Vad är universum? Ingen vet!

Tro inte att universums gåta eller vad universum är har lösts. Vi vet inte mycket om något. Vi anser att vi lyckats finna en hållbar teori på hur det uppkommit genom BigBang. Men denna teori vilken inte kan bevisas säger inget om varför BigBang uppkom eller vad universums alla partiklar är och hur de kom till och från vad.

Ingenting ska ha skapat BigBang vilket bara hände i ingenting ,ur ingenting  och vad är tid? Tid är en gåta, men viktig att använda för att vi ska kunna hålla kontroll på vad som händer, har hänt och ska hända.

Men vi måste förstå att det är människan som uppfunnit denna matematiska mätmöjlighet, i universum finns inte tid. Om rum finns är diskutabelt då expansionen av universum inte bara fortsätter utan även accelererar in i eller ut i ingenting men likväl likt BigBang skapar detta något samtidigt som allt fortsätter.

Varför finns allt? Finns universum i oräkneliga former och inom oräkneliga tidsavsnitt som vi kan tänka oss fastän vi är låsta att enbart finnas och uppleva ett enda?

Är verkligheten närmare strängteorin än atomteorin? Varför finns antimateria, mörk energi och mörk materia? Finns oräkneliga dimensioner av tid o rum,  alla olika eller många nästan lika vårt universum? Finns vi alla i massupplagor men med olika livsmönster i skilda tidsavsnitt av universum just nu- då eller framtidsmässigt men likväl allt i ett nu vi inte kan förstå? Men måste utgå från i vårt universums mänskliga tänkande.

Finns vi överhuvudtaget eller lever vi i  någots dröm.

Finns en Gud som skapat allt? Är vi ensamma eller finns fler planeter därute med liv?

Det finns hur många frågor som helst men inga svar. Filosofer och tänkare, astronomer och fysiker har i alla tider försökt lösa verklighetens gåta som vi upplever den. Liksom naturligtvis matematiker gjort. Alla har sina ibland tvärsäkra svar.  Svar de måste tro på och många med oss för att vi inte ska bi tokiga i vårt sökande av livets mening. Men ingen kan visa att de har rätt. Nya svar ger nya frågor.

Lite mer inom områdets tankar kan man läsa om här nu när ni läst lite om mina egna privata tankar

Fallskärm för stopp av farkoster kan användas även i rymden men då med annorlunda material i skärmen än på Jorden.

Bilar som deltager i dragracing men även vissa stridsflygplan måste använda fallskärmar för att inte deras stoppsträcka ska bli för lång.

Se bild ovan på hur det kan se ut när det används av stridsplan.

Men även interstellära rymdfarkoster kan i framtiden behöva använda skärmar för att bromsa in när de närmar sig sitt mål. Hastigheterna vid färd måste vara mycket stora för att de inte ska vara på väg i hur många sekel som helst beroende på mål.

Vid de stora hastigheter de kommer att använda behövs en otroligt lång bromssträcka. Därför behövs dämpande skärmar som hjälper till med att minska inbromsningen när målet närmar sig.

Bromsning med hjälp av magnetiska segel kan vara lösningen  för dessa farkoster vilka ännu bara finns på idéstadiet.

En mycket noggrann beskrivning på hur dessa kan fungera finns för den specialintresserade, fysiskt mycket kunnige och formel-vane  på denna länk.

Vi andra kan lite enklare försöka förstå hur det kan fungera på denna något mer populärvetenskapliga beskrivna artikeln här.

Titan månen med en mystiskt unik atmosfär.

Saturnus måne Titan är större än solsystemets minsta planet och solens närmsta granne Merkurius. Titan är vårt solsystems största måne och den enda med en atmosfär av betydande tjocklek.

En ovanlig sammansättning av denna får förvånande effekter i densamma. Snabbt sjunkande temperatur ner till -153C vid polerna i atmosfären har upptäckts.

Det kan vara moln av vätecyanid  som är anledning till denna snabbkylning vid vissa förhållanden. Ingen vet, men dessa är huvudmisstänkta till fenomenet.

Atmosfären på Titan består till 98,4% av kväve till skillnad mot Jordens 78% kväve. I övrigt består Titans atmosfär till 1,6 % av metan med spår av andra gaser som kolväten, argon, koldioxid, kolmonoxid, vätecyanid och helium.

Här finns sjöar bestående av etan och metan, med djup på ner till  200 meter.

Titan är en spännande men knappast människovänlig plats att vistas på. Om det kan finnas liv här av något slag i djupen av sjöarna får framtiden visa.

Just nu diskuteras på universitetet i Bristol de svårförklarade temperaturfallen vid polerna vilket är en ytterligare pusselbit  att lösa för att förstå Titan och förhållandena där.

Bilden är på Titan.

Damm kan vara förklaringen på livet här på Jorden

Ännu är ingen helt säker på hur livet kom hit till Jorden. Spekulationer om att kometer och asteroider kan ha kraschat på Jorden och haft frön av liv med sig i form av  molekyler etc har florerat och gör så än.

Skapelseberättelsen i bibeln är en annan. En Gud som skapar.

Nu har det börjat diskuteras om inte istället damm är förklaringen. 

