TOI 700d en planet av Jordens storlek som skapat intresse hos forskare

TRAPPIST-1 är en röd dvärgstjärna i vattumannens stjärnbild belägen 40 ljusår från jorden. Dess planetsystem består av sju planeter. Omloppstiden för de sex innersta planeterna är mellan ett och ett halvt till 13 dygn. Detta vet vi om de sex innersta planeten men ännu är den sjunde och ytterst (hittade) planetens omloppstid okänd.


 Det är sannolikt enligt astronomerna att åtminstone tre av planeterna har flytande vatten men intressantast är planet Trappist-1d (TOI 700 d) då denna har storlek mest lik jorden. Planeternas beteckningar är Trappist-1b, Trappist-1c, Trappist-1d, Trappist-1e, Trappist-1f, Trappist-1g, och Trappist-1h. 


TOI 700 d (Trappist-1d) är en av endast ett fåtal planeter i storlek som Jorden som hittills upptäckts runt en stjärnas beboeliga zon.  De andra planeterna i TRAPPIST-1-systemet är större och ligger inte så väl till som livsmöjliga som just Trappist-1d. Systemets upptäckt var från NASA: s Kepler Space Telescope.


Men nu har TESS-teleskopet som  utformades och lanserades speciellt för att hitta jordstora planeter som kretsar kring närliggande stjärnor (säger Paul Hertz, astrofysik divisionschef vid NASA: s högkvarter i Washington) funnit att just Trappist-1d är av jordstorlek och finns i en zon som gör denna planet högintressant. 


"Planeter runt närliggande stjärnor är lättast att följa upp med större teleskop. Upptäckten av TOI 700d är ett viktigt vetenskapligt fynd för TESS. Planetens storlek och plats i den beboeliga zonen gör den mycket intressant att vidare studera med  Spitzer-teleskopet. Ett teleskop än mer avancerat än Kepler och Tess för undersökning av än mer avancerat slag. Detta teleskop har nu fått uppdraget att studera Trappist-1d och vi väntar med spänning på vad detta teleskop kan få fram.



Illustration från Vikipedia  på Trappistsystemet med son röda dvärgstjärna Trappist 1 och de sju planeterna i solsystemet.

Forskare söker lösa gåtan om det går att skilja åt neutrinos och antineutrinos. Kanske de söker en spökpartikel?

Materia och antimateria har de flesta hört talas om. Antimateria är motsatsen till den vanliga materia (allt som vi och all materia på Jorden är uppbyggt av) , som vår galax och resten av vårt synliga universum består av. Men det finns en antipartikel för varje vanlig partikel till exempel protoner–antiprotoner, neutroner–antineutroner och elektroner–positroner. Vissa partiklar är sina egna antipartiklar, till exempel fotoner och Z-bosoner.



Men det finns även neutrinos men finns en antineutro där ute eller är även dessa likt fotoner sina egna antipartiklar? Logiskt bör den finnas men går den att särskilja från en neutron? Ingen vet (och om den är sin egen antipartikel går det inte min anm.) men forskare försöker lösa gåtan.


 I åratal har ett internationellt team av forskare med sitt forskningscentra  djupt under ett berg i centrala Italien outtröttligt samlat in data med de mest känsliga mätinstrumenten för att försöka hitta bevis på att antineutrinos finns. Forskarna söker efter bevis för att dessa spöklika partiklar som kallas neutrinos vilka är troligast omöjliga att skilja från sina egen antimateria. Om det bevisas, kan upptäckten lösa en kosmisk gåta som har plågat fysiker i årtionden: Varför finns det antimateria alls och då av alla slag inom materia? De har länge vetat att materia finns även som antimateria. För varje grundläggande partikel i universum verkar forskningen hittills visa att denna har en antipartikel som är nästan identisk med sitt syskon, med samma massa men motsatt laddning.


Neutrinon är en elementarpartikel, som tillhör familjen leptoner och saknar elektrisk laddning. Men varför bör en antineutriono finnas (min anm) den som vi ser som neutrino har ju ingen elektrisk laddning och då kanske inte en antineutrino har bildats hur nu denna skulle konstruerats. Om den skulle finnas vilken laddning skulle den då ha för att kallas antineutrino eller skulle vi gå än längre och påstå att det finns en oladdad neutriono, en positivt laddad och en negativt laddad. I så fall borde det även finnas oladdad materia också utöver det vi är gjorda av och antimateria. Nej (säger jag) sluta leta efter spökmateria neutrino är oladdad det visar att denna partikel inte har en antipartikel. Punkt slut.


Bild från vikipedia Partiklar från vänster uppifrån och ner: elektron, proton, neutron. Antipartiklar från höger uppifrån och ner: positron, antiproton, antineutron.

Något har hänt därute som gav en stark gravitationsvåg som nyligen träffade jorden.

En mystisk kosmisk händelse kan den 14 januari 2020 ha något sträckt och pressat vår planet med anledning av en snabbt passerande stark gravitationsvåg från okänd källa. Passagen skedde under 14 millisekunder och orsakade under denna korta stund snedvridning i rumtiden. 


