Präster o Ateister bör inte beblandas

Herder ansåg att varje tid har sin anda och att varje tidsålder präglas av sin egen särart och individualitet. Historien upprepas därmed inte. Det språk som talas i en viss tid och stat är präglat av denna stats kollektiva erfarenheter ansåg han. Utifrån detta kan man tala om nationalandan eller folksjälen i denna stat.

Genom att så starkt tro på denna särart i en stat kan Herder ses som nationalstatens fader. Detta då stoffet ovan kan ses som början av nationalstatstänkande och segregering av folk utifrån gränsdragningar.

Jag kan själv ställa mig bakom tanken på att varje tid är präglat utifrån de händelser som då utspelas politiskt, kreativt, tekniskt och erfarenhetsmässigt. Men som har kommit kollektivt sett ifrån historiska erfarenheter.

Därför tror även jag att historien inte kan upprepas i detalj. Men ändå ses igenkännande utifrån historiska händelsemönster men med undantag av några tidsmässiga och lokalt annorlunda skillnader i nutid.

Herder kan förstås och man kan enligt mig inte bara se honom som grundare av tanken på en tids särart eller anda utan även som individualismens föregångstänkare. Detta då man kan se även en människa som präglad av sin tid och härmed som en individualist av sin tids anda. En individualist som skapar sin egen privata värld i kollektivet, staten, som i sin tur är präglad av tidens anda eller särart.

Vår tid präglas av förändring i en takt som ingen förstår. Det sker inom alla områden även religiösa. Fasta värden omtolkas i många fall för att passa vår tid. Äktenskap omvärderas för att ta något närliggande exempel.

Ett annat förunderligt exempel är följande som kan läsas här.
http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=151477

När anhöriga önskar kyrklig begravning för en ateist då förstår inte de anhöriga vad respekt för kyrkan eller den döde innebär. Om nu den döde förstod själv vad icketro var det vet ingen.
Visst kan det i vissa fall finnas ekonomiska skäl för att gå ur kyrkan. Men då bör personen tala om detta för sin församlingspräst och även skriftligt ha detta nedtecknat ex i sitt testamente. Om detta är skälet kan personen ändå under sin levnad gå regelbundet till kyrkan och därmed visa sin tro.

Om det handlar om missnöje med kyrkopolitikerna i sin församling finns möjlighet att gå i kyrkan i grannförsamlingen så det är ingen anledning för att gå ur kyrkan. Ekonomiska skäl och ateistiska orsaker är enda skälet. En ateist ska begravas borgerligt. En troende som gått ur av ekonomiska skäl ska kyrkan ta hand om. Detta bör vara en ledstjärna för kyrkan över hela Sverige.

Helvetet finns!

Den filosofiska giganten Immanuel Kant har skrivet om mycket för att välja ut något kortfattat så blir det om: Det kategoriska imperativet.

Att något är kategoriskt innebär att det ska ses som en princip som alltid gäller i alla sammanhang. Kants kategoriska imperativ lyder.

Handla endast efter den maxim om vilken du kan vilja att den också skall vara en allmän lag.

Det är att handla enligt hur man själv önskar bli bemött. Önskar man bli mött med lögner är det okej att själv ljuga. Önskar man bli bedragen av andra är det okej att bedra. Önskar man bli respekterad av andra så måste man enligt imperativet respektera andra.

Man kan se det som att, som man behandlar andra blir man själv behandlad. Detta är inget nytt det är ett känt ordspråk. Om det kommer ur Kants imperativ eller från kristendomens vokabulär är svårt att veta.

Men att leva med dessa ord i tankarna är säkert vad som tidigare kallades dygdigt. Det var inflation i begreppet dygd under tidigare historiska skeden. Idag är dygd mer eller mindre ett okänt begrepp av de flesta. Mer om honom kan läsas här http://www.mimersbrunn.se/arbeten/9898.asp

Nu till något helt annat.

http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=151561

Vad är helvetet och vad innebär det? Finns det? Knappast bokstavligt. Men för att förklara vad det är så finns en mycket bra förklaring på länken nedan. Ingen behöver hamna i vad som innebär helvetet. Alla har en valmöjlighet. Men det finns en gräns för hur länge man kan välja och valet blir till slut för evigt. Se länken nedan.

http://web.telia.com/~u38010778/soulhell.htm

Så visst finns det!

Salt på Mars är inget bevis för liv tvärtom!

Lessing gav efter sitt frånfälle 1781 upphov till panteismstriden.
Panteism är tron på att allt är besjälat. Tron har sin grund i att människor är skapade av en urkraft, Gud, som gett av sin själ till allt som skapats. Det innebär att varje sten, träd, blomma, djur, och människa är en del av denna urkraft eller själ.

