Äventyret Phobos väntar snart

Phobos är en måne vilken finns i en bana runt Mars.

Dess ovanliga form (ett äggformat och 27 km stort objekt i diameter) lockar och får meningsskiljaktigheter att råda ifall det är en större asteroid som fångats in av Mars eller den ska klassas som en måne likt vår egen måne.

Nu har fransmän och japaner bestämt sig för att gemensamt bekosta ett forskningsprojekt för att sända upp en farkost till Phobos för att ta hem markprover därifrån.

Säkert blir det ett spännande projekt vilket kommer att ge oss mer kunskap om månen eller om det nu är en asteroid. Markprovet kan ge svar på ovanstående fråga.

Projektets genomförande är planerat till 2024 och då avståndet därifrån till Mars sedan blir 600 mil kommer även kameror från farkosten att riktas mot Mars för att få  bilder därifrån.

Enceladus är en av de mest intressanta månarna i vårt solsystem

Saturnus måne Enceladus är en av de mest intressanta månarna i vårt solsystem i jakten på liv. Här finns  under den isiga ytan mer vatten än vad alla jordens oceaner rymmer.

Vatten  i flytande form och därmed möjligt för liv och kanske fisk eller andra vattenlevande varelser.

Gejsrar värmer vattnet och ibland kan man se dessas utbrott då vattenkaskader  bryter upp ur den isiga ytan.

Det är en spännande värld. En av flera därute som vi vill veta mer om.

Se länken här där man kan se en film om inte bara denna intressanta måne utan även andra månar i vårt solsystem vilka är lika intressanta när det gäller att söka efter liv. Världar vilka innehåller vatten.

DeeDee eller 2014 UZ224 en intressant asteroid

Asteroiden DeeDee eller som den även kallas 2014 UZ224 dvärgplanet har  en storlek av 635 km i omkrets och är det hittills längst bort kända transneptunska objekt vi känner till. Tre gånger längre bort från solen är vad Pluto är, går dess bana.

Det var först 2016 den upptäcktes. Den beräknas vara en kall och mörk värld då ytterst lite solljus når ytan.

Men är det det avlägsnaste transneptunska objektet Kanske inte. Men viktigt för att hjälpa till med att förstå hur vårt solsystem och dess kroppar uppkom

Jupiter har mer än en röd fläck. Men där finns även en kall fläck.

Den röda fläcken på Jupiter är en känd röd fläck vilken är en storm av storleken två jordar vilken stormat på utan avbrott i minst 300 år. Det var nämligen för 300 år sedan den upptäcktes innan dess vet vi inte om den fanns. Troligen har den funnits under mycket längre tid kanske sedan Jupiter bildades.

Men det finns även en kall mindre känd  spiral på Jupiter vilken upptäckts där Jupiters norrsken kan ses. Ett område med betydligt lägre temperatur än Jupiters övriga atmosfär. Storleken är nästan lika stor som den röda fläcken och temperaturen i jämförelse med sedan tidigare känd temperatur i atmosfären är att det här är  200C kallare.

Denna kalla fläck är inte som den röda fläcken med en nästan konstant form utan förändras nästan dag för dag. Känd har den varit i ca 15 år men precis som den röda fläcken kan den ha funnits i eoner.

Nya upptäckter i vårt närområde kommer hela tiden. Vi lär oss mer o mer om vår verklighet inom både macro och mikroområdet.

Laservapen börjar vara intressanta för USA:s militär

Vi har länge inom SF-litteraturen kunnat läsa om dödsstrålar. Laservapen vilka kan skjuta ner främmande missiler och fientliga UFO:s.

Men ännu har inte dessa dödsstrålar kunnat tillverkas av det slag som rymdhjältarna använder sedan laserljuset upptäcktes för snart 60 år sedan.

Rykten om sådana strålars effekter har funnits länge men aldrig realiserats. Men nu har forskare till slut på allvar hittat användningsområde militärt för detta för nedskjutningssyfte av fientliga luftfarkoster.

