Roger Bacon var alkemist, magiker och siare

Bacon var en person som trodde på att det fanns en urgammal hemlig visdom som en dag skulle återupptäckas. Han hade också förutsett att en dag skulle skepp kunna drivas utan åror eller segel och vagnar framföras utan hästar, Framtiden skulle även innefatta flygplan, lyftkranar och undervattensskepp. Sist men inte minst skulle jättemagneter finnas som kunde dra till sig tusentals människor vad det skulle vara för mening med det förklarade han dock inte En medicin skulle uppfinnas som gjorde oss lika gamla som Metusalem han som enligt bibeln levde i nära 1000 år. Bacons tid var 1200 talet. En tid då alkemin frodades och jakten på kunskapen att göra guld. Om någon av dessa galningar lyckades vet vi inte. Vi förmodar bara att så aldrig blev fallet.

Magin som hörde intimt samman med alkemin och i många fall även kunde ses som en del av denna frodades över hela Europa. Astrologin var även den accepterad som vetenskap men fördömdes likt all annan siarekonst av kyrkan. Det var en tid mycket olik vår men ändå lik på många sätt. Människan kämpade för största möjliga lycka till minsta möjliga ansträngning då som nu.

Skillnaden mot idag är att många i dag helst försöker fånga lyckan genom att spela till sig den. Dobbel och spel fanns även förr men inte i lika stor omfattning och inte lika lättillgängligt för alla som idag. Däremot är det nog få som idag, om ens någon, som håller på med alkemi. Försöken att framställa guld har förlorat i intresse. Varför, kan man undra, då vetenskapen gått framåt och något sätt borde ha upptäckts för guldframställning såvida inte upptäckten av omöjligheten i projektet i dag har accepterats och gjort fortsatta försök meningslösa.

Robert Grosseteste o ljusmetafysiken

Enligt denna teoretiska fysik utarbetad av Grosseteste så hade Gud i tidernas början enbart skapat ljus och en materia. När ljuset sedan förenades med materian hade efter hand universums alla sfärer och företeelser uppkommit. Grosseteste försökte utarbeta regler för ljusets rörelser genom att experimentera med prismor och linser. Troligen var han en av de som har bidragit till uppfinningen av glasögonen genom sin forskning om linsers betydelse för förstoring.

I sin idéhistoria påverkade han många till tron på att det fanns en uråldrig visdom med inslag av egyptisk kunskap.

Hur han kom på idén om att ljus kunde blandas med materia och den vägen ge upphov till allt är svårt att förstå.

Var det en urmateria och i så fall, vilken menade han då? Var det kanske istället en obegränsad mängd av olika slag av materia han menade som ljuset uppblandade sig med? Det vi kan förmoda är dock att hans intresse för linser och prismor kan vara orsaken till hans skapelseidé.

Materia i sig har olika färger beroende på material, ljusets skiftningar i denna kan skifta från reflekterat ljus till svart eller vilken färgnyans som helst. Men ljus behövs även för att färger ska ses. På natten ses inga färger. Genom dessa skiftningar kan idén om ljusets inblandning i materia ha uppkommit. Man kan tolka färg och nyanser på detta sätt. Bakom varje tanke finns en början av en idé som kan utvecklas teoretiskt om viljan till detta är tillräckligt stark och möjligheten finns att sprida idén till rätt personer som sedan i sin tur sprider den vidare..

Munken Thomas av Aquino

blev den som harmoniserade kristendomen med Aristoteles filosofi. Detta blev tvunget då Aristoteles skrifter hade börjar översättas och läsas igen. Nu var bokbrännarna från de mörka århundradena borta och Aristoteles skrifter studerades på största allvar för att förstå verkligheten och människan. Men för att inte motsättningarna mellan den kristna läran och skrifterna skulle skapa problem så behövdes denna harmonisering och det var detta som gjorde Thomas till en av de personer i historien som aldrig kan nonchaleras. Han lyckades med denna svåra uppgift.

För att förstå hur och vad han gjorde bör skrifterna läsas exempelvis boken: Handbok i teologi -Summa theologiae. Han utarbetade och diskuterade också olika gudsbevis vilket var diskussioner på denna tid som satte känslorna i svallning. Tiden vi talar om är 1200 talet.

Munkar skrev på denna tid ord för ord av skrifter då boktryckarkonsten ännu inte fanns. Därför blev inte alltid skrifterna exakt lika utan avläsningen kunde bli fel när munken kanske ibland tänkte på något annat. Samma fel gör vi ännu idag när vi avskriver något. Vissa munkar lade också till eller tog bort något i en text så den skulle passa mer deras egen åsikt. Så avskrifter från denna tid är inte alltid lika. Man får försöka sammanställa originaltexterna så gott man kan genom att läsa flera avskrifter och hitta gemensamheter i dessa. Detta gäller inte bara filosofiska skrifter utan även bibeln.