Lessing ansåg att vi alla var en del av detta och vi därför inte skulle bråka om olika trosinriktningar utan i stället se oss som likar. I sin dikt ”Nathan der Weise” från 1779 en dramadikt som kallas toleransens Höga Visa är grundtanken världsreligionernas principiella likvärdighet. Lessings dikt var en protest mot den vedertagna diskrimineringen av andra folk och religioner som inte var bekännare av kristendomen.

Ännu idag ser vi diskriminering av andra trosinriktningar. Ett exempel är från Thailand där krävdes vissa frireligiösa förbund omvändelse till kristendomen för de som behövde hjälp efter tsunamin. Ingen omvändelse ingen hjälp var ultimatumet.

Så människan dumhet övergår ibland allt förstånd. Hur man kan kalla sig kristen och kräva motpresentation för att ge hjälp. Det är så motbjudande och icke kristet att man kan undra vems ärenden dessa förbund medvetet eller omedvetet går.

För min del anser jag att alla religiösa riktningar måste samarbeta. Till slut är det enligt mig samma Gud och kraft vi tillber o tror på. Skillnaden mellan religionerna är bara olika tolkningar förvirrade eller ej av denna kraft eller Gud. För min del tolkar jag enligt kristendomen.

Nya upptäckter sker i rymden hela tiden och ofta kommer numera nya rön från vår grannplanet Mars. Många hoppas, både lekmän och vetenskapsmän att spår av liv ska hittas. Tidigare liv eller spår som kan ge antydningar av att det kan finnas liv där nu.

Man söker och hoppas och mycket ges tolkningsföreträde på att det är nya bevis för liv. Se denna artikel som är ett exemplen
http://politiken.dk/videnskab/article486248.ece

Men det finns inget som säger att detta är ett bevis för ev. tidigare liv, tvärtom. Se
http://astromalte.blogspot.com/2008/02/mars-fr-salt-fr-liv.html Många har ett önsketänkande av att det ska finnas liv på Mars eller ha varit detta en gång. Man tar alla halmstrån för att en gång för alla bevisa detta. Man vill därmed visa att liv har funnits och att liv därmed måste finnas på andra platser i universum.

Min övertyglelse är att detta aldrig kommer att ske. Liv är unikt och enligt mig finns det enbart här på Jorden. Ett liv som jag ser som skapat av en intelligens. Jag tror att vi skapats av Gud och att vi ska ta bibelns ord på mer allvar än vi gör i dag. Detta innebär inte att människan inte kan eller ska i en fjärran framtid bosätta sig på Mars eller annan plats i rymden. Kan vi kolonisera rymden så är det självklart helt ok. Det kan finnas mycket däruppe som vi människor kan få och ha användning för i olika sammanhang.

Förstår vi vad som upptäckts på planeten HD 189733b ?

Wolff den avskedade professorn från universitetet i Halle är känd för eftervärlden för sin ståndpunkt om naturrättsbaserad och förnuftsenlig etik.

Han ansåg att inget annat behövs än förnuftet för att en människa ska förstå vad som är rätt eller fel. Förnuftet är givet av naturen och har inget med Gud att göra ansåg han. Men däremot har det säkert enligt mig idémässigt med Platon och hans idévärld att göra och likaså Sokrates och hans förlösningsdialoger. Wolff var säkert starkt påverkad av dessa filosofer.

Wolff ansåg att den vise enbart behövde lita till sitt förnuft. Medan det för den oförståndige behövdes en överhet av poliser o domstolar och även religion med dess hot om eviga straff och belöningar för att hålla dessa oförnuftiga i tukt och förmaning tills de lämnade sitt barnstadium och själva förhoppningsvis blev förnuftiga medborgare.

Det är lite av önsketänkande i denna filosofi. Men förnuft måste begreppsmässigt utredas för att man ska veta vad som ska läggas in i begreppets betydelse. Olika personer ser förnuft på olikartat sätt liksom begreppet dygd som numera är ett svårtolkat begrepp. Ett begrepp som det lades stor betydelse i tidigare och som de flesta visste betydelsen av även i samhällets lägre skikt. Dygdbegreppet idag är något som även universitetsstuderande har svårt att förstå betydelsen i.

Så begreppsanalys behöver ses i sitt sammanhang och sin tids tolkning för att vi ska förstå. Var tid tolkar enligt sitt tolkningsmönster. Men kanske kan man förstå hur Wolff tolkade förnuft genom att läsa något av hans verk.
Förnuftiga tankar om Gud världen och människosjälen publicerad 1720.
Förnuftiga tankar om människornas göranden och låtanden publicerat 1720.
Förnuftiga tankar om människornas, djurens och växternas delar publicerat 1725.

Här bör finnas svar på Wolffs förnuftstolkning. Men så enkelt är det inte alltid att få svar på hur en begreppsanvändare ser på och använder ett begrepp. Och ännu svårare är det i vardagsspråket människor emellan eller i media att veta vad en person lägger in i ett begrepp denne använder och därför blir missuppfattningar vanliga i vardagens umgänge och mediers utgåvor.