Det handlar om att kunna skjuta ner fientliga drönare om de finns inom ett avstånd av högst ca 500 meter från kanonen.

Det är ett första steg som troligen kommer att få effekter inom en snar framtid på än kraftiga laservapen. Det är mycket forskning kvar. Laservapnen storlek är ett. De måste bli effektivare och storleksmässigt mindre för att kunna användas inom stridsflyget. Idag visar det sig att laserkanoners effekt blir större ju större kanonen är.

 Detta kan inte fortsätta. Stridsplan kan inte ta med jättekanoner

Ett 160 miljoner ljusår stort vätgasmoln från universums födelsetid har upptäckts

Universums  ålder är ca 13 miljarder år men till den tiden är det knappast troligt att vi kan se mer än bakgrundsstrålningen.Gränsen är troligen nådd nu och det är dit vi nu kan se  11,5 miljarder år tillbaks i tiden och hur universum då såg ut i dess första skälvande tid. 

Vi kan här se ett tätt cirkelformat vätgasmoln med en storlek av 160 miljoner ljusår. En formation kallat ett protosupercluster.

Det är forskare vid Osaka Tangyo university i Japan som nu arbetar med att förstå hur detta cluster sedan blev  utgångsmaterial av kanske flera liknande för att sedan  bilda av de första galaxerna.

Filosofiskt kan man  undra över varifrån vätgasen kom vid den underliga händelse vi ser som Big Bang ursprungen ur intet i intet och början till tid och materia som vi förstår den. Men det är en annan historia bortom vårt nuvarande kunskapsområde.

En tvilling till Venus existerar 219 ljusår från oss

Kepler-1649 är namnet på solen där denna venusliknande planet  finns som satellit . En röd sol med  storleken av en femtedel av vår sols.

Kepler har systemet fått namn från genom att rymdteleskopet vilket hittade planeten  är just Kepler teleskopet.

Planeten har en omloppstid på 9 dagar runt sin sol. Solen tillhör de röda dvärgstjärnor av M-typ vilka är de vanligaste stjärnorna i universum.

Kepler-1649b är namnet på planeten och har likt vår Venus en tät atmosfär och en mycket het yta. Detta solsystem ska sökas i Svanens stjärnbild.

Utförlig information om solsystemet kan läsas om här. 

En jordliknande planet med atmosfär. Att nu kunna upptäcka atmosfär på dessa avstånd ger nya möjligheter.

För inte så länge sedan upptäcktes en exoplanet (en planet vid ett annat solsystem) vilken var den hittills mest liknande vår Jorden. Detta gäller dess avstånd från sin sols område där liv kan finnas möjligt. En röd dvärgstjärna GJ1132 och planetens storlek i förhållande till vår egen Jorden.

Den finns ca 39 ljusår från oss i Seglets stjärnbild synlig från södra stjärnhimlen. Troligen kan flytande vatten finnas här.

Men det viktiga  är att nu har det gått att påvisa en atmosfär på planeten. Möjligheten att finna atmosfär på exoplaneter är därmed något som kan få stor vikt vid upptäckter av mer livsvänliga exoplaneter. Nästa steg är att utforma metoder för vad dessa atmosfärer består av. Ett steg vi inte tagit ännu.

Just denna med namnet GJ1132b har en atmosfär som man anser  innehåller vatten och metan. Ytan är dock het så en ångande atmosfär är troligen det man anar här. Men det utesluter inte att liv kan finnas här. Kanske är det en ångande vattenvärld vi ser. En värld av het ånga. Planetens yta bör ha en temperatur av över +200C då planeten likt vår Merkurius har samma sida vänd mot sin sol hela tiden.

 Baksidan är dock betydligt kallare med eviga minusgrader. Men hur gränstrakterna mellan hetta och kyla är vet vi inte i möjlighet till något slag av liv. Där måste temperaturen skifta relativt snabbt på en mindre yta. Kanske det där kan finnas platser med än mer möjlighet till liv.

