Ann Arbor är en dvärggalax ca 340 ljusår bort. Här finns även annat i universum som kan ses som smått.

I denna lilla i universums mått mätt lilla galax finns som i alla andra galaxers mitt ett svart hål.

Idag tror man att alla galaxers centrum innefattar ett svart hål. Varför det finns och hur det bildats är en gåta. Troligen som jag ser det har dessa hål en mening nu och när galaxen bildades.

Utan ett svart hål ingen galax. Om de svarta hålen är en tidsinställning vilken var viktig för bildandet kan vara lika viktig för en galax framtida utplåning vet ingen.

Kanske alla galaxer har en utmätt tid och en gång försvinner i sitt svarta hål. Kanske sedan alla universums svarta hål närmar sig varandra genom att expansionen av universum då går motsatt väg. För att därefter dras ner till början av Big Bang igen och sluta som en svart punkt vilken en gång åter blir ett nytt Big Bang.

Nå i vilket fall som helst finns i ovanstående dvärggalax ett minisvart hål. Hålen verkar därmed i storlek ha samband med sin galax storlek.

Svårt att dra slutsatser om liv på andra planeter utanför vårt solsystem

Att hitta planeter där det misstänks finnas livets byggstenar. Att hitta planeter vilka finns på det avstånd från en stjärna där liv kan uppstå likt på Jorden. Dessa sökningar resulterar i allt fler planeter. Det finns säkert oräkneliga planeter av detta slag i universum.

Men det är inte samma sak som att veta om liv finns  eller utvecklats där. Hur man ska finna liv är därför ännu en omöjlighet. Enbart förutsättningen för livsmöjligheter på en planet kan misstänkas på dessa platser. Ingen vet eller kan veta om detta liv finns eller kan ha möjlighet att finnas här. Okända faktorer kan göra det omöjligt. Alternativt har något vi ej ännu förstår  för livsmöjligheter saknats.

Här kommer forskningen att behöva tid om det nu går att finna hur man ska gå vidare. Att som det gjorts länge och innan bevis på livsmöjliga planeter kom söka efter radiosignaler från främmande sändare har inte gett något resultat.

Det fanns en sjö på Mars. Den röda fläcken på Jupiter är fortfarande en gåta. Vad utlöste denna mastodontstorm och har den ett slut i tid?

Sedan den upptäcktes har den röda fläcken förundrat människan. Varför existerar den?

Kan den röda fläckens innehåll på gasblandningen Jupiter består av ha betydelse för den storm med vindar på 400m/sek som verkar evig ha med saken att göra? Hur länge har stormen pågått? Finns det ett slut på stormen nu när den en gång uppstått? Varför uppstod den? Kan det varit något som kom in i Jupiters atmosfär eller ner på dess yta som utlöste stormen?

Har den röda fläckens gas betydelse för stormens fortsatta liv? Har fläcken alltid funnits och då även stormen?

Är fläcken en skapelse  senare Jupiters liv och då den uppstått även stormen?

På Mars har nu bevis för en tidigare sjö funnits. Vad som funnits flytande i denna vet vi inte. Det kan ha varit vatten. Men även annan vätska är möjlig. Vätska som lyckats bestå en tid men sedan avdunstat.

Om det varit vatten med förutsättning för liv eller ej vet ingen.

Exoplanet 51 Eridani b är en större kusin till vår Jupiter. Kanske kan vi lära något av detta.

En planet större än Jupiter men vilken har stora likheter med Jupiter utseendemässigt.

Den upptäckta Jupiterliknande planeten tillhör ett yngre solsystem  och därför hoppas astronomer lära något ur detta som kan ses som kunskap om hur vårt eget solsystem bildades.

Solsystemet finns ca 96 ljusår från oss och medelpunkten är en dvärgstjärna (sol).

Inget är nytt under solen heter det. Men vi hittar likväl mycket nytt kunskapsmässigt bortanför vårt solsystem. 

Ljusår är ett osäkert mått. Var finns det vi ser egentligen när vi ser upp i skyn?

Vi har lärt oss att mäta avstånd i ljushastighet  per år när vi ser på avstånd till stjärnorna.  Ett  ljusår är en cirkabestämmelse. Men detta räcker inte.

I medföljande artikel tas exemplet avståndet till stjärnan Betelgeuse upp. Här har avståndet tidigare bestämts till 430 ljusår men nu enligt noggrannare mätning bestämts till 643 ljusår plus minus 46 ljusår.

Väl är det att vi inte ska resa dit då hade dessa avståndsbedömningar gjort att rymdskepp hamnat ljusår fel.

Att mäta avstånd ju längre bort ett objekt är gör det svårare och svårare att göra det rätt.

Ett tips på en bra sida på svenska om rymden och avståndsmått  är följande där aktuella synliga konstellationer är nedtecknade när de kan ses tidsmässigt och lite annat förklaras är följande sida se länk här. Bilden som medföljer ovan är från den hemsidan.

Allt har sin tid. Universum kommer att dö en gång. Energiproduktionen har minskat redan nu.

Inget varar för evigt allt förändras hela tiden och så gör även universum. Men hur många vet eller tänker sig ett döende universum? Ett universum som sakta bleknar bort. Vi har läst om teorin om ett tommare universum vilken genom expanderande ökar avstånden mellan galaxerna och stjärnorna i dessa och genom detta skapar ett mörker runt stjärnor och galaxer.

Men nu har forskning visat att detta är inte allt. Universum slocknar om mycket lång tid ut helt.

Mängden energi som produceras i världsalltet har halverats de senaste årmiljarderna. Ännu produceras ny energi men snart avtar det helt och därefter kommer utslocknandet efter hand i en mycket avlägsen framtid.

Knappast något mänskligheten kommer att uppleva. Men det är ändå en tanke att allt måste dö.

Kanske vi ser universum som evigt men då måste vi se det som försvinnande energimässigt i en ny dimension i tid och rum vilket vi ibland ser ett människoliv också göra.

Inget är evigt men inget säger att det inte övergår i andra former av energislag på en annan plats i tid o rum.

Jordliknande planeter i rymden skapade för att koloniseras av människan i framtiden?

Kan vi vänta utomjordiskt liv? Jag tror inte det. Vi är unika. Ensamma och skapade.

Kan de byggmedel vilka skapar liv finnas på dessa planeter? Säkerligen.

Kan vi ha användning av dessa planeter och vi kan finna realistiska transportmedel dit vilka inte tar ljusår att resa utan timmar eller minuter? Kanske till och med omedelbarhet genom maskhål etc,  i dag fantasimetoder?

Ja är svaret. Vi kommer att behöva nya världar att kolonisera om vi inte kollapsar innan dess och inte världen först omändras enligt Guds plan vilken vi dock inte förstår.

Kanske även universums beboeliga planeter är Guds plan uppfyll Jorden kan vara första steget vilket vi nu fullbordat,  kan ersättas av uppfyll universum och då på livsvänliga platser som väntar på oss.

Någon sådan har ännu inte hittats i vårt närområde beroende på hur vi tolkar närområde.

Men nog vore det otroligt spännande att få veta mer om platser som ovan funna planet.