Ibland är det inte bara värdeomdömen som bör begreppsmässigt tolkas för rätt förståelse. Det kan även vara begrepp som används om ting och substantiv. Vi kan tänka på metan som ett sådant. Metan bildas genom nedbrytning av organiskt material. Detta vet de flesta.
Men hur kan det då finnas metan på en planet som nyligen upptäckts där yttemperaturen är så hög att inget känt liv kan finnas där? Se länk.
http://www.nyteknik.se/nyheter/innovation/forskning_utveckling/article74935.ece

Min uppfattning är att det inte kan detta. Metan som vi känner det kan omöjligt bildas där hettan är så stark som på denna planet. Metan är även brandfarlig. Det är 1000 k på planetens yta vilket är 726 grader Celsius. Metans antändningstemperatur är 385 grader Celsius. se http://www.johnnyronnberg.com/astrowebb/rymdfart/nyheter/spitzer.htm Men hur kan då metan finnas här?

Mitt svar är att man sett spår av något annat än metan. Det är inte metan utan någon annan förening som gett samma utslag som metan på sin väg genom spektret utifrån rymdens vidder. Något har stört ljusets väg från planeten och gett upphov till ett spektrum som kan tolkas som metan.

Min uppfattning är helt enkelt att det inte kan finnas metan på planeten. Det handlar om mätfel av något slag. Man har mätt något helt annat och tolkat resultatet enligt en förförståelse som inte är aktuell i detta fall. Alternativt finns en källa med metan (ett dammoln) på vägen mellan denna planet och jorden som mätts istället för spektret från planeten.

Tommy Körbergs omogna uttalanden gynnar ingen.

Condorcet framtidsoptimisten. Skrev boken ”Skiss till en historisk bild av den mänskliga andens framåtskridande” som publicerades 1795 postumt. Han dog i fängelse i väntan på att halshuggas efter att ha anklagats som revolutionär under franska revolutionen.

Condorcet indelar historien i tio stadier där den sista ligger i en avlägsen framtid. En framtid av lycka för mänskligheten där fattigdomen är utrotad.

I varje stadium på vägen dit finns en kamp mellan ljusets och mörkrets krafter. Det goda och det onda. Ibland har den onda och mörka kraften tagit över ibland har den ljusa och goda kraften tagit över utvecklingen. Under medeltiden ansåg Condorcet att det var den mörka kraften som tillfälligt tog över.

Vägen mot det slutliga ljusa lyckliga slutstadiet kantas av vidskepelse, religion, fördomar, slentrian och reaktionära intressen.

Denna åsikt att utveckling och liv kantas av kampen mellan gott och ont finns överallt. Inom religion, psykologi, litteratur, film m.m. Ja allt genomsyras av denna tanke. Vilka som är de goda eller onda krafterna beror på värderingar när det gäller samhällssystem och politik där bedömningen görs. Så gott och ont är i många fall en värdering grundad på subjektivitet eller politik.

Condorcet var markis från en gammal adelsläkt. Namnet var taget från släkten Condorcet slott i Dauphine.

Ännu en omogen människa har kränkt kristnas uppfattning med sin egen omogna uppfattning av livet och dess möjlighet till hjälp. http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=151433
Denna gång en artist som inte förstår det olämpliga av att offentligt gå ut och påstå det många kristna och andra vet fungerar, att få svar på sina böner.

Att offentligt tro att det gynnar yttrandefriheten att förödmjuka andra människor bör straffa sig. För Körbergs del kan det innebära bojkott för att få uppträda i kyrkliga sammanhang.

Ingen har tjänat på en dum kommentar på en olämplig plats. Ingen har tjänat på att ge uttryck för något man ej förstår eller har kunskap om. Körberg bör få svårt med att få engagemang bland troende i framtiden. Något han själv får lida för ekonomiskt. Vad kan inte ett onödigt värdeomdöme förstöra för en människas rykte? Att tala är silver men att tiga är guld. Och allra helst då man uttrycker uppfattningar om något man inget vet om eller förstår.

Tack Allan Wendefors för ditt kurage att öppet och rakt ta tag i vad som utan tvekan är ett kränkningsfall. Till Körberg kan jag bara säga Skäms och be offentligt om ursäkt för ditt omogna uppträdande.

Vi ses , eller gör vi det?

Hur många gånger har vi hört dessa ord eller sagt dem själva utan att ta dem på allvar? Vi ses.

Sagda vid skolavslutningar, avsked av skilda slag och då tagna på allvar. Men var det så allvarligt sagda hur många av de som sa detta eller som vi sa det till har vi senare upptagit kontakt med igen?

