Plötsligt kom en stark röntgenskur från en plats lång därute i universum.

NASA: s neutron Star Interior Composition Explorer (NICER) teleskop på den internationella rymdstationen ISS upptäckte en plötslig spikrak röntgenstråle ca 10:04  den 20 aug.   Störningen orsakades av en massiv termonukleär blixt från ytan av en pulsar. En pulsar är resterna av en stjärna som för länge sedan exploderade som en supernova. Röntgenskuren är den starkaste Nicer hittills upptäckt från någon pulsar.


Den kom från ett objekt som heter SAX J 1808.4-3658, (eller J1808). Observationerna avslöjade många fenomen som aldrig har setts från en enda explosion. Explosionen har astronomer klassificerat som en typ I X-ray burst. Den energi som sprutades ut under 20 sekunder var i samma storlek som solen utstrålar under ca 10 dagar. 

Upptäckten av detta utbrott kommer att hjälpa astronomer finjustera sin förståelse av de fysiska processer som driver de termonukleära skov av detta slag från pulsarer.

Pulsars kan snurra snabbt och vara värdar för röntgen hotspots vid sina magnetiska poler. När objektet snurrar sveper det över de heta fläckarna över vår siktlinje och producerar regelbundet pulser av hög energi strålning.


J1808 ligger ca 11 000 ljusår bort mot stjärnbilden skytten. Det snurrar i en hastighet av 401 varv varje sekund och är en del av ett binärt system. Dess följeslagare är en brun dvärg. Ett objekt som är större än en gigantisk planet men för liten för att vara en stjärna. En stadig ström av vätgas strömmar från följeslagaren i riktning mot neutronstjärnan, och den ackumuleras där i en stor lagringsstruktur som kallas en diskanhopning.


Nog händer det ting därute som vi inte förstår ännu (min anm). Universum är inte stilla allt kan ske. Ingen vet på förhand vad.


Bilden från vikipedia vilken visar en Principiell funktionsskiss av en pulsar där strålning lämnar denna i två smala knippen och sveper ut i universum.

Vad konsumerar syre på Mars? Forskarna undrande.

För första gången har forskare mätt säsongsvariationerna i de gaser som fyller luften direkt ovanför ytan av en krater på Mars. Resultatet blev intressant då det gällde syre. Denna gas beter sig på ett sätt som forskarna hittills inte kan förklara utifrån hittills kända kemiska processer.


Under loppet av tre marsår (ca 6 jordår) visade ett instrument i provets analysresultat på mars (SAM) Portable Chemistry Lab vilket finns i rymdbilen Curiosity att sammansättning av kväve och argon följer ett förutsägbart säsongsmönster under året, växande och avtagande i koncentration från en krater under hela året i förhållande till hur mycket CO2 som finns i luften. Forskarna förväntade att även syre skulle göra det samma. Men det gjorde det inte.


Istället visade det sig att syrehalten i luften steg under våren och sommaren med så mycket som 30 %, och sedan sjönk tillbaka till nivåer som förutsågs.


Detta mönster upprepades varje vår även om mängden syre till atmosfären varierade vilket innebär att något producerar syre och sedan förbrukar det.


Den enda tidigare rymdfarkost med instrument som kunnat mäta sammansättningen av marsluften nära marken var NASA: s Viking som anlände till Mars 1976.

 Experimenten med Viking täckte dock bara några Marsdagar så det kunde inte avslöja de olika gasernas säsongsbetingade mönster. De nya SAM-mätningarna är de första som gör det. SAM-teamet kommer att fortsätta att mäta atmosfäriska gaser så att forskarna kan samla in mer detaljerade uppgifter under varje säsong framåt. Under tiden  ska Melissa Trainer en av forskarna och hennes team hoppas att andra marsexperter kommer att arbeta för att lösa syre mysterium.



"Det här är första gången vi ser detta intressanta beteende upprepas år för år som vi inte förstår helt och fullt”, säger hon. "För mig är detta en öppen uppmaning till alla smarta människor där ute som är intresserade av detta: se vad du kan komma med som förklaring,” tillägger hon.


Jag (min anm) ser det som spännande vad som producerar och förbrukar syret på Mars. Något är det men vad en biologisk eller en kemisk process? Ingen vet i dag. Men vi ska även förstå det med att upptäckten kommer från en krater varför just detta och är det en unik krater?

Bild från NASA på Mars yta.

