Nya lagar har kommit. Vad ska slå mot de arbetslösa nu?

”I lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring och lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor tas bestämmelserna om medverkan av nämndemän i kammarrätterna bort. Ändringarna innebär att nämndemän inte längre kommer att medverka när kammarrätterna avgör mål om arbetslöshetsersättning, mål om medlemskap, mål om medlemsavgifter eller mål om särskild uttaxering.

Ändringarna träder i kraft den 1 juli 2012.” Slut citat.

Kan detta innebära att en hårdare syn ska gälla, då nämndemän ansetts gå mer på känsla än på lagparagrafer?

Troligen, för nu blir det enbart jurister och paragrafryttare som beslutar och då tas inte hänsyn till människan utan till lagen och vad denna säger, oberoende av hur det drabbar den enskilda.

Det lilla och empatiska tas bort. Man får en tuff, hård paragraftolkning, lik den försäkringskassans handläggare gör mot sjuka.

Hårdheten tilltar och hål täpps till när moderaternas ideologi/arbetslinjens fula ansikte visar upp sig.

Hur tänker de som anser att sjukpenningen ska höjas?

Citat: ”Sjukpenningen är anpassad för alla som tjänar upp till 27,500 kr i månaden, en lön som ger en sjukpenning på 21,060 kr per månad, men högre blir det inte. Oavsett vad man tjänar.

”Numera är en svensk genomsnittslön cirka 29,000 kr i månaden.”

Hur förödmjukande är det inte att läsa ovanstående och sitta fast i fas 3 med en bruttoinkomst av oavlönat arbete på ca 12,000 kr i månaden och detsamma vid sjukdom? Dessa räknas inte, samtidigt anses det vara av större vikt att höja taket för de som en fas 3 are ser som höginkomsttagare.

En medelinkomst av 29 000 kr/mån är en fantasilön för den som varit i fas 3 flera år. Men visst har en del fas 3 are arbetskamrater med denna lön. Arbetskamrater som gör samma arbete som de själva, men som de som fas 3 are inte får lön för.

Nog borde fas 3 eländets ersättning  först priviligeras innan man höjer det så förhatliga bidragen i moderaternas ideologi till de som redan har en inkomst det lätt går att leva på. Att dessa sedan får en lägre ersättning vid sjukdom är inget mot vad fas 3 are får - kanske livet ut.

Tänk på Engströms raljerande av fas 3 are. Här läggs inga fingrar emellan utan Engströms ord ska gälla, vad sedan fas 3 are upplever,  ses som betydelselöst. Hon visar med dessa ord att fas 3 are ska ha förmyndare och inte tas på allvar. Men för att det inte ska låta för kallt lägger hon till hoppet i slutet av ordvalet. Hoppet är ju det sista som lämnar människan och detta hopp hoppas hon fas 3 are ska behålla.

Citat; protokoll, 

”Många kommer från långa sjukskrivningar och har nedsatt arbetsförmåga. De har kunnat ta emot erbjudande om arbetsmarknadsutbildning, men trots det har de inte lyckats. Då tycker jag att det är mycket bättre att man är hos en anordnare - en kommun, en kyrka, Stadsmissionen, en fotbollsklubb eller en bondgård - och har en meningsfull sysselsättning. Den ska dock definitivt inte ersätta ett ordinarie jobb. Jag frågar återigen Hillevi Larsson om det verkligen finns belägg för att detta är någon form av straffarbete. Jag skulle vilja se det. Då är jag beredd att vidta åtgärder. Jag hoppas också att interpellanten inte bara sprider villfarelser utan i sådana fall agerar och anmäler till en myndighet, för så får det inte gå till i Sverige. Min högsta önskan är att dessa personer får ett arbete och en lön att leva på. Det näst bästa är att de är på arbetsmarknaden och får arbetskamrater.”

Min uppfattning är att det kan ses som straffarbete och förödmjukade åtgärd mot de som ingen arbetsgivare önskar och idag i många fall inte heller som fas 3 are fastän de får skattefri ersättning för att ta emot en person i denna konstiga impopulära åtgärd av många, både arbetare och arbetsgivare.

Förändring av fas 3 på väg, hoppades säkert många anordnare.

