Google

Translate blog

lördag 23 juli 2011

Nya ideologier kommer och går, experimentet fas 3 är löjligt.

Kära regering av idag. Ni har förespråkat arbetslinjen men undantar de som är i fas 3. Bevisligen har mycket få fått arbete med riktig lön av de som deltagit i denna åtgärd som nu är 2 år.

Kan den då vara annat än totalt misslyckad? Nej.

Kära Reinfeldt m.fl. i trojkan, stolthet går före fall.

Är ni så konservativa att ni hellre faller som regering än ändrar beslut som inte gett önskade resultat och som även bevisligen stigmatiserat människor?

Det handlar inte bara om fas 3, som inte ska ses som bra utifrån att ca 1-2 % av deltagarna fått arbete. Säkert var siffran högre när det gäller de som fick arbete efter plusjobb eller beredskapsarbeten. Och då var socialdemokraternas arbetsmarknadspolitik bättre än er, eller hur?

Samma sak med utförsäkringen av sjuka, bara för att enstaka fått arbete efter detta ursäktar det inte ett enda självmord av de som inte sett annan möjlighet än försörjningsstöd efter utförsäkringen.

Ingen läkare skriver sjukintyg till friska patienter. Om så är det unikt och ursäktar inte att sjuka utförsäkras.

Sluta experimentera med nyliberala idéer, se till folket i sin helhet utan att misstänka alla som är sjuka och arbetslösa som simulanter som inte önskar konsumera, utan bara sitta fattiga i sin soffa o se på teve dagarna i ända.

Tror ni att era föräldrar skulle göra detta om de blev arbetslösa eller sjuka?

Eller ser ni er och era anhöriga förmer än andra i samhället? 

fredag 22 juli 2011

Reinfeldt Sjuka är inte friska. NU får det vara slut med dumheterna



När utförsäkringens tid har kommit anses den kroniskt sjuke stå till arbetsmarknadens förfogande, vad än arbetsförmedling eller arbetsgivare anser.

På detta vis sjunker sjuktalet i Sverige och utförsäkringen ses som lyckad.

Men ett samhälle där sjuka kastas ut i otrygghet (de som inte har en tidigare sjukpenningsgrundande inkomst eller har haft en tidigare anställning med a-kassenivå de kan återgå till) till ingenting och blir socialfall, med all den förödmjukelse det innebär, är inte till för alla.  

Ett sådant samhälle är enbart till för eliten.

Hur en sjuk kan ses som frisk efter en viss tid är en gåta.

En gåta även för många läkare som förödmjukas genom att deras utlåtanden, intyg och kompetens sätts åt sidan för regler som inte har med något annat att göra än ideologi.

En usel människosyn har Sverige i sitt grepp.

När kommer denna ynkedom av ideologi, av egosim och misstänksamhet mot medmänniskor att krossas?

Krossas kommer denna syn och domen och förvåningen över att den fick fäste kommer då att ge samhällsforskare och sociologer arbete under lång tid.

Men när sker detta?

Hur lång tid finns kvar innan merparten av svenskarna reser sig som en man och skriker: Nu får det vara slut!

torsdag 21 juli 2011

Arbetsmarknadslagarna gäller ej i fas 3. Här ska istället skam råda.

Arbetsmarknaden har länge uppdelats i ett A- och ett B-lag. Praktikanter hör till B-laget sedan länge. När jag var ung kom en reform som kallades provanställning. Det fanns även något som kallades beredskapsarbete.

Sedan kom för inte så länge sedan plusjobben. Däremellan anställningsstöd och snart nystartsjobb.

Allt utom den i de flesta fall korta praktiken innebar lön för den som utförde ett arbete. Många arbetsgivare konkurerade med varandra genom att betala så bra lön som möjligt. Det var status arbetsgivarna emellan att visa att de hade ett lönsamt företag. Det innebar att de hade lätt att skaffa arbetskraft medan de med dåliga arbetsvillkor fick problem att få arbetskraft.