En asteroid i storlek av en ordinär bil kom nyligen och överraskande på besök. Den var i närområdet mellan månen o oss.

Åter har en asteroid kommit in i närområdet av Jorden.  Det var i början av april i år den passerade oss utan att hamna på kollisionskurs som tur var. Asteroiden hade storleken av ca 3 meter.

Avståndet från oss blev som närmst en tjugondel av avståndet mellan månen och jorden. Med andra ord i närområdet.

Tur var det vid krasch skulle eller kunde skadorna blivit stora på nedslagsplatsen.

Men det visar att asteroiders framfart däruppe inte är ovanlig. Det händer flera gånger per år att vi ligger på ett avstånd från passerande mindre asteroider som kan bli riskfyllt vid kursändring eller kurs rakt mot oss.

 Vi är inte säkra. Detta även då vi ofta inte upptäcker dessa mindre objekt förrän de plötsligt är här eller varit här.

Säkert har detta risktagande alltid funnits för Jorden. Men det är först nu vi ser dessa stenars framfart tidigare kunde vi inte detta. Men i historien o säkert i nutid har många kraschat här och troligen utan spår eller upptäckt både på land o i haven. 

Lite nya rön om Neptunus

Nya rön om Neptunus har kommit. Rön vilka visar att planeten en gång vandrade från det inre av solsystemet ut mot det som senare skulle kallas Kuiperbältet. Tänk på namnet transneptunska objekt. Se gårdagens inlägg.

Hur vandringen gick till och varför är forskare intresserade av. Bland  Kuiperbältets miljontals objekt innefattande sten, småplaneter och asteroider är flertalet röda. Dock finns en liten del blå. Blå är exempelvis även gasplaneten Neptunus. Neptunus ligger längst ut av de planeter vi känner till idag. Planet 9 som söks är enbart en teori. Pluto en dvärgplanet med rostrött hjärta på ytan och ingående i Kuiperbältet.

De blå kloten småplaneterna i Kuiperbältet finns i par och kretsar i banor runt varandra. Detta till skillnad mot de vanligare röda. Färgerna beror på ytans beskaffenhet. Hittills har forskare ansett att dessa blå par bildats i Kuiperbältet över tid. 

Men har nu börjat anse att de bildades närmre solen och följde med ut för att bilda bältet tillsammans med Neptunus. Varför röda objekt separerades på sin färd ut i bältet medan blå inte gjorde detta vet man inte idag. I så motto att de blå bildade par.

Sedan måste man i beräkningar och teorier även ta hänsyn till att de blå objekten i Kuiperbältet inte är gasobjekt till skillnad mot  Neptunus vilken är en gasplanet. 

Kanske detta ska tas med i beräkningen av de blå objektens färd en gång och hur de bildades och även varför de är blå och parbildande.  

New Horizon halvvägs mot sitt nästa mål bortom Pluto

Alla kommer väl ihåg alla fynd New Horizon gjorde efter sitt besök ovan Pluto för inte så länge sedan.

Nu är farkosten på väg mot nya äventyr och halvvägs mot nästa etapp o objekt att undersöka. 2014 MU69 heter detta o här kommer farkosten fram den 1 januari 2019.

På sin väg har farkosten även undersökt damm och gas i Kuiperbältet vari den flyger. 

Nu ska den under en tid gå i viloläge för att spara energi. Den har sedan besöket på Pluto även under över ett år sänt bilder tillbaks till Jorden.

Mycket har dessa bilder lärt oss och fått oss att förundras över.

Kan 2014MU69 komma med än fler överraskningar från vår del av rymden? 

Detta objekt upptäcktes 2014 av Hubbleteleskopet och vi vet inte så mycket om denna som det heter transneptunska asteroid. 

Betydelsen av detta ord är enbart att det är ett litet objekt långt därute bortom Neptunus och inte en planet utan dvärgplanet eller asteroid etc. Säkert kommer även denna himlakropp att komma med överraskningar och ny kunskap att förundras över.

