Radbandet hör till den katolska kyrkan. Men bort med frälsarkransarna ur Svenska kyrkan.

Emmanuel Levinas ansågs som Frankrikes originellaste filosof under det sena 1900-talet. Han dog 1995.

Han sa följande; Människan är till sin essens egoistisk och identisk med sig själv.
Men denna essens överskrids när hon i språket och tilltalet vänder sig till den Andre.

För tydlighetens skull nämner jag här att med den Andre menas medmänniskan som det söks kontakt med.

Vidare fortsätter Levinas med följande; I tilltalet av andra lämnar människan ut sig själv och utsätter sig därmed för risken att bli sårad eller avvisad. Men hon visar även beredskap för att sätta sig själv i den Andres ställe.

Här får jag förtydliga igen tror jag. Vad Levinas menar är att människan försöker förstå sin medmänniska, vad denne önskar eller vill och bemöta detta.

Levinas fortsätter i detta överskridande av självidentiteten och de för stunden givna villkoren där det finns en transcendens, en riktning mot den Andre som Gud.

Vad han menar med detta är mer svårtolkat. Jag tolkar det så att när man vänder sig mot den Andre har man möjlighet att som Gud ta till sig de signaler som den andre utsänder och då välvilligt ta kontakt eller avvisa densamma. Man önskar även bli bekräftad som individ av den Andre. Den Andre önskar självfallet samma sak av mig. Man är fri att göra som Gud, välja hur och om kontakten ska fortsätta. Gud väljer och gör fria val så gör också människan i kontakten utåt.

http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=153554

I denna artikel kan man läsa om eller tolka in hur den protestantiska kyrkan börjar närma sig den katolska kyrkan symboliskt. Man talar om frälsarkrans här och just detta har fått mer och mer likheter med radbandet. Många kyrkor i dag inom svenska kyrkan har kurser i frälsarkransmeditation och i detta finns stora likheter med katolikernas radband. Inte så att man upprepar samma ord om och om igen. Men man lägger symbolik i frälsarkransens kulor liksom i radbandets.

Är det bra eller dåligt? Jag är tveksam till meditationsövningar som har likheter med österländsk religion i svenska kyrkan och frälsarkransens idé kommer som jag förstått från österländska tankar.

Frälsarkransarnas mystik hör inte hemma i den protestantiska kyrkan. Det finns inget stöd I bibeln för meditation och kransfingrande. Krimskrams var bla en av de ting Martin Luther ville ha bort ur kyrkorna varför ska vi då sätta in en massa nytt idag? Kyrkans uppgift är inte att hitta på nya sätt att locka fler till kyrkorna. Kyrkans uppgift är att förmedla kunskap om Jesus gärning och Bibelns ord. Människor kommer till kyrkan när Jesus kallar dem om de tar emot denna kallelse. De ska inte lockas till kyrkan med världsliga ting. Den icketroende som inte önskar vara troende ska inte komma till kyrkan för att närvara med ickekristna samkväm. Det blir fel om så sker.

Den som är mogen och beredd att ta till sig det kristna budskapet kommer alltid. Att så få idag inte kan ta till sig detta beror inte på något annat än att vi lever i den tid som bibeln kallar den sista och just därför avfolkas kyrkorna ateismen brer ut sig och med den materialismen. Men även då ska kyrkan oförtrutet sprida sitt budskap utan förändringar. Det kristna budskapet ligger fast och ska inte förändras eller förvärldsligas i fantasiprodukter bara för att medlemsantalet den vägen kanske kan ökas.

Barnsliga politiker finns det gott om.

Simone Weil 1909-1943, var judinna men konverterade till kristendomen och som radikal kvinna valde hon att arbeta som fabriksarbeterska. Hon ville med detta visa sin sympati för arbetarklassen. Hon deltog även i inbördeskriget i Spanien på republikanernas sida och svälte sig själv till döds för att visa sin sympati och sin solidaritet med sina plågade judiska vänner och anfäder.