I dag kan vilket företag som helst genera inkomst om de tar emot fas 3 deltagare. Arbetsplatsen behöver inte ha arbetsuppgifter utan kan förvara deltagare mot att de för besväret får 5000 kr i månaden för detta. Ju fler desto bättre, det har blivit en ny inkomstmöjlighet - för företagen.

Deltagarna ska inget få, de ska sysselsättas med arbetsuppgifter som i en del fall enbart är pyssel, men inte få en inkomst av detta.

Arbetslinjen gäller inte för dessa. De ska leva på max 65 % av sin tidigare a-kassa alternativt försörjningsstöd. Inga jobbskatteavdrag ska utgå.

Att det ska löna sig att arbeta gäller inte dessa personer som istället ska förvaras som ickearbetsdugliga och gömmas på hemliga anordnares platser.

Sverige har härmed försjunkit i en människosyn som är av ett annat århundrades slag, den tid då lösdriverilagen fanns.

onsdag 20 juli 2011

Ju fler kockar desto sämre soppa (anordnare av fas 3)

Genom att deltagare/arbetstagare sätts i arbete i fas 3 hos ett otal anordnare/arbetsgivare som får bidrag, är kreativiteten stor bland dessa anordnare/arbetsgivare med F-skattesedel.

Kreativiteten i hur deltagarna/arbetstagarna kan användas för att öka lönsamheten i företaget.

Kalla det sysselsättning istället för arbete och du kan göra vad som helst i företaget.

Locka deltagaren/arbetstagaren i fas 3 projektet med att denne kan få anställning efter en viss tid. Skjut sedan detta datum framför dig när det närmar sig.

Låt fas 3 aren ha hoppet kvar om anställning då arbetar/sysselsätter den sig effektivare och tiger utåt om företaget och ett Norrmalmstorgsyndrom (Stockholmssyndromet) har uppkommit.

Den utnyttjade beskyddar sin utnyttjare.

Ju fler anordnare/arbetsgivare som tar emot fas 3 are desto subtilare blir uppgifterna och fantasin flödar mellan dessa anordnare/arbetsgivare som ger varandra tips om hur det kan löna sig att ta emot dessa utstötta.

Och desto sämre fungerar fas 3 idiotin för deltagarna/arbetstagarna, om nu meningen var att det skulle ge ett riktigt, avlönat arbete.

tisdag 19 juli 2011

Nog var det mindre förödmjukande förr då alla fick en lön för utfört arbete

Om någon arbetade, oberoende av vad, så hade denne en lön för utfört arbete.
Även den arbetslöse som anvisades en åtgärd som beredskapsarbete fick påökt utöver sin a-kassa.

Idag ses arbetslinjen som att den som inte har arbete ska få ett, men inte få betalt för det. Den som inte hittar, eller hittas, av en arbetsgivare ska få en anordnare, en arbetsgivare som får betalt för att ta emot personen.

Personen ses som icke önskvärd på arbetsmarknaden, men ska sysselsättas så andra personer ser vad som händer om de blir arbetslösa.

På det viset blir många som vantrivs eller kroppsligen inte längre klarar av det arbete de har, kvar så länge de orkar för att inte riskera att hamna i en sysselsättningsåtgärd utan lön, Fas 3.

De som inte orkar och blir sjukskrivna hamnar efterhand i helvetet.                  De utförsäkras och hamnar därefter, om de inte ruineras och tar sitt liv,
i samma sysselsättningsåtgärdssystem som de som hamnat i fas 3.

Reinfeldt ler och Alliansen njuter av systemet, men självfallet blir de irriterade när det idag finns en opposition som reagerar mot människosynen i ovanstående.

Alliansen drömmer sig tillbaks till Sahlins dagar då det var lugn och ro i oppositionen och inga protester av större slag framfördes utan bara korta små tillkännagivanden av att det kanske skulle till en förändring av skattetrycket för pensionärer. Inte reagerade pensionärerna på det under valrörelsen . De röstade som de alltid gjort, borgerliga på borgerliga partier osv.

Vi äldre växte upp i en tid då det fanns arbete till alla som ville ha det.
Hur ska de, som inte hamnat utanför, förstå att det inte längre är så?
Ta ett jobb är ännu idag något en del tror är möjligt för alla.