I morgon den 19 april passerar en närgången asteroid vårt närområde

I morgon är det dags den kommer att passera oss en bra bit bortanför Månens och Jordens banor men likväl i det vi kan se som vårt närområde. Se dess bana här. Asteroid 2014 JO25.

Asteroiden är ca 600 meter stor och ska ses som en av alla de mindre asteroider som passerar Jordens närområde med ett antal av några i veckan. Närområde i den betydelsen grannområdet inte i kollisionsriskområdet med oss.

Just denna asteroid är en av de ljusstarka vilken med förhållandevis små teleskop kan ses några nätter framåt från den 19 april. 

En länk av intresse kan vara denna.

 Här kan man följa kontinuerligt NASA:s rapportering om nya passager i närområdet.

Jakten på liv däruppe fodrar nya teleskop och uppfinningar

Det hittas exoplaneter på nästan löpande band numera. Men det enda vi hittills med någorlunda säkerhet kan säga om dessa upptäckter är om de ligger i en zon runt sin sol där liv kan vara möjligt.

Vi kan ännu inte upptäcka spår av syre eller andra gaser i deras atmosfär. Spår som kan ge uttryck för en än mer trolighet för livschanser.

Men det uppfinns och forskas för fullt för att hitta och utveckla känsligare instrument.

En av de platser där forskning pågår för fullt är på Caltech i Exoplanet Technology Laboratory i Californien. 

Här utvecklas just nu  ett nytt instrument vilket mer i detalj ska kunna se om det finns en atmosfär på en exoplanet och vad denna innehåller.

Läs mer utförligt här direkt från deras egen hemsida för mer information om denna spännande uppfinning.

En mystisk blixt av röntgenstrålning har upptäckts utifrån universum

Chandra röntgenteleskop upptäckte för ett tag sedan en snabb röntgenblixt  vilken tolkas som att det hänt en destruktiv sak därifrån den kom.

Det var i samband med att man studerade en svag röntgenkälla därute detta överraskande skedde.

Det var i oktober 2014 denna svaga röntgenkälla på några timmar blev 1000 gånger starkare för att därefter bli svagare igen och åter en svag röntgenkälla av som den tidigare varit av mindre intresse. Men nu blev källan högintressant.

Hubbleteleskopet har sedan dess  riktats in och nu upptäcktes att källan bör ha kommit från  en liten galax 10.7 miljarder år från oss och därmed är röntgenkällans händelse lika gammal. Varför det hänt är däremot en gåta.

Tre alternativ arbetar man efter. Kollaps av en massiv stjärna eller  fusion av en neutronstjärna eller en sådan stjärnas fusion med en annan neutron stjärna eller ett svart hål.

Men ingen vet och källan för strålen kan även ha kommit från en händelse bortom den galax man tror den kan ha kommit från. Mysteriet kvarstår.

Elektrisk sand dansar runt i vinden på Titan

Saturnus spännande måne Titan har länge uppmärksammats för sina sjöar och sin atmosfär. 

Månen är en av de intressantaste platserna i vårt solsystem att söka liv på.

Titan fortsätter överraska.Nu har det även upptäckts att sanden här ibland är elektriskt laddad. När vinden har en styrka av minst 15m/sek då den svepande dansar runt på ytan hoppar sandkornen och klumpar ihop sig.  Det är då den elektrificerats. 

  

För vidare läsning av vilken slag av sandkorn det troligen handlar om här och rörelserna i denna vid detta slag av väder se medföljande länk.  

Forskningen inom detta område bedrivs bland annat vid Georgia Institute of Technology i Atlanta i USA.

Hur Supernovor av klass 1a konstruerats har omtolkats

Hur en supernova 1a  kommit till har antagits vara att en vit dvärg exploderat i närheten av en röd jätte i ett dubbelstjärnsystem. Detta genom att den vita dvärgen dragit åt sig material från den röda jätten, nått en kritisk gräns och exploderat i en supernova. 

Men forskare har efter en undersökning med Hubbleteleskopet i stora Maggelanska molnet av en 1a supernovaexplosion  N103B börjat misstänka att det kanske inte är helt sant.