I dagens skrifter har kvalitén åter blivit lidande. Från det att man tidigare skrev på maskin och det sedan blev korrekturläst har idag många skrifter publicerats som enbart blivit snabbt skrivna i något wordprogram ibland även utan avstavning och stavningskontroll . Tidningsankor stavfel och upprepningar är inget någon idag förvånas över i vare sig tidningar eller böcker. Kvantitet istället för kvalitet ses i många tegelstensromaner.

Tegelstensromaner var sällsynta för några decennier sedan innan wordprogrammen kom till. Men däremot var de texter som då kom ut kvalitativt bättre utan en massa upprepningar, grammatiska konstigheter och stavfel av samma mängd som vi ser i dag. Man lyckades säga vad man ville med färre ord.

Avicenna visiren o filosofen

var en av flera araber som översatte Aristoteles skrifter till arabiska och det är tack vare araberna som många av de grekiska filosofernas skrifter bevarats till eftervärlden under de filosofifientliga århundradena i Europa runt 500 talet och framåt av vår tideräkning efter Kristus. Visserligen bevarades en del skrifter i kloster men mycket hade gått förlorat utan arabernas insats och bevarande av dessa i Konstantinopel.
Islam var inte lika fientligt mot filosofi som kristendomens tolkare var då.

Så vad man kan lära av historien är att spara alla skrifter för framtiden. Arkiv för detta har länge funnits och förhoppningsvis kommer inte några bokbrännareregimer tillbaks för att förstöra mänskliga tankar och kunskaper. Den senaste och förhoppningsvis sista var nazismen i Tyskland. Ingen vet om vad framtiden behöver av vår kunskap av idag. Kunskap vi ser som självklar eller kunskap vi ännu inte förstår eller ser som kunskap. Kunskap vi ser som onödig eller okunskap och skrönor och vantro men som en dag kan bli högaktuell för framtidens forskare och samhälle.

En bok och film som skulle kunna ses som en varning i detta sammanhang är Ray Bradburys bok Fahrenheit 451. http://www.cine.se/filmsida.php?film=fahrenheit_451

Ingen under det första årtusendet förstod hur Aristoteles skrifter skulle påverka mänskliga tankar under århundradena senare och ännu i dag påverkar. Då hade de kanske inte försökt förinta dem eller var det kanske just därför de försökte utplåna dem? Många skrifter försvann också för alltid.

En bok av Aristoteles som är häpnadsväckande att läsa är boken han skrev till sin son: Den Nikomachiska etiken: Sida upp och sida ner får man förnimmelsen av att den är skriven i nutid. Idéer påståenden m.m. allt känns igen från teorier och idéer man läser om i media dagligen och som samhället är uppbyggt omkring.

Abelard en av de

som var med under 1100 talet när filosofin blev i ropet igen efter den så kallade mörka medeltiden när filosofi var lika med religion. En tid då inte mycket hände inom området. Nu började man upptäcka de grekiska skrifterna igen skrifter som bevarats av araberna sedan kristendomen haft klappjakt på irrlärorna.

Abelard var med när katedralskolorna byggdes ut och i Paris blev den centrum för den tidens intellektuella och kunskapstörstande. Senare under 1100 talet bildades de första universiteten. Paris katedralskola blev universitet andra universitet blev till i Salerno, Bologna, Montpellier och Oxford.

Abelard skrev böcker undervisade och tog ställning för de gamla filosofernas skrifter. Etik var hans intresse och enligt honom var det orden: Känn dig själv, uttalade en gång av Sokrates som var ledtråden i etiksökandet. Etik-sökande i frågan om vad som är rätt och vad som är fel.

Detta har skiftat genom tiderna. Idag kan man se hur terrorister världen över ser på etik. Det vi förfasar oss över är självmordsbombaren. Denne tar ju inte livet av sig själv för nöjes skull eller på grund av att personen är trött på livet.

Istället handlar det om en inställning till etik. Inställningen att självmordsbombningen tjänar ett högre politiskt syfte av rättrådighet för en viss grupp politiskt marginaliserade människor. Och att då offra oskyldiga från andra utanför denna marginalisering ses som ett offer värt att göra i människoliv. Etiskt ses rätt och fel på ett annat sätt av själmordsbombaren och hans gelikar än av offrens familjer och de grupperingar som blir offer.

Därför blir etik ett flytande begrepp beroende situation och tid. Men vi i västerlandet är annars inom området påverkade mest av den etik som de gamla grekerna Sokrates. Platon och kanske allra mest Aristoteles arbetade fram och naturligtvis av kristendomen etik.

Vecka 3 upplevelse elaka skämt om män

Blinka lilla lampa där undrar just vem som är där.

Här är jag, tack för lampans milda sken som täcker mig från topp till ben.

Tack alla husägare som har censorer på lampor så de tänds när man rör sig ute på trottoarerna utanför husen. Det känns tryggare och säkrare att gå utanför era hus numera mot förr då allt var beckmörkt och man inte visste vad som kunde dyka upp i mörkret av trädgårdar och gångar och uppfarter. Kanske ilskna hundar, leklystna katter eller folkilskna villaägare med gevär i händerna.