Hon tänkte runt religion med inblandning av sociala frågor. Hon tog fram motsättningen i som hon tyckte människans inneboende godhetslängtan och universums kalla materialism. Hon diskuterade även det moderna arbetslivet som då hade börjat få formen av löpande bandsprincipen och därmed gjort människan själlös och förtryckt i arbetslivet. Det löpande bandet uppfanns och utvecklades av Henry Ford i Fordfabriken i USA under 20-talet.

Weil å sin sida betonade som kristen korset som en symbol för tidens lidande människa.

Hon var en revolutionär, troende på korset och människan i sin kamp mot förtryck och utnyttjande. Det fanns fler kvinnor av denna kaliber under de år det handlar om. En annan som kanske fler hört talas om var Rosa Luxemburg hennes öde tar jag inte upp här men för den som är intresserad av henne finns mycket att läsa på nätet.

Nu åter några ord som avslutning i dag på det accelererande avkristnandet i vårt land och vilka abnorma följder det börjar få.
http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=153546

Nu har även traditionen med kyrklig avslutning i skolorna börjat misstänkliggöras. Som man kan tolka denna artikel är det lokalen i sig som är problemet.

Jag undrar om en lokal där annan verksamhet utförs, politisk, newageföreläsningslokal eller föreningslokal överhuvudtaget skulle bli lika misstänkliggjord som skolavslutningslokal? Svenska politiker har blivit tramsiga. Om nu det kristna budskapet ses så misstänkt ut i dagens politiska ögon som har likheter med kungarnas och dess lakejers på hednatiden kan kanske traditionen med en kristen avslutning efter moget övervägande ändå få fortsätta.

Inte påverkar en kristen avslutning den som inte vill vara troende en person mer än en julavslutning med julklappar påverkar ett barn att tro på jultomten. Skulle vi vara lika barnsliga i uppfattning om julfirande skulle tomtemasker och julklappsutdelning även vara lika fel som en avslutning i kyrkan med några ord och psalmer.

Så i konsekvensernas är detta liktydligt. Liksom alla barn inte är kristna utan kanske istället muslimer som då kan fira alternativ avslutning är inte alla barn från familjer där man firar jul. Så ska det ena bort ska det andra bort. Barnsliga politikers klåfingrighet borde stoppas. Skolorna klarar själva sin avslutning utan censurpolitiker.

Konst eller slarviga installationer konstigt är det

Konst är tolkningen av fantasi och verklighet och denna är flytande. Inga fasta värden finns enbart förklaringar av vad ett verk betyder för ex förståelse för tittaren och ibland inte ens det.

Vad är konst? Kan en installation av vad som helst kallas konst och accepteras i konstvärlden? Jag påstår det och ju mer etablerad en konstnär är desto enklare är detta.

Skulle du som lekman vanlig svensk arbetare snickra upp några verktyg och spån inom en ram skulle du knappast ses som konstnär utan som konstig. Skulle en etablerad konstnär göra samma sak skulle denne beundras och kanske även få en slant för ditt upphängande av vardagliga ting med tillgörande spån.

Vad är då accepterad konst. Jo det är allt om du är etablerad konstnär. Det är inget om du som privatperson gör samma sak.

Vad är då vackert? Min uppfattning är att flertalet människor anser att vacker konst är konst som avbildar verkligheten på ett naturtroget sätt eller med naturromantiska motiv. Fantastiska landskap och romantik
Smaken är olika men konst som ska förklaras eller som ska tolkas av tittaren är konst för eliten. Vanligt folk med icke konstvetenskap i sina betyg förstår inte denna konst. De kan förundras över men inte förstå den.

Min uppfattning är därför att merparten av konst ses som konstig av merparten av svenska folket medan den konst merparten tycker om och förstår ses som naiv och ful av de som ser sig som konstförståsigpåare.

Den enes bröd den andres död, att frossa i andras olycka.

Gabriel Marcel, 1889-1973, som konverterade från judendom till katolicism, tänkte mycket
på religion och existentiella frågor.

Filosofi var däremot aldrig för Marcel liktydigt med systembyggande. Istället var han, som man kan uttrycka det, en vandrare på väg mot nya hägrande mål. Han var inte, som många filosofer var och är, en svarare på livsfrågor, utan istället var han en sökare på svar och öppen för nya svar och frågor.