Hillevi Engström reagerade över jämförelsen mellan fas 3 och slavarbete och uppmanade Hillevi Larsson (S):


– Ring polisen, gärna på larmnumret 112, om du verkligen stöter på slavarbete. Det är väldigt starka ord.


Hillevi Larsson svarade att slavarbete är den beskrivning som många fas 3 deltagare själva använder. Orsaken är att de tvingas jobba för låg ersättning eller socialbidrag.


Med andra ord anser Hillevi Engström att det inte är slavarbete om någon form av ersättning betalas ut. Om det sedan är försörjningsstöd eller låg a-kassa är betydelselöst. Att sedan samma arbetsuppgifter görs av avtalsenligt betalda anställda ser hon inte heller som negativt. Inte heller anser hon känslolivet för de som deltar i fas 3 är värt något. De ska tiga, kan man mellan raderna läsa att hon menar, då de inte har något att säga till om.


Peter Persson (S) påpekade att fas 3 är en guldgruva för en del privata företag. Det föranledde Hillevi Engström att säga att Arbetsförmedlingen ska komma med ett förslag om ändringar i anordnarbidraget, det vill säga de 5000 kronor i månaden som anordnarna får för varje deltagare i fas 3.


Det har tidigare diskuterats om att höja anordnarbidraget till 7000 kr i månaden för de som anordnar en plats för en fas 3 are och det är väl summan på detta stöd som många ansåg skulle bli arbetsförmedlingens förslag. Troligen till högre nivå. 


Fas 3 aren, som jag likväl önskar kalla slavarbetare, skulle inte få några förbättringar enbart försämringar per automatik genom att ersättningen även fortsättningsvis ska  urholkas genom inflation och prishöjningar i samhället. Ingen basbeloppshöjning här inte.


Så slutade troligen årets diskussion om fas 3. Kan en ny diskussion komma om ytterligare ett år? Det beror på media och oppositionen. Årets förändring var vad många trodde  anordnarbidragets storlek, inget annat.
Men så blev det inte. Arbetsförmedlingen kom inte med några nya förslag angående anordnarbidragets storlek eller andra förslag.

Att följa det politiska beslutet i riksdagen 2011 om stopp för fler anvisade till fas 3 besvarades inte av arbetsmarknadsministern. Detta nämndes inte med ett ord av henne så demokratiska beslut gäller inte i moderaternas Sverige

Inför absolut inte fettskatt!

Jag har inget till övers för den regim som idag regerar i Sverige.

Men är helt överens med Hägglund när han säger nej till en ny skatt som denna vilken enbart fördyrar för hushållen.

Det räcker att se vad höjda tobaksskatter gör. Inte slutar en inbiten rökare vad än tobaken kostar. Däremot får denne mindre pengar till mat och annat.

Att tobaksförbrukningen gått ner beror inte på priset utan på propagandan om dess dödlighet.

Detta är även lösningen för fettförbrukningen. Propagera för hur hälsovådligt det är, kanske med varningstexter på godis. Detta ger resultat, men inte nu, utan det tar lång tid, precis som det gjort med tobaksanvändningen.

Förbjud även, likt tobaken, reklam för kakor, choklad och andra sötsaker.

Då kan konsumtionen minska efterhand, likt den gjort angående tobaken.

Fas 3. Vilket fiasko! Alliansen skäms och ändrade namnet på fas 3 till sysselsättningsfasen

Fast riksdagen var i majoritet för ett stopp av dårskapen fas 3 för ett år sedan, så fortsätter eländet. Men under annat namn.

Läs följande citat från följande artikel:

”Fler skrivs in i snabbare tempo. Varje månad skrivs 2 000 nya deltagare in i fas 3. För ett år sedan - innan riksdagen röstade för att stoppa anvisningarnas till fas 3 - var det 1 450 personer som varje månad skrevs in i jobb- och utvecklingsgarantins sista fas.”

Kan man mer än skratta åt eländet?

Vilka om inte moderatarena skulle låta en så misslyckad reform fortsätta, även fast majoriteten för länge sedan sa stopp för eländet i riksdagen!

Inget demokratiskt parti skulle - eller borde - göra detta. Inte om de ska ses som demokrater. I detta fall har moderaterna agerat odemokratiskt genom att påstå att det inte finns alternativ.

