Plutos överraskande iskalla atmosfär har förundrat forskarvärlden.

Pluto borde ha en temperatur i dess atmosfär beroende på dess sammansättning och avstånd från solen på -180C. Detta hade astronomer, fysiker och matematiker räknat ut.

Men så var fallet inte när väl mätningar av Plutos atmosfärs temperatur  kunde göras på närmre håll när New Horizon kretsade över Pluto 2015 och kunde göra mätningar.

Temperaturen var istället -210C

En förundrad vetenskapsvärld förstod inte varför då allt pekade på att denna 30C skillnad inte borde finnas om det inte var något man missat eller inte förstått om Plutos atmosfär.  Inte förrän nu 2017när det med ytterligare resultatgenomgångar av mätningarna och teorier utefter dessa skapats har en förklaring kommit.

Förklaringen är dis. Dis från atmosfärens kolväten som metan. Detta dis har spätt på kylan med en effekt av -30C.

Nya kunskaper om vårt solsystem kommer ofta numera och detta var ytterligare en pusselbit att lägga på minnet då effekter av kylande av detta slag kan ske där vi minst anar det. Samtidigt visar det att vi har mycket kvar att förstå av vår verklighet och effekterna i denna. Fullärda blir vi aldrig.

Bilden är på Pluto med sitt karaktäristiska Hjärtformade fält på ytan.

Varför förlorade (ar) vissa planeter sin atmosfär? Ex Mars.

Frågan har funnits länge och ett närliggande exempel är Mars vilken en gång hade en betydligt tätare atmosfär än idag enligt den kunskap vi har.

Flera av vårt solsystems månar antas även ha haft en tätare atmosfär än de har idag. Men sedan har vi Venus vilken knappast kan ha haft en tätare atmosfär än den har i vår tid.

Jordens har varit relativt skonsam från att förlora sin atmosfär också.

NASA ska nu bedriva ett forskningsprojekt med syftet att förstå hur atmosfär kan försvinna från planeter.

Jag anser även att i detta bör finnas frågan varför den inte försvinner från alla planeter. Jag tänker på Jorden och Venus. Två likvärdiga planeter i storlek och grannar med varandra. Kan avstånd till solen och storlek på en planet ha betydelse när det gäller om en planet eller måne förlorat sin atmosfär?

En annan fråga är varför får, och hur får, planeter och månar först en atmosfär? Är det universellt vid skapandet av desamma? Den frågan är betydligt intressantare än ovanstående vilken jag anser bör kunna förstås genom gravitation, rörelse och tyngdlag.

Jag frågar mig även om de överhuvudtaget förlorat atmosfär. Kan det inte vara så att ex Mars aldrig haft en tätare atmosfär än den har idag?

Bilden visar Venus naturliga färg från ovan.

11 ljusår från oss finns den hittills intressantaste planeten för utomjordiskt liv.

Ross 128 är en sol 11 ljusår från oss i Jungfruns stjärnbild,  en röd dvärgstjärna lugn och fin inga otrevliga solutbrott kommer därifrån. Här finns en planet på ett avstånd från denna sol med ett klimat där liv kan ha uppstått och finnas idag.

Planetens namn är Ross128b. Här finns nästan säkert även vatten på dess yta. Självfallet även en atmosfär.

Planeten är högintressant då det gäller letandet efter liv därute. Den klassa som nummer ett av högintressanta exoplaneter. Den idag intressantaste exoplaneten därute.

Bilden är en  illustration av Ross128b med dess sol Ross 128 i bakgrunden. 

Dream Chaser är namnet på nästa rymdfärjeprojekt

Testflygning har gjorts av första farkosten för nästa rymdfärjearmada. Hur många de ska bli vet jag inte.

Namnet på dessa om de blir fler än en av dessa är Dream Chaser (och troligen nummer efter varje farkost) och testflygning på första farkosten är gjord.

Det dröjer några år ännu innan den och de troliga efterföljarna börjar sina uppdrag.

Farkosterna ska vara mer ekonomisk än sina föregångare vilka användes mellan 1981-2011.