Gravitationsvågen upptäcktes  av Laser Interferometer Gravitational-Wave Observatory (LIGO) och Virgo interferometer. Astronomer har ännu inte kunnat lokalisera vågens orsak eller kunnat avgöra om det bara var en blip (störning) i detektorerna.  


Gravitationsvågor i sig  kan orsakas av kollisionen mellan massiva föremål, såsom två svarta hål eller två neutronstjärnor. Astronomer upptäckte sådana gravitationsvågor från en neutronstjärnkollision 2017 och en i april 2019. Men gravitationsvågor från kollisioner av sådana massiva objekt manifesteras i data som en serie vågor som förändras i frekvens över tiden som då två objekts omloppsbanor kommer allt närmre varandra, säger Andy Howell, forskare i Los Cumbres Observatory Global Telescope Network och en adjungerad fakultetsmedlem i fysik vid University of California, Santa Barbara. 


Howell var inte en del av LIGO där upptäckten gjordes men anser att signalen inte var en serie vågor utan en bristning i tid och rum. En mer trolig orsak än en kollision enligt ovan är att denna kortlivade  gravitationsvåg kom från en övergående händelse såsom en supernovaexplosion. Slutfasen av en stjärnas liv. Var denna då skulle finnas eller var detta skett är dock okänt i dag (min anm.)  

Men det skulle kunna bero på att en supernova har kollapsat direkt in i ett svart hål utan att producera neutriner, även om en sådan händelse är mycket spekulativ, sade Howell. I så fall finner vi knappast källan till denna händelse (min anm.) Men astronomer har ännu inte gett upp med att hitta källan av denna händelse utan pekar nu sina teleskop mot den regionen varifrån den verkar ha kommit för att försöka lokalisera källan. OM nu inte hela händelsen var en så kallad blip (störning) i något instrument vid LIGO som även visades vid Virgo alternativt tvärtom. Men att en blip samtidigt visades vid båda instrumenten samtidigt är knappast troligt.


Bild från  som kan ge en tanke på universums hemligheter och funderingarna över detta.

Två okända objekt är på väg bort från vårt solsystem

Astronomer vid National Astronomical Observatory of Japan (NAOJ) har analyserat banorna av två objekt på väg ut ur solsystemet för att aldrig återvända. Troligast två kometer vilka aldrig haft sin gång inom vårt solsystem utan kommit in i detta utifrån för att nu fortsätta ut i den interstellära rymden igen efter att ha passerat solen.


 Det är enkelt att beräkna vart dessa kometer är på väg men betydligt svårare att bedöma varifrån de kom. En komet kan ursprungligen ha haft en stabil bana långt från solen (och rundat denna periodvis likt Hayleys 75 åriga bana runt solen) men gravitationella rörelser kan efterhand dragit kometen ur sin bana. Kometen faller då in i det inre av solsystemet där den kan observeras innan den kastas ut i interstellära rymden genom dess förändrade kurs. I det andra scenariot har en komet en plats mycket långt borta kanske i ett annat planetsystem och har fluget genom den interstellära rymden i kanske miljarder år och av slumpen passerar den genom vårt solsystem innan den fortsätter på sin väg.


Arika Higuchi och Eiichiro Kokubo på NAOJ beräknade de typer av banor som normalt skulle förväntas i varje scenario av dessa två ovan. Teamet jämförde sedan sina beräkningar med observationer av två ovanliga utgående objekt, 1I/'Oumuamua som upptäcktes 2017 och 2I/Borisov som upptäcktes  2019. De fann att det interstellära ursprunget (beskrivning två ovan) ger bättre matchning för sökvägar för båda objekten av kometer som nu upptäckts och är på väg från oss.


Säkert (min anm.) kommer fler och fler interstellära asteroider och kometer att upptäckas då astronomer nu fått mersmak på att finna dessa spännande objekt.


Bild; av fantasislag från  Inte att förväxla med de troliga kometer som beskrivs ovan.

Nu säger en del att UFO;s kan vara tidsresenerärer.

Michael Masters är  professor i biologisk antropologi vid Montana Technological University i Butte. Masters tror att den accelererande förändringstakten inom vetenskap och den teknik som krävs för att återvända till det förflutna en gång finns.


Se vidare resonemanget här.

Många fysiker anser att det teoretiskt är möjligt att resa framåt i tiden. Reser du i hastighet nära ljusets går tiden utanför rymdskeppet betydligt fortare än inuti detta. Du kan resa under år i rymden och återvända till Jorden och upptäcka att kanske tusen år gått här. Inställning av hur långt fram du vill resa om detta blir tekniskt och biologiskt möjligt går att räkna ut matematiskt.


Men bakåt i tiden är som de flesta forskare anser en omöjlighet . Hur detta skulle gå till har inte heller jag en enda verklighetsbaserad teori om. Visst kan det ses som möjligt matematiskt enligt Einstens relativitsteori. Men jag förstår inte hur det skulle kunna praktiskt realiseras. Därför anser jag idén om att UFO:s är tidsresenärer är fel. Ufo:s är hemliga testflygningar av militärt slag, klotblixtrar, reflexer, hallucinationer (hjärnspöken) eller bluffrapporter.  Men det är självfallet fritt att anse tvärtom.