 170 000 ljusår från Jorden har Hubbleteleskopets upptäckt gjort att forskare börjat  fundera på andra händelseförlopp för dessa explosioners ursprung än vad man tidigare ansett.

En är att det kan vara två vita dvärgar som genom krock gett upphov till supernovor av detta slag.

Den andra teorin utgår från att det är en vit dvärg och en gul sol lik vår är vad den vita dvärgen dragit till sig och ett händelseförloppet likt vit dvärg och röd jätte enligt tidigare teori ovan är anledningen till bildandet av supernovor av detta slag.

Hubbletelskopets undersökning har resulterat i att hittade gasrester kan bekräfta denna teori två i hur 1a supernovor bildas. Men ytterligare forskning måste göras innan läroböcker skrivs om.

Bilden ovan Gas is being stripped from a giant star to form an accretion disc around a compact companion (such as a white dwarf star NASA image. https://en.wikipedia.org/wiki/Type_Ia_supernova

NASA presskonferens idag 2.00 pm om utforskningen av hav i vårt solsystems himlakroppar. Direktlänk nedan.

Idag ska NASA ge information om hur långt planerna kommit på utforskning av haven på våra himlakroppar i solsystemet. Vi vet ex att det finns hav på exempelvis Jupiters måne Europa och Saturnus måne Titan.

Kan det finnas liv där? Nya rön om forskningen och vart den kan leda ska NASA ge besked på idag.

Länken här går direkt till sändningen live.

Medföljande bild är på månen Europa.

Universums tätaste bruna dvärg funnen?

En brun dvärg är en stjärna eller planet som varken är det ena eller det andra. Det är en misslyckad stjärnbildning och en för porös kropp för att kallas stenplanet eller gasplanet med en kärna.

Det finns en gräns för när den kan kallas det ena eller det andra och färgen är brun vilket gör den svår att upptäcka.

Nu har en brun dvärg upptäckts vilken är har den tätaste massan eller har högsta densiteten hittills utan att för den skulle kunna kallas en färdigbildad stjärna eller en gasplanet eller för den delen stenplanet.

750 ljusår från oss finns den i Fiskarnas stjärnbild och dess beteckning är SDSS J0104 + 1535.

Den bildades för ca 10 miljarder år sedan och har en massa 90 gånger större än Jupiter.

Säkert finns det fler bruna dvärgar därute än vi kan föreställa oss idag. Många kommer att upptäckas och förvånas över.

Brist på plutonium 238 från kärnkraftverk i USA importen från Ryssland borta sedan 2010.

Plutonium 238 en restprodukt vid kärnkraftverk importerades till USA fram till 2010 från Ryssland då den egna produktionen inte räckte för behovet.

Idag är det en bristvara då Ryssland behöver sin egen numera. Därför ska det istället produceras i större skala på hemmaplan i USA. Plutonium 238 är en viktig ingrediens i radioisotopgenerator (RTGS) för elframställning till rymdfarkosters bränsle.

Mer och fler farkoster sänds upp och därav bristen på denna form av plutonium. För informations skull är plutonium 238 inte en ingrediens för kärnvapen vilken dess nära släkting plutonium 239 är. PU 238 kunde importeras från Ryssland efter Sovjets fall från 1992 till 2010 då det inte var en isotop för kärnbränsle o Ryssland hade överskott av detta. Idag exporteras det inte då behovet ökat även i Ryssland.

USA ska därför för NASAS räkning öka sin egen produktion bland annat vid offentligt-privat partnerskap med olika firmor där huvudfirman är Technical Solution Management. TSM. 

Vietnam på väg att ut i rymden för övervaka sitt territorium

Fler o fler länder intresserar sig för universum eller Jordens närområde. Ett av de länder som står i startgroparna är Vietnam. 2022 räknar detta land med att ha byggt satelliter  av större format. 

Redan 2013 sändes en mindre farkost upp och några har även senare sänts upp men startskottet för de större och mer avancerade är satt till 2022.