En förteckning på dessa kan ses här 

Testflygning av den nya färjan kan ses här.

Bilden är från 1981 och den första rymdfärjan Columbia

En stjärna med spiralformation lik Vintergatan omkring sig där skuggor spöklikt rör sig.

Astronomer i Holland har med hjälp av SPHERE,  det nyaste instrumentet på ESO, (Europeiska sydobservatoriet   i Chile) upptäckt att stjärnan HD 135344B  en ung stjärna 450 ljusår från oss i Vintergatan har en egen spiralarm (likt Vintergatan har)  där skuggor rör sig.

I den rapport som färdigställts om upptäckten diskuteras det om spiralarmen är materia till bildande av stora gasplaneter och skuggorna är tätare materia för kärnor i denna planetbildning.

Ingen förstår helt detta fenomen. Vi kan bara förmoda att det med den kunskap eller förförståelse vi har om universum är just ovanstående vi ser. Men inget säger att det inte istället är något vi inte förstår med vår nuvarande kunskap.

Det är fritt fram att filosofera om vad det är vi ser. Det  finns inget  facit.

Nya rön och tankar kommer ofta, numera, då instrumenten förfinas i sökandet för förståelse av universum och vad det är, hur det uppkommit och utvecklats, varför det finns och i slutändan den eviga frågan, vad är en människa?

Drönarfaran kräver bättre skjutvapen

Militära styrkor behöver skyddas bättre mot de allt mindre drönarfarkosterna. Att skjuta ner dem är bästa botemedlet. Men  att upptäcka dessa små farkoster är besvärligt. Några missiler är inte rätt väg att träffa dem på när de väl upptäcks.

Det saknas idag effektiva och träffsäkra vapen för detta arbete och amerikanska försvaret likt säkert merparten av andra länders försvar och uppfinnare försöker lösa problemet.

Drönarproblemet kommer säkert att öka för både militärer och allmänhet mycket beroende på att de blir mindre och mindre i storlek och tystare och därmed än svårare att upptäcka och oskadliggöra.. Terrorattacker med desamma som spridning av bakteriestammar etc är ett slag av fara idag om dårar får möjlighet till detta.

I rymden och på planeter och månar kan de dock vara ett mycket bra hjälpmedel för forskningsändamål där människor inte kommer åt  och även på Jorden där människan personligen skulle störa i naturens naturliga djurmiljö.

Skillnaden är att de även användas för onda syften. Så länge människan är egoistisk och har en ondska inom sig kommer det att vara problem med all form av kommunikation och teknik.

Olika slag av molekylmoln finns därute i universum.

NGC253är en spiralgalax vilken finns på ett avstånd från oss av 11 miljoner ljusår. I centrala delarna av denna galax finns unga stjärnor inom ett område av 30 ljusår.

Här har för första gången utanför Vintergatan hittats molekylmoln i närområden av dessa unga stjärnor. Åtta sådana moln har hittats och undersökts spektralmässigt. Resultaten av dessa undersökningar förvånar.

Det är olika innehåll i molnen en del är mindre täta än andra och består av mindre andel av komplexa kemiska sammansättningar av molekyler. Medan andra har en stor mängd av detta.

I ett av molnen har upptäckts 19  föreningar. Det är just detta att skilda moln har olika sammansättningar och rikedom av kemiska molekyler som är det intressanta.

Hur har detta bildats och varför denna skillnad? En fråga vi ännu inte har svar på.

Kan hända att det är så att moln av detta slag bildas på skilda vis och får olikartad sammansättning på grund av tid strålning och plats i en galax. Säkert har det även betydelse för vad som sedan sker på de nya solars planeter som bildas i området och vilket moln som ligger i närområdet av ett solsystem där.

Hur såg det mest näraliggande moln ut kemiskt som låg närmast Jorden och vårt solsystem när det bildades? Kunde vi svaret på det skulle vi troligen förstå mer om varför vi är här och Jorden ser ut som den gör. Men det är spekulationer.

Bilden är på ett molekylärt moln i närheten av Bernhards stjärna i stjärnbilden Ormbäraren  i Vintergatan