För de arbetslösa tidigare blev det beredskapsarbete, senare plusjobb, men det var avtalsenlig lön i detta. Sedan kom mardrömmen Fas 3, gratisarbete eller sysselsättning för den arbetslöse och ersättning till anordnaren (arbetsgivaren).

Det förödmjukar därmed både arbetstagare och arbetsgivare.

måndag 18 juli 2011

Mardrömssamhället är här för många.

Arbetslösa som inte lyckats få arbete upplever samhället av i dag som en mardröm. De känner av hur staten fått fler och fler att se ner på dem som de som inte arbetar. Som sådana ska de ha en låg ersättning då staten och allmänheten tror att det handlar om att bara ta ett arbete så får man en lön.

Men att den arbetslöse i många år försökt just detta, ensam eller med arbetsförmedlingens stöd och misslyckats, har varken stat eller allmänhet förståelse för. Dessa tror att personen kan ta ett arbete och så är det klart. Se motsägelsen, ta något som inte finns eller har varit möjligt för denne person.

Det blir ett moment 22, gör det du gjort och det löser sig, fast du gjort det under många år och inte lyckats.

Det blir en mardrömsscen.

Samma sak är det självklart för de som utförsäkras. Ta ett arbete, du kan inte vara sjuk längre. Nu har staten bestämt att du ska vara frisk.

Men detta vansinne förstår säkert merparten av svenska folket så det tar jag inte upp.

Men arbetssökandets moment 22 är det inte alla som kan förstå och än mindre moment 22 begreppsförvrängningen i arbetslinjen kontra arbete-sysselsättning, anordnare-arbetsgivare.

Bidrag till anordnare (arbetsgivare) när arbetstagare (deltagare) får leva på låg ersättning i fas 3. Detta från en regim som förespråkar arbetslinjen framför bidragslinjen.  ????

söndag 17 juli 2011

Varför vill du mig så illa, Reinfeldt?

Varför respekteras inte arbetslösa, som år efter år sökt arbete och vilka arbetsförmedlingen inte lyckats skaffa ett arbete eller praktik till?

Varför ska dessa bestraffas genom att placeras i fas 3, där de förödmjukas genom att veta att den som anordnar arbete - ska kallas sysselsättning då det handlar om fas 3 - får betalt för att ta emot denne?

Varför ska deras uppgift hos denne arbetsgivare - ska kallas anordnare då det handlar om fas 3 - inte ge ett öre mer i inkomst än 65 % av a-kassan upp till brytpunkten?

Varför ska de genom sitt arbete - ska i fas 3 kallas sysselsättning - inte få jobbskatteavdrag som andra som arbetar?

Varför ska jobblinjen inte gälla för fas 3 are, när det handlar om att det ska löna sig att arbeta, eller som det ska kallas i fas 3, sysselsättas?

Är det begreppen som gör att arbetslinjen inte gäller som för andra som arbetar?

Arbete ska kallas sysselsättning, arbetsgivare blir anordnare, och så förfalskas arbetslinjens tolkning i förhållande till arbetare och arbete.

I fas 3 innebär då arbetslinjen att fas 3 aren ska sysselsättas för att få en låg ersättning att leva på och sedan händer inte mer. Samhället önskar gömma dessa personer hos hemliga anordnare. Medias uppmärksamhet ska helst inte finnas.

Varför tycker du, Reinfeldt, att detta är mänsklig behandling av medmänniskor som inget hellre vill än att få en inkomst att leva av?

Tror du att människor önskar leva på en låg ersättning och inte konsumera och leva på den korta tid vi har här på jorden?

Att få ett arbete innebär att få en arbetsgivare, alla kan inte få detta.

Min dröm är att öga mot öga få träffa Reinfeldt, alternativt Maud Olofsson, och få en diskussion med vad de anser om fas 3 are privat, och vad de ser för framtid för dem utan en massa dogmer om att de ska söka arbete, vilket de gjort i många år och misslyckats och arbetsförmedlare har misslyckats hjälpa dem med.