Ett uppdrag för dessa ska vara att övervaka landet exempelvis att hålla koll på miljöförändringar, väder och naturresurser-naturkatastrofer mm.

Ett mycket omfattande magnetfält finns därute

Ett flera miljoner ljusår stort magnetfält finns långt därute. Det är i ett område eller kluster av mörk materia och damm , gas och galaxer detta upptäckts.

Genom att studera detta område kan forskare lära sig mer om galaxers bildande hoppas man. Det är vid Max Planckinstitutet  i Bonn upptäckten gjordes vilken genom   Effelbergs nya100 meters teleskop vilken nu ska studeras vidare om detta kan man läsa om här.

Almaaz på okänt avstånd från oss är en dubbelstjärna

Almaaz är en dubbelstjärna i kuskens stjärnbild på ett troligt avstånd från oss på ca 2000 ljusår.

Dubbelstjärnan består ev av en gul superjätte och en eventuellt två följeslagare av ljussvagare stjärntyp.

Dess namn är latin för getabock (Capella)  eller arabiska (Almaaz) tackan.

Ljusstyrkan från  Almaaz skiftar över tid. Detta med 27 års mellanrum men troligast bör anledningen inte ha med de så kallade svagare stjärnor (stjärnan som finns i närområdet. 

Istället bör det vara ett stort tätt dammoln som i perioder av 27 år skymmer ljuset. Kanske inte ens i närområdet  utan någonstans mellan oss och Almaaz därute i universum. 

Rymdbilen Rover på Mars verkar falla i bitar, se här.

Rover har nu varit i gång ca 1600 jorddagar på Mars och avverkat ca 15 km. Ingen hög hastighet men tillräcklig för att larvfötterna på bilen fått skador och fallit isär på några platser.

Det är bitar av de ca 1 cm tjocka slitbanorna på larvfötterna som på några platser fallit av.

Vassa stenar vilka Rover sakta krupit över tros vara anledningen. Men skadorna är vad som förväntades komma efter denna tid och larvfötterna har därmed haft den livslängd innan skadorna kom som man trott.

Men visst kan man tycka att materialet kunde gjorts hållbarare på farkoster vilka inte kan repareras på det avstånd från oss de skulle arbeta på.

Ett svart hål förflyttat från sin galax centrum

Hubbleteleskopet har funnit ett svart hål som ligger utanför sin galax centrum. Svarta hål finns alltid, vad man vet, i en galax centrum (detta är första galaxen där man säkert vet att inget finns. 

Visst finns svarta hål även på andra platser också, lite överallt däruppe i universum. Men centrum av en galax innehåller alltid ett. Det har man ansett sedan ett antal år tillbaks. Säkert har det en betydelse när man teoretiserar om universums skapelse eller galaxers tillblivelse just det att här ska finnas ett svart hål.

Men just i denna galax har en energi av 1000 miljoner supernovor lyckats förflytta denna galax svarta hål ut från centrum. Hur och varifrån denna nästan omöjliga energi kommit från är en gåta.

Eventuellt är effekten från två krockande galaxer där två svarta hål gått samman men ingen vet och för att försöka veta mer om detta mysterium vilket Hubbleteleskopet upptäckt i dagarna forskas det för fullt om fenomenet. Läs om  forskarnas rapport om fenomenet här.

En positiv nyhet om Van Allen bältena

Van Allenbältena består av ett inre och ett yttre bälte. Här samlas högenergirika elektroner och protoner in genom Jordens magnetfälts hjälp så vi slipper dessa farliga strålar av energi ner på Jorden.

Det inre Van Allenbältet är inte så fullt av dessa elektroner och protoner som tidigare ansetts. De har mer effektivt stoppats av det yttre bältet än vi tidigare ansett.

En positiv nyhet då detta innebär att relativt närgående satelliter inte behöver så starka strålningsskydd man tidigare trott. Detta gör tillverkningen av framtidens jordnära satelliter billigare.

Magiska öar på Titan

Titan en av de intressanta månarna runt Saturnus är i blickfånget.

