Orion heter de nya rymdfärjorna vilka ska bli framtidens farkoster.

De nya rymdfärjorna Orion provflygs numera och är rymliga färjor. De ska kunna ta med sig 6 personer medan  apollokapseln enbart rymde tre. Men det blir först 2021 som det första uppdraget med denna farkost är inplanerad.

Landningen av dessa nya farkoster blir inte som tidigare rymdfärjor med hjul på landningsbana utan med fallskärmar vilket anses säkrare. Nu har Orions planerade fallskärmar testats och de fungerade enligt planerna. Nästa testfärd utan astronaut planeras in 2018. Först som jag skrev ovan 2021 kommer ett uppdrag att göras med astronauter ombord.

Nog är det på tiden. Månresorna är ju över 40 år sedan nu. Det är lång tid mellan astronautbesök på främmande kroppar i rymden. Elektronik i all ära men människans upplevelser på en främmande kropp är minst lika viktig i forskningens tjänst som dessa elektroniska ögons vilka ska programmeras och aldrig blir spontana.

Dione en av Saturnus 62 månar. En isvärld som nu fotograferats på nära håll och likt andra isvärldars döljer vad som finns under isen.

Dione fotograferades för ett tag sedan av Cassini när denna passerade månen. När det nästa gång blir möjligt är skrivit i stjärnorna som uttrycket heter.

Dione är en isvärld likt en del andra månar i  solsystemet. Dock inte vår måne runt Jorden.

Fotografierna på Dione är vackra och kan ses här. När människan kan besöka denna måne vet ingen men säkert är det många generationer dit.

Ismånar  kan innehålla vad som helst under ytan och är därför spännande världar att besöka. En dag kanske människan kan komma hit. Till dess eller tills en ny rymdfarkost kan besöka omgivningen får vi njuta av bilderna från Cassinis resa. 

Utomjordiskt liv och förändringar i acceleration präglar nutiden till nya livsformer

Planeter utom vårt solsystem där liv kan finnas har numera hittats. Men hur ska man gå vidare och undersöka om liv verkligen finns där?

Det är dilemmat idag och svaret finns ej. När kan parametrar hittas vilka bevisar liv eller till stor procent visar att liv finns?

Troligen tar detta tid och när det väl går kommer troligen många besvikelser. Liv är unikt.

Men vi ska inte ge upp människan är nyfiken och kommer aldrig att ge upp tanken på att det finns liv någon annanstans än här på Jorden.

Nyfikenhet och äventyrslusta präglar en människa. Därför kommer upptäckter och uppfinningar alltid att göras av mänskligheten. En del för mänsklighetens fromma och en del som riskerar mänsklighetens undergång. Likt idag.

Människan är präglad att söka förändring. Kanske det ligger i livets byggstenar att liv ska skapas och återskapas. Liv ska vara experiment av liv och då fodras ett accelererande av förändringsvilja i livets byggstenar. Ju mer avancerade uppfinningar människan gör desto mer kämpar liv för att hitta nischer som passar bland dessa förändringar. Förändringstakten ökar därför ju mer som förändras.

Varför förändringsviljan skapats i livets byggstenar är dock en gåta.

Panspermi teorin att livet kom hit från rymden och sprids vidare. Men hur och från vilken källa?

Kan livet kommit hit genom kometer eller rymdstoff från galaxerna utifrån vår vintergata eller från dennas miljarder stjärnor och andra objekt?  Sprids det vidare genom att expandera likt universum i övrigt? Men var kom då livets kärna från?

Astrofysiker ställer idag frågan om livet uppstod spontant eller om det kom från rymden. Idag vet vi bara liv finns och det bevisas av att vi finns. Vi och övrigt organiskt material som rör sig  på Jorden klassificeras som liv. Liv är organisk rörelse som lever genom att födas och dö och återuppstå som något annat liv eller omvandlas till oorganiskt material

Men om liv kom från rymden hur transporteras detta  i dessa otroliga avstånd av totalt vakuum och mörker. Vad var källan till att det kunde transporteras? Sändes det ut från någon källa och i vilken hastighet?

Det går att formulera mängder av mer eller mindre fantastiska teorier om detta. Det är vad astrofysiker även gör. De gör allt för att få dessa teorier att verka möjliga. Men ingen av dessa forskare nämner ens det tabubelagda inom vetenskapen att vi kan vara ensamma och är skapade av en Gud. Ett svar inte mer fantastiskt än de teorier vilka florerar bland fysikerna.

Supermånen kallas det av vissa. En vacker syn vilken ibland kan ses.

Ibland är månen på vissa platser otroligt stor vid fullmåne. Den ger sken av att vara en supermåne på långt närmre avstånd än annars.

Det händer under den tid månen som full i sin bana är som närmst Jorden.

Astronomer använder aldrig detta begrepp  utan det är media och lekmän som använder det.

Under den korta tid då månen ses som extra stor ses månens kratrar och såkallade sjöar lättare av oss här på Jorden. Oftast får vi bra bild utan kikare på dessa formationer då.

Den 29 aug kl 20.35 var den senaste supermånen som kunde ses i Sverige. Detta var den största fullmånen under detta år. Men vissa år ses månen  betydligt större vid supermåne tillfället.

En av jätteformat kommer närmst 16 nov 2016 och inträffade senast 15 aug 2014.

Observatoriet Ice Cub under Sydpolens is upptäckte högenergi neutriner. En otrolig mystisk energikälla har därmed upptäckts kommen från det

Miljarder neutriner passerar varje sekund varje kvadratcentimeter på Jorden.

För några år sedan hittades för första gången 28 styck högenergineutriner.

Dessa högenergineutriner kommer från platser utanför vår vintergata och ger nu astronomer ett nytt forskningsområde att lära mer om.

De tros röra sig  utan problem i universum genom galaxer och stjärnor inget kan stoppa dem. troligtvis går de obehindrat genom de såkallade svarta hålen också.

Dessa högenergineutroner har ingen elektrisk laddning och är därför svårfångade.

Intresset ligger på vad som är källan till dessa objekt. Teorier finns men sanningen finns där ute. Går den att hitta?

Det handlar om miljarder neutriner  som passerar varje kvadratcentimeter på Jorden varje sekund.

Vissa av dessa har i storleksförhållande en miljon högre energi än en exploderande supernova.

Glaspärlor hittades av de första astronauterna på månen.

Glaspärlor hittades på månen av de första astronauterna som kom dit. Hur många vet detta?

Inte många. Det låter konstigare än det är. På Hawaii finns liknande glaspärlor och här har de kommit ur vulkaner vilka sprutat upp lava innehållande flyktig gas. Gas av kol  blandat med lava är förutsättningen för bildandet av glaspärlor i så kallade brandfontäner ur vulkaner. Dessa utbrott av brandvulkaner ses på Hawaii men måste någon gång ha skett på vår måne.

Det behövs flyktiga ämnen för att processen ska ske. Det finns både kol och syre  på månen därför har processen säker uppstått här.

 Apollo 15 (1971)och Apollo 17 (1972) hade pärlor med sig till Jorden.