Han gjorde en åtskillnad mellan problem och mysterium. Problem, det var det som fanns inom vetenskap och som det söktes svar på inom dessa grenar. Mysterium däremot fodrade svar som man fick söka inom sig själv, Guds existens, frihetens ramar och inte minst meningen med livet.

Sökande efter meningen med livet och vilken religion som är den rätta eller för den delen tro är något som ökat ofantligt under senare decennier. New age är ett samlingsbegrepp på detta sökande och i dag finns allt inom detta område i en salig blandning på gammalt och nytt medier, nya religioner blandat upp med gamla och privatkomponerade trosuppfattningar finns idag hos många människor.

Kanske detta är ett tecken på att vi lever i den yttersta tiden. Sökandet ökar efter mening många hittar något andra går vilse i kaos. Många sökare söker det de önskar få bevisat.

I många fall bekräftelse på en tillvaro efter denna och då bevis söks genom mediers förmågor kan det ses som att detta behov inte tillfredställs inom kristendomen vilket kan vara en av anledningarna till kristendomens tillbakagående.

Kristendom ses hos många som tråkig och ickemystisk. Man önskar snabbare svar på livsfrågorna och då är medier en genväg som vi kristna ser som en det förvirrade sinnets väg.

I övrigt o aktuellt är denna artikel av intresse.
http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=153533

Man kan efter att ha läst den undra varför vuxna människor är så barnsligt förtjusta i att göra pengar på andras olycka? Hänsynslöst exponera tragedier i tv som media i övrigt visar andras lidande utan hänsyn till anhörigas känslor.

Jag påstår att vår tid inte är bättre än tider som varit. De tider där brottslingar skulle torteras inför så stora folksamlingar som möjligt till varning för hur det kan gå. I dag görs detta mer subtilt men psykiskt lika hårt för de anhöriga till en mördads eller mördares barn exempelvis. Människor är grymma, vad som skiljer en gärningsman från en journalist är vilka medel som används för uppmärksamhet.

Båda använder brott för sin egen vinnings skull.

Det nya Sverige liknar det gamla, som vi lämnade för länge sedan.

Maurice Merleau–Ponty, 1908 – 1961, diskuterade människans livsvärld och var inte helt överens med Sartre. I motsats till Sartre, som såg människan som fri, såg Ponty människan enligt följande:

Människan befinner sig i början i en livssfär som är både subjektiv och objektiv. En materiell värld som kan få en mening och betydelse för människan. Genom perceptionen blir världen strukturerad, tolkad och ges mening utefter de behov vi har. Allt enligt våra sinnens förmåga och sätt att fungera.

Tolkningen av verkligheten görs utefter den kultur vi lever i och det språk vi talar och kan förmedla våra tyckanden inom, enligt Ponty och även enligt mig, genom till störst andel våra arvsanlag. Ja, Ponty såg förstås enbart arvsanlagen som den enda källan.

Därför, menar Ponty, finns inte den totala frihet Sartre talar om utan istället frihet med begränsningar.

Sverige av i dag, högkonjunktur av sällan skådat slag. Lönerna stiger, skatterna sänks för utvalda, levnadsstandarden sänks för arbetslösa. Är det ansvarsfull politik?
Se bl.a. här hur verkligheten ser ut i en rekordhögkonjunktur:

http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=153463

Är detta det Sverige vi vill ha? Tydligen, då svenska folket röstade fram mandat för detta.
Är då svenskarna bättre än vissa stater i ex Afrika, där man utnyttjar de sämst ställda för egen vinnings skull? Mitt svar är Nej. Det är enbart medlen och nivån som skiljer. Men nivåer kan öka om mandat för detta finns även i en demokrati.

Det andra könet.

Skrevs av Sartres vän Simone de Beauvoir som även hon blev en känd filosof. Det är ett stort verk där hon går igenom myter och fakta om kvinnan som hon ser som förslavad av samhället och mannen. Hon tror på ett framtida samhälle där jämställdheten har nåtts och kvinnan inte längre är en slav.

Det finns mycket i hennes bok som kan kännas sårande att läsa som man, men läser man med öppet sinneslag är det en intressant bok som speglar hela människans historia.

