetar om detta projekt och mängder av forskare ser fram emot att börja använda det.

Det är i Chile detta teleskop byggs och vilket det finns stora förhoppningar på i det fortsatta utforskandet av universum. En ny era i rymdens utforskning ses det som. 

Läs mer om bygget här.

Det blir världens största optiska teleskop när det väl är klart.

Dess huvudspegel kommer att ha en diameter på 39 meter. Kupolen kommer att vara lika stor som en fotbollsplan.

Dess uppdrag kommer att vara skiftande slag. Några är att söka efter liv däruppe och ett annat att söka mer information om mörk materia och energi.

Bilden är en skiss på hur det ska se ut färdigt.