Det har funnits en bra reform för de arbetslösa ingen arbetsgivare vill betala lön för, beredskapsarbeten. Här fick den arbetslöse avtalsenlig lön som denne kunde leva på och vid slutet av perioden var nya a-kassadagar möjliga igen.

Det var - till skillnad mot fas 3 - en mänsklig behandling av arbetslösa.

Men självfallet ville arbetarna även då ha riktiga arbeten. Idag verkar majoriteten av svenskar vara nöjda med en skitersättning, förvaringsplaster eller slavplatser där man vet att anordnaren får betalt för att ta emot dem.

Hur lågt har inte arbetarna sjunkit i sin syn på sitt värde. Man häpnar!


Staten verkar indirekt skämmas för åtgärden då de för att lägga ut en dimridå ändrat namn på åtgärden till sysselsättningsfasen och det därigenom ska ses som om fas 3 inte längre finns.

Det finns ett bra ordspråk för detta:

Mot dumheten kämpar själva gudarna förgäves.

Arbetslinjens segregationsidé återupprättade klassamhället.

I många decennier försökte politiker och fackföreningar få bort klassamhället och människors känsla av att inte vara lika mycket värda.

Det var svårt. Generationers förtryck fanns i generna. Att stå med mössa i hand och be om arbete var vanligt. Den som inte underställde sig kunde frysas ut och mista sitt arbete.

Vi nådde aldrig fram men kom en bra bit på väg genom att många hjälptes åt och visionen om ett samhälle för alla var ledstjärnan. Människor fick det bättre ekonomiskt oberoende av om de hade ett arbete, var sjuka eller arbetslösa. Arbetslösa fick beredskapsarbete. Arbete med avtalsenlig lön. Sjuka kunde känna tryggheten i att de inte kunde bli utförsäkrade från sjukförsäkringen om de inte blev friska. De med arbete visste att det fanns en skyddande a-kassa.

Allt monterade moderaterna ner på bara några år för att passa deras syfte av segregation av de som är arbetslösa eller för sjuka för att arbeta.

Och att konstruera ett samhälle där alla igen har trygghet och ska ses som lika mycket värda är en omöjlighet för en ny regim efter valet 2014. Ingen vågar återställa skattetrycket igen till den tid då skatt efter inkomst var självklarheten oberoende av om denna kom från sjukförsäkring, arbete, a-kassa eller pension.

Att återställa a-kassan eller stoppa utförsäkringen kommer även att vara omöjligt mer än till ytterst små marginaler. Svenskarna finns nu i en ny generation som inte kan förstå att människor kan ses som lika mycket värda om de inte har ett arbete.

Att deltagareantalet i fas 3 ökar visar på att arbetsmarknadspolitiken har misslyckats totalt och att fas 3 är en del av detta totala fiasko.

Ingen reagerar längre på fas 3. Media får ingen respons.

För ett år sedan var riksdagen överens om att stoppa eländet. Regeringen sa nej och enda förändringen blev korta kurser till de i fas 3 som då garanterat hade en arbetsgivare. Namnförändring till SS-fasen/sysselsättningsfasen.

I en undersökning påstod ca 80 % av deltagarna i fas 3 att de var nöjda med placering i åtgärden. Detta fick luften att gå ur debatten. Varför reagera på usel ersättning ekonomiskt för dessa då de är nöjda med sin situation?

Det är ologiskt och fas 3 har nu fler deltagare/arbetstagare än de tre största svenska företagen har tillsammans. Hur stort ska fas 3 tillåtas bli?

Att fas 3 ännu finns kvar är till viss del självförvållat av deltagarna själva då majoriteten ansåg sig nöjda med situationen enligt undersökningen.

Men vi såg för ett tag sedan i SVT , s  uppdrag granskning (11 juli)  att frågeställningen till dem inte var om de var nöjda med fas 3 och placeringen utan om de var nöjda med arbetsförmedlingens insatser för dem.

Självklart skulle frågan varit enbart om de var böjda med fas 3 och att placeras i denna åtgärd med allt vad det innebär om svaret på om de var nöjda med fas 3 skulle tolkats som om de nöjda med sin placering.. Nu missuppfattade garanterat många (kanske alla) frågan och svarade på annat än just fas 3 placeringen vilken av någon anledning tolkades in i svaret som om ca 80%  av dessa  nöjda med sin plats i åtgärden