Utkastad till ensamhet i otrolig hastighet kastades denna stjärna ut från Vintergatan

När de första människorna anses ha börjat gå på två ben (för ca 6 miljoner år sedan)  hände något i centrum av Vintergatan. I området där det svarta hålet finns kom en stjärna för nära detta men slukades inte. Istället fick den en stöt så den med en hastighet av 6000000 km/t flög iväg bort från hålet. 


Ännu i dag fortsätter den sin färd vilken innebär att den nu färdats igenom galaxen och är på väg att slungas ut ur galaxen och bli en ensamvandrande stjärna mellan galaxerna i tomheten därute. Den blir ett intergalaktiskt solsystem om nu planeter finns med denna sol känd som S5-HVS.


Upptäckten är gjord av en grupp forskare ledda av Sergey Koposov från  Carnegie Mellon University's  McWilliams Center for Cosmology. Stjärnan  kan ses i riktning mot stjärnbilden Tranan. Stjärnan sågs av forskare färdas relativt nära jorden (29 000 ljusår bort) i en hastighet av ca 10 gånger snabbare än de flesta stjärnors rörelser i vår galax färd inom galaxen. Hastigheten på den upptäckta stjärnan är så hög att den oundvikligen kommer att lämna galaxen och aldrig återvända," säger Douglas Boubert forskare vid universitetet i Oxford och en medförfattare till studien om stjärnan. 


Stjärnan upptäcktes med observationer från anglo-australiska teleskopet (AAT), ett teleskop med 3,9 meters vidd och Europeiska rymdorganisationens Gaia Satellite. Upptäckten gjordes som en del av Southern Stellar Stream spektroskopiska Survey (S5), ett samarbete mellan astronomer från Chile, USA, Storbritannien och Australien.

Bild  av människans resning till tvåbensgående som nämns ovan.

Bakterier kan livnära sig på elektricitet. Kan dessa finnas däruppe också?

Forskare har upptäckt att det finns vissa mikrober som finner elektricitet mycket näringsriktig. Dessa elektronätande mikrober är överraskande nog mycket vanliga. Forskarna har hittar dem på många olika platser.


Dessa mikrober (mikroskopiska organismer som bakterier, protozoer och svampar) har ingen mun, så de behöver ett annat för sätt att få sitt bränsle i sina kroppar. I en ny studie, publicerad den 5:e november 2019, i tidskriften MBIO, visas hur sådana mikrober drar in elektroner direkt från en elektronkälla.


Arpita Bose  är en biolog på Washington University och en av författarna till studien. Hon säger att den naturligt förekommande stammen av en bakterie som kallas Rhodopseudomonas palustris tie-1 bygger en kanal för att acceptera elektroner över dess yttre membran.

 Enligt forskning förlitar sig bakterierna på en järninnehållande hjälparmolekyl som kallas en Deca-heme cytokrom c. Genom att bearbeta detta protein bildar TIE-1 en viktig bro till en elektronkälla och äter (tankar skulle jag vilja kalla det) elektricitet.


Förmågan hos dessa mikrober att ta upp elektroner från ämnen som metalloxider kallas extracellulära elektronupptag kan hjälpa mikrober att överleva under näringsknappa förhållanden. Vissa slag av bakterier kan därmed leva på elektricitet. 

Studien syfte var att undersöka hur de drar elektroner genom sina yttre membran för att få energi.


Det är en intressant studie som kan ge idéen att (min anm) det kan finnas planeter däruppe där mikrober lever av strålning, elektriska kraftfält etc.



Bild på en elektrisk urladdning 

Galaxbågar fotograferade av Hubbletelskopet. Men vad är de bevis på?

Rymdteleskopet Hubble har nyligen fångat en bild av ett ovanligt (?) rymdfenomen från Galaxen Sunburst arc (se bild här) ca elva miljarder ljusår bort från jorden. Denna galax reflekteras 12 gånger i Hubbles lins på sin väg mot oss. 


Anledningen till detta fenomen kallas gravitationslins. På sin väg mot oss har galaxens sken passerat en galaxhop 4,6 miljarder ljusår från jorden. Galaxhopen innebär en stark gravitationseffekt på ljuset vilket får ljus som kommer  bakifrån att böjas.

Detta leder både till att ljuset från Sunburst arc går i en båge och även förstärks i form av reflektion därav den udda bild Hubbleteleskopet tog. 


Det mycket känsliga Hubbleteleskopet fångade fyra galaxbågar, som innehåller sammanlagt minst tolv reflektioner som man kan se på bilden.