Min  (anm,) är att det teoretiskt kan gå att resa in i framtiden men aldrig bakåt i tiden. 

 Så teorin om tidsresenärer faller då vi knappast i dag har en kunskap bakåt i mänsklighetens historia där någon kunnat resa framåt i tiden.

Bild från 

Oväntade former av liv kan finnas på främmande planeter. MEN!

Historiskt visar det sig att forskare kan överraskas av fenomen som inte passar in i deras vetande av verkligheten. 1800-talets fysikern David Brewster trodde felaktigt att ljus består av partiklar som rör sig i en rak linje från källan. Men detta påverkade inte hans observationer av många fenomen relaterade till ljus till exempel vad som kallas dubbelbrytning i kroppar under stress utan han fortsatte arbeta utefter sin teori fast den var svår att passa in i de observationer som gjordes. Många följde honom i tron på ljusets beskaffenhet.


De senaste åren har vi förändrat våra teorier om vad som räknas som en biosignatur och vilka planeter som kan vara beboeliga.


Men det bästa vi kan göra är att tolka de data vi har utifrån vår nuvarande accepterade teori om hur verkligheten är uppbyggd och av vad. 


Men om vi ​​upptäckte indicier på främmande liv skulle vi då inse det? Livet på andra planeter kan vara så annorlunda mot vad vi är vana vid att vi kanske inte känner igen några biologiska signaturer enligt den kunskap vi arbetar utefter. 


Scott Gaudi från Nasa's Advisory Council har sagt : "En sak är jag ganska säker på, nu har tillbringat mer än 20 år inom detta fält av exoplaneter ... förvänta dig det oväntade."


Jag anser (min anm) att detta ska vi alltid göra.

Bild från på alien (obs fantasi) själv anser jag avståndet till andra solsystem aldrig kan överbryggas av alisens om det nu finns varelser av en sådan intelligens att de har teknik därute. Av samma anledning anser jag att vi aldrig kan resa till ett annat solsystem om vi än som människocivilisation överleva i tusentals år till, med ett ökande teknikkunnande. Ljushastigheten är en gräns vi aldrig kan komma i närheten av som atomuppbyggda varelser för resor. Ljusvarelser (uppbyggda av ljus) är vi inte. Men även om vi var detta är det enbart ett fåtal solsystem vi skulle kunna nå inom rimlig tid.

Mystiska dammrika objekt rör sig vid vintergatans centrum

Det har gått nästan ett decennium sedan objekten som kallas G1 och G2 upptäcktes av astronomer runt om i världen. Det är dimmiga objekt på banor vid det svarta hålet i Vintergatans centrum.  I storlek som flera jordklot. Materialet i dem anses vara en kompakt blandning av gas och damm men objektens rörelsemönster är likt en stjärnas.  

Nu har det visat sig att dessa objekt inte är ensamma.

I tidskriften Nature har nyligen en ny studie publicerats där det beskrivs att ytterligare fyra så kallade G-objekt i Vintergatans centrum hittats. Objekt av samma slag som G1 och G2. Det tredubblar antalet G-objekt och det visar sig även att de alla har olika omloppsbanor.

 De är därför inte delar av samma struktur som delat upp sig. ”De sex identifierade G-objekten anses  ha uppstått självständigt. Det tyder på att de inte sällsynta, säger studiens huvudförfattare, Anna Ciurlo från University of California, Los Angeles vilken tillsammans med sina kollegor har de som upptäckt de nya föremålen genom studier under i 13 år av centrala Vintergatan. För arbetet har de använt data som samlats in av ett instrument på en av Twin Kecks teleskop på Hawaii.


Objektens omloppsbanor runt centrala Vintergatan sträcker sig från 170 till 1 600 år. "Resultaten från denna studie ser mycket, mycket trovärdiga ut” säger Stefan Gillessen vid Max Planck Institute for Extraterrestrial Physics i Garching, Tyskland vilken upptäckte G2 men inte var inblandad i den nya studien.


 Förutom att indikera att G-objekt inte är ovanliga himmelska engångseffekter kan de nya observationerna hjälpa till att lösa det fundamentala mysteriet om deras ursprung. Ciurlo och hennes kollegor tror att de är resultatet av att binärastjärnor slås samman till stjärnstoff (material vid stjärnbildningsprocessen och som jag tolkar det misslyckats i denna, binära stjärnor är samma sak som dubbelstjärnor).


Det finns även andra teorier om dess ursprung där vätgasmoln etc är ursprunget (min anm.) Men själv tycker jag ovanstående verkar trolig. Jag anser även att det troligen kommer att upptäckas fler och att fenomenet inte är unikt för Vintergatan utan finns i de flesta kanske alla galaxers centrum. Kanske fenomenet även finns utanför centrum. 

Men det är möjligt att just närheten till ett svart hål får dessa binära stjärnors konstruktion att misslyckas och ge dessa objekt (enligt mitt resonemang ovan om misslyckad stjärnbildning)
  

Bild från vikipedia som visar en illustration av Vintergatan som visar dess armar och solens placering (originalbild från NASA).