Här finns hav och sjöar av kolväten och kanske möjligt liv för något.

Ibland bubblar det upp i dessa sjöar o hav. Det är detta som kallas magiska öar.

Det ser ut som bubblor ur en flaska lemonad här på Jorden.

Det är kväve  under en viss temperatur och under ett regn av metan  som bildar dessa bubblor i sjöarna. Betydelse i sammanhanget är också vilken typ av metan eller etan  det är i sjön  för att kväve ska bubbla upp. Inte alla platser på Titan ger synen av magiska öar.

Miljardären anser att minisegelskepp kan nå Alpha Centauri inom 20 år. Men går det att att bromsa in farkosten när den kommer fram?

Minisegelfarkoster med en hastighet av 20% av ljushastigheten kan enligt vissa kunna byggas och nå Alpha Centauri vilkets stjärnsystem ligger 4,37 ljusår från oss på en stjärnresa på 20 år.

Vid målet finns en jordliknande planet vilken är högintressant att undersöka Proxima B. Men att komma till stjärnsystemet handlar även om att bromsa in farkosten i tid och lyckas med det om inte denna ska svepa förbi  stjärnan Proxima Centauri i superfart och försvinna ut i det okända.

Just bromsa och styra är problemet. En farkost som sveper iväg utan att kunna bromsas in skulle enbart svepa in i stjärnsystemet utan någon mening för någon och fortsätta i evighet ut från detta och vidare. Tänk vilken hastighet det handlar om i jämförelse skulle det ta 6 sekunder från Jorden till Månen i denna hastighet.

Se medföljande länk hur det skulle se ut vid denna inbromsning genom medföljande film och läs mer utförligt hur man tänkt sig detta. Det finns nämligen tankar om att även detta ska kunna lösas.

Med hjälp av strålningen från stjärnor när den når fram skulle inbromsning kunna ske och styrning av farkosten kunna ske enligt en ny teori Men alla har rätt att tvivla på hela äventyret. Jag måste nog säga att jag tillhör dessa.

Mörk materias betydelse i rymden har ökat genom årmiljarderna

Från början var det den materia vi består av som hade störst effekt på universum idag är det tvärtom (såsom vi idag förstår det). Spiralgalaxers ökande snurrande genom årmiljarderna är en effekt av mörk materias befinnande i och runt galaxerna.  För 10 miljarder år sedan var effekten från mörk materia mindre och galaxernas snurrande därför långsammare enligt ny forskning.

Det anses att mörk materia likt materia efter Big Bang först var utspridd för att sedan troligen genom gravitation insamlas och bli föremål av skilda slag. Enligt ovanstående var det då först den vanliga materian som var först med detta. Kanske ska man se det som  påverkades starkast av gravitation.

Vad mörk materia vilken vi enbart kan se spår av med de mätinstrument vi har idag konstruerat är vet vi dock ännu inget om. Men min uppfattning är att om den finns är den lika viktig som materian vi känner till för att hålla ihop verkligheten och det universum som vi uppfattar med våra sinnen.

En röd jättestjärnas ovanliga öde

Det var Chandra röntgenobservatorieteleskop som upptäckte detta ovanliga beteende 14800 ljusår från oss.

Det finns nämligen en stjärna därute vilkens omloppsbana i rasande fart gör ett två varv i timmen runt ett svart hål.

Det är en vit dvärg vilken hela tiden genom sin närhet och hastighet förlorar något av sitt material vid detta kretsande. För tillfället är dock faran för att stjärnan kollapsar in i hålet inte akut. Men vad som sker längre fram kan man inte veta.

Hur detta konstiga läge för dvärgen uppstått är höljt i dunkel. Men en teori är att det från början var är en röd jättestjärna som genom tiden förlorat material genom att detta dragits in i hålet och då omvandlats till en vit dvärg vilken nu kretsar därute vid det svarta hålet. 

Men även andra teorier finns. Inget vet säkert varför denna vita dvärg finns där den är.