Jag (min anm) undrar hur många falska foton av hur verkligheten ser ut, egentligen, därute i Kosmos, har från skilda teleskop tagits som äkta? Säkert många. Risken i detta vilket blir ej upptäckta felkällor gör att avstånd till en galax, dess läge och spektralklass och kanske även felkällor som ej existerande exoplaneter katalogiseras som äkta.


Bild från vikimedia på Hubbletelekopet vilket gett oss så mycket kunskap om universum.

Troligt händelseförlopp vid Big Bang enligt nya rön.

Under den första tiden efter BigBang växte universum från en nästan oändligt liten punkt till nästan en octillion (det är en etta följt av 27 nollor) gånger i storlek under mindre än en trilliondel av en sekund. 


Denna inflationsperiod följdes av en mer gradvis, men våldsam, period av expansion vi känner som Big Bang. Big Bang blev ett otroligt varmt eldklot av fundamentala partiklar såsom protoner, neutroner och elektroner vilka efterhand svalnade och bildade de atomer, stjärnor och galaxer vi ser idag. Expansionen fortsatte dock och gör så än i dag.  

För min del (min anm) undrar jag om en teori finns om hur allt kunde skapas i full expansion likt det gör än i dag som utvidgning i ett intet fungerande atomer som tillsammans bildar och bildat allt inklusive människan? Vi ser att det gör så men hur kan det fungera, vad är det som fungerar, vad sker egentligen?


Big Bang-teorin, som beskriver den kosmiska inflationen är fortfarande den mest utbredda förklaringen av hur vårt universum började. Men forskarna är fortfarande förbryllade över hur denna expansion hänger ihop. 

För att lösa denna kosmiska gåta har ett team av forskare vid Kenyon College, Massachusetts Institute of Technology (MIT) och i Nederländerna  vid Leiden University simulerat den kritiska övergången mellan kosmisk inflation och Big Bang. En period de kallar" återuppvärmningen. "När universum expanderade i en blixt av en sekund under kosmisk inflation var alla befintliga händelser utspridda i en kall och tom plats men något saknas, den varma soppa av partiklar som behövs för att tända Big Bang. Under återuppvärmningsperioden tros energin som driver inflationen förfalla till partiklar, säger Rachel Nguyen, doktorand i fysik vid University of Illinois och huvudförfattare till studien.


Men frågan kvarstår något (min anm) stämmer inte vad skedde egentligen? Varför? Hur? Allt är en gåta utan säkra svar men full av teorier.
Bild från hur det kan hasett ut vid Big Bang från

Nya data visar att det kan finnas liv i Venus atmosfär.

Dr Rhawn Joseph är en forskare som i dagarna publicerat en rapport i Nature/springer journal. I Rapporten har han besvarat frågan om det finns liv på andra planeter. Svaret är "Ja, det finns liv på andra världar. Men våra grannplaneter är inte mänskligt välkomnande förutom att svampar kan finnas på ytan av Mars och i atmosfären på Venus".


Livet på Venus är möjligt. Dussintals forskare tror det, inklusive den berömde astronomen Carl Sagan (1934-1996) och astrobiolog  David Grinspoon, som föreslog för nästan tjugo år sedan att liv kan finnas i molnen och på ytan av Venus. En annan vetenskapsman Dr Dirk Schulze-Makuch instämmer och har hävdat att livet kan ha överförts från jorden till Venus och även till Mars inkapslat i meteorer som kastas ut från vår planet. Svampar är överlevare vid en sådan färd.


Forskare ger exempel på hur svampar har koloniserat de mest ogästvänliga miljöer på jorden inklusive de mycket radioaktiva väggarna i det skadade kärnkraftverket i Tjernobyl. Svampar förökar sig även inom den internationella rymdstationen ISS trots upprepade ansträngningar att utrota dem.


För mer uppgifter om vilka forskare som uttalat sig i dagarna och tidigare och mer information om varför man anser liv på Venus möjligt följ denna länk. 



Själv kan jag tänka mig att svampporer kan ha åkt i väg till Venus från Jorden som det nämns ovan. Men om de överlevt i Venus atmosfär och inte förintats vill jag låta vara osagt. Jag tvekar. Då det gäller sökandet efter liv har vi betydligt intressantare månar i vårt solsystem är vad planeterna Mars och Venus är. 


Bild Venus som denna planet ser ut. Gårdagens bild var på hur man kan se den värmemässigt vid ytan. Ovan är från rymden. Bild från vikipedia.