Dammoln vilka far genom rymden  med ett skiftande innehåll av  molekyler vet vi existerar. Molekylmoln kan därför vara det som en gång från andra platser i universum och släppte av organiskt material när det svepte förbi i vårt solsystem och var ursprunget till livets att början på Jorden.

Dammoln vilka gått samman med moln i Jordens övre skikt och sedan blivit en utgångspunkt till livets början. 

Av damm är du kommen och damm ska du åter bli. Stoff är samma sak. 

Bilden är på Hästhuvudnebulosan belägen vid stjärnan Alnitak i Orions stjärnbild. Det röda är vätgas det mörka stoff eller dammoln.

Överskott av positroner rammar Jorden vilket är elektronens antipol eller antimateria. Var kommer de ifrån?

Antimateria i form av partiklar av atomer eller materia är livsfarliga för jordens materia. Vid krock försvinner båda i en explosion.

I detta fall är positronen en positivt laddad elektron. Elektronen har ju negativ laddning och ingår i all materia eller alla atomer som bildat vår materia inklusive oss.

När då en positron krockar med en elektron blir det för oss en osynlig puff inget allvarligt som påverkar vår materia då det enbart är en liten partikel vilken krockar md sin lilla motpol och inte en hel atom eller materiaklump som krockar med sin motpol.

Men dessa positroner som kommer mot oss är en gåta. Var kommer de ifrån? Var finns dess källa?

Sedan ett bra tag anser man att deras ursprung bör finns inom pulsarernas händelsefront.

 Dessa neutronstjärnors roterande vilket skapar all form av strålning vilken med jämna intervall slungas ut i alla riktningar. En neutronstjärna  är som vi vet slutfasen i en stjärnas liv och en vit dvärg blir slutet på en stjärnas liv och kan ta olika former. En stor stjärnas liv avslutas som en supernova för att ta ett exempel. En liten blir en nova.

Mysteriet med positronens ursprung är däremot inte löst. Inget är helt bevisat att den kommer från dessa pulsarer. En del anser istället att dess ursprung har med den mörka materian att göra.

Men ännu är den första uppfattningen efter det att överskottet på positroner upptäcktes för några år sedan att det är från pulsarerna de kommer och bildas den vanligaste uppfattningen.

Mycket händer däruppe i universum och vi kommer säkert aldrig att förstå allt. Nya rön ger hela tiden nya frågor och dessa frågor och upptäckter är troligast utan gräns.

Bilden föreställer en positrons jakt efter en elektron eller tvärtom vilket kommer att avslutas med en puff och total förintelse där inget finns kvar. 

Du kan hjälpa en astrobiolog att finna det unika därute i vår värld

Jocelyne DiRuggerio är en astrobiolog vilken söker liv på platser där liv inte borde kunna existera. På platser i vår värld där det är nästintill omöjligt att få en möjlighet att undersöka detta. Ovanliga material på platser som är svåra att nå med mera.

Kan liv existera där är det inte omöjligt att ogästvänliga platser på månar och planeter  därute kan ha eller ha haft liv.

För att öka möjligheten att finna liv här på Jorden på ovanliga eller till synes omöjliga miljöer efterlyser nu denna forskare på John Hopkins university allmänhetens hjälp att finna materia för att undersöka vilken hittats eller tagits från unika platser.

Först foton på platsen sedan kanske inskickande av intressant material.

Läs mer här om projektet.

Bilden visar endast en intressant struktur på en sten vilken inte har sammanhang med ovan artikel.

2004 troddes det ha hittats en planet i jätteformat bestående av diamant rakt igenom.

En exoplanet upptäcktes 2004 och fick namnet  Cancri 55c. Den finns 40 ljusår från Jorden i Kräftans stjärnbild där den har sin bana runt sin sol 55Cancri. Planeten överraskade vetenskapen med att enligt mätningar härifrån ge sken av att vara en enda stor diamant rakt igenom.

Men idag, med bättre mätresultat vet vi att det inte var en jättediamants sken vi såg utan skenet av en atmosfär med en sammansättning lik Jordens. Syre finns i denna liksom kväve och väte.

På planeten finns även enligt nya rön flytande lavasjöar. Temperaturen på planetens yta är dock inte något för levande organismer då den ligger på 1300-1440C och det på dess nattsida. Samma sida vänds alltid mot solen och tvärtom likt vår månes gör vilken även den alltid vänder samma sida mot oss. Detta får dagsidan på Cancri55c att ha en temperatur på över 4000C. Mätresultat visar även att temperaturen inte är konstant vilket ger en förmodan om periodiska lavaströmmar.

En sak det undras över är varför planeten med denna extrema temperatur inte har förlorat sin atmosfär. Kanske något jag inte tycker är så förundrande då Venus även har en hög temperatur och likväl en atmosfär. Dock inte lika hög som på Cancri 55c. Venus yttemperatur är 400-500C.

Kanske min förvåning ändå borde existera det är ju avsevärd temperaturskillnad mellan Cancri55c och Venus yttemperatur.

Cancri 55c ligger närma sin sol och rundar densamma på under ett dygn ca 17 jordiska timmar. Detta förklarar dess höga värme.

Men glöm i alla fall det som en gång för inte så länge sedan upptog världspressen att en diamantplanet upptäckts. Ännu är ej detta gjort och kommer knappast aldrig att göras.

Bilden föreställer en riktig diamant och har inget med ovanstående planets utseende.