Ett citat från hennes bok tar jag med här. Det finns i boken som gavs ut som pocket 1993 av Nordstedts förlag och sidan är 442. Boken finns i min bokhylla.

Det citat jag valt ut är valt ut slumpvis, det finns mycket intressant och tankeväckande i boken. Nåväl, det står så här:

De otaliga konflikter som utmynnar i gräl mellan män och kvinnor uppstår därför att ingendera parten vill ta fulla ansvaret för den situation som den ena föreslår och den andra underkastar sig.

Tankeväckande tycker, jag samtidigt som det är genusmässigt neutralt.

Lika tankeväckande är följande artikel:
http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=153413
Här påstås att Sverige inte kristnades på några år genom Ansgars försyn och Kung Björns tålamod på Birka under 900-talet. Istället var kristendomen känd till stora delar redan under 500-talet och kanske tidigare, enligt mig, i Skandinavien.

Säkert är det så, inget sker så snabbt och tillrättalagt som Ansgars historia. Däremot nedtecknades den av Rimbert och genom detta är den ihågkommen. Troligen var fler munkar i Skandinaven och betydligt tidigare. Påverkan kom säkert också som det står i artikeln, från de resor som gjordes i redan kristna områden i Europa. Det var säkert en lång och förvirrad tid innan kristendomen fick fast mark i Sverige. Ansgar var ett steg, men säkert inte det första.

Ge ungdomar meningsfullt liv. Äldre har haft merparten av sitt liv.

Albert Camus, 1913-1960, Sartres medarbetare och Nobelpristagare i litteratur 1957.
Sartre själv sa nej tack när han erbjöds priset 1964.

Camus diskuterar absurditeten och meningslösheten i tillvaron. Tanken kommer från problematiken i hur man bör agera i ett sekulariserat samhälle där man varken tror på Gud eller de gamla grekernas tro på förnuftets makt. Världen har därmed blivit främmande och gamla agerandemönster kan inte längre användas.
Camus företrädde istället en optimistisk nihilism. Han utgick från att människan måste vakna upp och bryta sig ur det meningslösa mönster vi lever i. Det behövs en förändring.

Han föreslog att livet kan få en mening genom uppror och en kamp för mänsklig värdighet med betoning på humanism. Han ansåg också att om man tänker sig ett liv efter detta kan sökandet efter meningen med livet tonas ned. Med detta menade han att har man uppfattningen att vi lever vidare efter detta liv så blir detta liv mindre betydelselöst.

Han var en filosof och tänkare av vår tid. Och en sak har han fått rätt i. Han talade om behov av förändring. Och ingen kan neka till att vi idag upplever en förändringshysteri inom alla områden. Förändringar sker så snabbt att många människor känner stress och meningslöshet och förfrämligande i sin verklighetsuppfattning som hela tiden måste omtolkas på grund av förändringshysterin som bara accelererar mot ett fjärran mål som ingen anar eller förstår. Camus fick rätt i så måtto att förändringar kom men troligen i större omfattning än han anade när han diskuterade behovet. Förändringshysterin av idag fick han aldrig uppleva.

Meningslösheten ja, den finns och när den drabbar den som står i början av sitt vuxna liv då har samhället misslyckats totalt. Se vad som kan hända och vad som måste göras i denna välskrivna artikel:
http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=153357

Samhället måste hindra ungdomar att hamna i utanförskap! Dessa har rätt till ett liv, en möjlighet till försörjning och planering för familj och framtid. I dag är det inte så längre i Sverige. Visst, vi har många arbetslösa och arbetsmarknadspolitiken har inte fungerat på många år. Men satsningen av resurser ska hamna hos dessa ungdomar så alla får hjälp och ingen lämnas utanför. Om vi ska spara för syns skull så slopa resurserna till äldre långtidsarbetslösa då dessa har sin framtid bakom sig. Ge dessa en samhällslön och använd deras kunskap till ex mentorskap för de yngre eller helt enkelt pension vid 55.

Satsa på yngre, när och om den yngre arbetskraften skulle bli för liten i förhållande till arbeten i samhället, då kan resurser även läggas på äldre. Men att lägga kostnader på att sätta äldre i arbete när yngre går arbetslösa är skandal och omänskligt.