En tanke som slår mig är om män har gett upp kampen om jämställdhet eller jämställdhet innebär att män icke får håna kvinnor medan det för kvinnor är fritt fram?

Ofta ser man på arbetsplatser, studiesammanhang mm anslagstavlor där män punktvis förlöjligas på ett A4 ark. Någon kvinna bör ha satt upp detta. Men ingen man reagerar, det verkar vara helt ok.

Men hur många har sett en anslagstavla där det hänger ett A4 ark där kvinnan punktvis förlöjligas? Någon?? Nej tänkte väl det. Den man som skulle sätta upp något sådant skulle med all säkerhet inte se sitt alster sitta uppe många minuter. Klappjakten på män skulle komma igång med omedelbar verkan och glåporden hagla från kvinnorna i gruppen på hur hemska män är.

Varför kan det ena könet, kvinnan, håna män utan repressalier medan det är tabu för män att göra detsamma?

Finns det en logisk förklaring till detta? Är män dumma, kvinnor smarta? Om kvinnor är smarta så skulle de knappast sätta upp ark med nidbeskrivningar av män. Om män vore smarta skulle de knappast tillåta det utan hämnd av samma slag. Skulle någon man håna en annan man skulle aldrig den hånade mannen tiga.

Varför ger inte kvinnans hån då någon reaktion? Min uppfattning är att det ligger sexuella undertoner i det. Män gillar att uppmärksammas av kvinnor. Kvinnor gillar att uppmärksammas av män. Så dessa pappuppsättningar är sexuella provokationer i första hand.

Kvinnor som njuter av att irritera män och män som njuter av att kvinnan uppmärksammar dem.
Det är ett flirtspel av lite sm –karaktär.

Alla män tycker inte om det men anser det är så omoget att de inte bryr sig. Alla kvinnor flörtar inte heller utan de är så mogna att de inte heller tar papperna som något seriöst utan ser det bara som tramsigt.

Så det handlar om kvinnor som önskar egga upp män som tillbringar sin tid med att se hur män reagerar på deras uppräkningar av mäns själsliga förmågor och även fysiska. Ofta finns sexuella anspelningar med även i texterna. Se ett ex här. http://home.swipnet.se/teslacoil/jokes/joke45.htm

Gå in på Google sök på meningen ”skämt om män” du får många direktträffar. Sök på meningen ”skämt om kvinnor” du får ingen direktträff. Vem har då makten män eller kvinnor?
Vem styr vad som man kan skämta om?

Anselm av Canterbury

och det ontologiska gudsbeviset. Enligt Anselm, som levde på 1000 talet är Gud ett väsen som är långt större än vi ens kan tänka. Eftersom vårt medvetande skulle begränsa Gud, måste därför Gud finnas eftersom vi faktiskt kan tänka oss detta väsen. Gud är alltså större än vilket inget kan tänkas. Det är också ett faktum att en Gud som faktiskt existerar är större än en Gud som bara finns i medvetandet eller i teorin. Eftersom man menar att Gud är större, innebär också det att existens är nödvändigt för att uppfylla denna kriterie.

Svårt att förstå? Ja det fodrar rätt mycket tankeverksamhet för att förstå hur beviset är tänkt och att det faktiskt säger något. Först tycker man det ser enbart rörigt och intetsägande ut. Men med en del begrundande förstår man och då är det fascinerande. Det är inte utan anledning Anselm blivit känd inom området gudsbevis.

Men religion är i första hand en trosinriktning. Tro, inte kalla bevisbara fakta. Samtidigt kan man även se fakta som en tro. En tro på fakta som tagits fram av någon annan än en själv. Så tro och fakta kan ses som flytande begrepp i många sammanhang.

Men utan tron i religion skulle det inte vara en religion. I religion är tro grundad på känsla och påståenden som ger känslor som känns rätt. En faktafylld religion där allt bevisats som absolut sant skulle innebära att inga val fanns för att icke tro eller vägra tro.

Det skulle även innebära att alla skulle sluta söka meningen med livet då meningen var känd och konkret. Vilken skulle då meningen med att leva och utvecklas då bli? Allt är ju ändå förutbestämt. Likt Predestinationsläran där allt ses som förutbestämt och oberoende av vad man gör blir resultatet alltid det som Gud en gång bestämt ska ske i ett bestämt tidsavsnitt i livet.

Läs om detta på nätet det finns mycket att söka och då gärna enligt Kalvins tankar. En som jag tycker kuslig inriktning. Nej det är nog bäst som det är med en mänsklighet som kan tro men även tvivla och icketro. En mänsklighet som är fri att välja då inget är bevisat och tanken är fri att spekulera inom området. Just genom detta har vi fått och får fortfarande nya trosinriktningar och förslag på livsmeningar.