Alla galaxer har inte en form som kan klassificera dem

Vår vintergata är en spiralgalax. Innebärande att den har en form som klassificerar den i en grupp liknande galaxer formmässigt.

Utöver det finns elliptiska galaxer. Dessa två former kan sedan läggas in i flera undergrupper.

Men utöver dessa finns en mindre del av galaxer vilka benämns oregelbundna galaxer. Denna senare grupp består av en fjärdedel av alla galaxer.

Här finns ingen regelbundenhet utan slumpmässig formbildning. Om nu dessa former är slumpmässiga, då något en gång gjort att dessa likt ovanstående och  fått just den form de har. Det är en form vilken av någon anledning blivit just denna inte av slumpen utan av en anledning anser jag. 

Något i omgivningens händelsefront har skapat just denna form av oregelbundenhet istället för spiralformen vilken troligen tillsammans med elliptiska formen är den naturligaste. Men det kan även vara tvärtom den oregelbundna kan vara den naturliga eller är ingen detta.

Det finns inget som visar att vissa delar av universum har en viss form av galaxer utan allt kan ses som slumpmässigt eller något vi inte förstår.

En slumpmässigt formad  galax är ex NGC2337 27 ljusår från oss i stjärnbilden LO-djuret en svag bild på norra stjärnhimlen.

Fåglar är inte bara styrda av sin instinkt.

Under lång tid har forskare och även allmänhet ansett att fåglar styrs av instinkt  och medfödda förmågor inget annat. De har medfödd instinkt för att bygga sina bo på ett speciellt vis. Instinkt hur man får tag på föda och instinkt att flytta söderut och hitta dit de en gång föddes igen.

Någon egen vilja har de inte. Men det verkar inte vara hela sanningen.

Troligen om man inte ska hårdra instinktbegreppet visar fåglar tecken på att förstå och kunna ändra beteenden. De kan komma ihåg var de lagt saker. De kan ta komplicerade navigationsbeslut. De försvarar revir och att göra detta innebär olika slags beslut.

Läs gärna på nedanstående än mer som får forskare att anse att det är mer än instinkt som styr en fågel. Bevis för detta finns inte men antagandena är att fågelhjärnan inte bara fungerar som en inprogrammerad dator.

En lista på vårt solsystems månar.

Här finns en lista med vårt solsystems månar. Varje måne kan slås upp separat för mer information av var den finns och vad vi vet om den. Nog är de många.

Det intressanta med Dvärggalaxen DDO 68.

Vad är så intressant med denna dvärggalax långt där ute? Den ligger ca 39 miljoner ljusår från oss.

Jo denna galax är omgiven av än mindre galaxer vilka DDO 68 drar till sig.

Detta är något som visar att alla större galaxer drar till sig mindre galaxer. Allt drar det mindre till sig den starkaste vinner i gravitationsfälten.

I detta fall drar dvärggalaxen än mindre galaxer runt sig i banor vilka i sin tur drar än mindre hopar omkring sig och in i sig etc etc. Allt drar.

Mars troddes ha vattenkanaler en gång. Helt galet. Men det finns en måne som har vätskefyllda kanaler i vårt solsystem.

För ett sekel sedan troddes Mars ha kanaler. En synvilla hade visat Mars yta som genomkorsad av kanaler och många trodde att det var bevattningskanaler för innevånarnas odlingar.

Marsinnevånare var troliga för många. Men allt visade sig vara en synvilla. En synvilla vilken bevisades som sådan under 1960-70 talet.

Däremot finns en måne vilken nu bekräftas ha kanaler med flytande vätska i vårt solsystem. Månen Titan, Saturnus största måne. I kanjoner av ett djup av 200-600 meter och en bredd av upp till en km flyter kolväten här.

Djupet på dessa kanjoner visar att det har eroderats här under lång tid precis som vatten eroderat och skapat Jordens kanjoner under årmiljoner. Men likt på Jorden har även landhöjningar gjort att landskapet förändrats över tid. Floderna flyter ut i Titans kolväte hav.

Här flyter kolväten i strida strömmar eller kanske lugna strömmar är ett bättre uttryck.

Att den teoretiska magnetaren fanns bekräftades först under 1990-talet.

1979 misstänktes existensen av magnetarer då stjärnan SGR 0526–66 upptäcktes. Sammanlagt har nu 12 magnetarer upptäckts den senaste 2002.

Men bekräftelsen av att det var magnetarer vilka var teoretiska konstruktioner kom inte förrän på 1998 då  en magnetars utbrott av röntgen och gammastrålning passerade oss.

En magnetar är en neutronstjärna med ca 1000 gånger starkare magnetfält än vanliga neutronstjärnor. DE hittills upptäckta finns i vintergatans närområde.

Teorin är att dessas utbrott av röntgen och gammastrålning beror på processer i dess starka magnetfält. Under en enda sekund sänder magnetaren ut lika mycket energi som vår sol på en million år gör på en yta av ca 3,5 kvadratmeters yta.

Ännu vet man för lite om magnetarer för att ge en fullständig förklaring till dess existens eller hur processerna fungerar.

En lista har sammanställts där de 20 exoplaneter där mest möjlighet till liv kan finnas.

Ca 4000 exoplaneter har hittats just nu fler kommer. Exoplaneter är planeter runt främmande solsystem där vissa är mycket misstänkta till att hysa eller kunna ha liv.

Av dessa 4000 planeter har nu en lista på 20 stycken högintressanta planeter gjorts. Dessa ligger i den beboeliga zonen runt sin sol. Samma zon Jorden ligger i till förhållande av vår sol. De är av ungefär samma storlek och de är troligast inte gasplaneter.

Här finns alla möjligheter att liv ska kunna ha uppstått likt det gjort på Jorden.

Följ denna länk för att läsa mer och även få en möjlighet att ladda ner en fil från Cornell university för att läsa om vilka planeterna är.