Få mycket få eller hur? Varför säger vi då dessa ord. Vi ses. Kanske för att slippa långa avsked. Det är ju lite av att fly känslomässigt att snabbt säga till den bäste kamraten på kursen eller vännen ett snabbt ”Vi ses”, för att sedan glömma alltihop.

Samma sak är det med satsen som ofta sägs när vi för sista gången lämnar en arbetsplats eller kurslokal. Arbetskamraterna eller arbetsgivaren säger då: kom upp och hälsa på någon gång när du har vägarna förbi.

Vad svarar då de flesta: Ja det ska jag göra säger säkert flertalet och de allra flesta menar det också. Men det blir i de flesta fall aldrig av.

De som gör detta. Ett fåtal kommer däremot på besök ofta eller med jämna mellanrum. Men de förra arbetskamraterna eller chefen tröttnar snart på dessa besök men säger naturligtvis inget.

Hur skulle det se ut om alla före detta arbetskamrater kom i tid o otid och hälsa på och störde. Så de fraser som sägs ovan. Vi ses eller kom upp och hälsa på någon gång när du har vägarna förbi är egentligen vänlighetsfraser som inte betyder så mycket.

De ska absolut inte tas bokstavligt utan som en kod som underförstått betyder ett vänligt sätt att ta adjö av varandra.

En annan sak jag funderat på i veckan är containrar. Vi talar så vitt o brett om återvinning men varför ska då inte människor få ta vad de vill för återanvändning i containrar där människor kastat möbler mm.

Jag förstår inte detta. Varför ska möbler ex brännas när någon annan kan ha användning för dem. Om inte detta är resursslöseri och står i motsatsförhållande till returanvändning då förstår jag inte vad detta begrepp betyder. Detta var Vecka 12 upplevelse.

Respektera Kyrkans mässor

Helvetius (1715-1771) med sitt miljötänkade känner vi igen. Han ansåg att människan kan formas till vad som helst. En nyfödd människa en tabula rasa (ett tomt blad) ansåg han.. Alla nyfödda är lika när det gäller begåvning, karaktär m.m. Tankar som fanns långt fram i tiden in i vår tid.

Människan formas enbart genom sin miljö och den uppfostran hon får. Genom detta som blir olika för alla människor formas människan. Här uppkommer de personligheter och skillnader som finns mellan människor.

Detta känner vi igen. Under 1970-talet ansågs det vara miljön som formade en människa till skillnad mot tidigare då man ansåg arv var det enda. En brottslings barn föddes med dåliga anlag o.s.v.

Men arvstänkandet hade en del att göra med det så kallade rastänkandet och sågs härmed inte positivt då rastänkandet hade börjat försvinna under 1970-talet. Därför anammades miljötänkandet till allenarådande när det gällde hur barn och vuxna formas.

I dag är vi lite mer nyktra i tänkandet och nu ses arv och miljö som 50-50 och det låter mer rimligt. Vi får inte glömma DNA i arvshänseende då det gäller personlighet. Sedan kan man diskutera om det ska vara 50-50 när det gäller procentuellt hur mycket arv och miljö ska värderas. Kanske det inte väger så jämt men att både arv och miljö har betydelse är i dag självklart. Man har exempelvis påvisat likheter mellan enäggstvillingar med olikartad miljöuppväxt och ändå funnit stora likheter i personlighet. Så inom detta område har vetenskapen nyktrat till.

Nu till något helt annat än arv och miljö hur viktigt detta än är. Jag förundras över respektlösheten som i dag genomsyrar samhället mot religionsutövare. Se
http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=151370 att som polisen avbryta en mässa är så respektlöst att man bävar för samhällets utveckling. En mässa är inte samma sak som en teaterföreställning eller föreläsning i världsliga frågor. Vid sådana sammanhang är det skillnad.

Polisen skulle självklart bötfällt felparkerarna. Men om inte fara för liv och lem var fallet så skulle de absolut inte gått så respektlöst fram mot människors deltagande i sin mässa eller avbrytande av prästen. Inget framgår att det var akut fara för liv o lem. Om det nu var så brått som polisen bedömde kunde de talat med kyrkvärdarna som då kunde gått runt och lite diskret försökt hitta de skyldiga. Nej kyrkan ska vara en fridens plats där inga myndighetspersoner ska utöva sitt ämbete om det inte handlar om akuta ting på liv o död. Att avbryta en mässa ska vara absolut tabu.

OBS: polisen gjorde i detta fall vad de trodde var rätt ingen kritik bör riktas mot de polismän som gick in utan bara på den okunskap deras befäl hade som tillät detta. Ett plus för kåren att de nu anmäler sig själva för att få veta hur de ska agera i framtiden. Jag hoppas bara att inte vårt avkristnade samhälle börjar se kyrkans rum som vilken allmän plats som helst.