Stjärnan S-2 finns kusligt nära Vintergatans svarta hål i sin bana.

Saggitaurius A är namnet på det svarta hål som finns i centrum av Vintergatan. Hålet har en massa motsvarande fyra millioner solar av vår sols storlek. För kort tid sedan kunde man se ett stort gasmoln störta in mot hålet.

Vi vet att det finns ett antal stjärnor som kretsar i det svarta hålets närhet. Om dessa har planeter eller livsdugliga sådana vet vi inte. Men nog skulle det vara kusligt om vår sol med Jorden funnits nära ett slukande svart hål.

En av dessa stjärnor har  namnet S-2. En relativt ung stjärna med en massa 15 gånger större än vår sol. 26 000 ljusår från oss och detta är även avståndet till centrum av galaxen från oss räknat och även ungefär avståndet till vår galax svarta hål.

Under detta år kommer S-2 åter att vara som närmst det svarta hålet i galaxens centrum. S-2 rundar det svarta hålet vart 15:e år i en bana som är 300 miljarder km i omkrets.

Vi ska tänka på att det svarta hålet är mycket massivt så det är ingen lång bana om vi ser det så. Inte långt från hålet heller. Den elliptiska banan är inte längre från det svarta hålet än Neptunus ligger från vår sol.

Kusligt nära när det handlar om ett svart hål. Än mer kusligt om det finns planeter med liv omkring stjärnan.

Om ni önskar se hur S-2 rör sig runt hålet koppla upp dig med denna länk där det finns en filmsnutt som visar detta.

Bilden visar banan runt det svarta hålet.

Världsunik diamant med unikt innehåll hittad i Sydafrika

I Jordens mantel bildas inte bara mineral vilka sedan kan komma upp till ytan och kanske användas eller kännas på med handen. Det bildas även mineral vilka kan existera därinne men utplånas i sina beståndsdelar om de kommer upp till ytan och  omvandlas till något annat.

Kalciumsilikat perovskit CaSiO 3 är ett ämne av denna kategori. Det blir instabilt när de når ytan av vår planet.

Men som vi vet bildas även diamanter i jordens inre och om mineralet bakats in i en diamant blir det stabilt och synligt även på jordytan.

Det är diamantens hårdhet som tvingar fram stabiliteten av ämnet även på ytan  under förutsättning att det skyddas av diamantens inre. Då kan vi studera det i den form de normalt bara har i jordens inre. Självklart kan vi inte ta ut det från diamanten och ta på det. Det omvandlas då omedelbart likt en liten  isbit om en svetslåga riktas mot denna.

Människan kan se det i en diamant hittad en km ner i en gruva i Sydafrika. Se den här på denna länk en unik syn där ämnet ses tydligt i diamantens inre. Om en diamant med ett så unikt ämne inom sig är mer värdefullt än en vanlig diamant förtäljer inte informationen. Inte heller om det finns fler likartade diamanter eller denna är helt unik och ensam i sitt slag.

Flera intressanta planeter så kallade superjordar har nyligen hittats i Fiskarnas stjärnbild.

Fram till 1 mars 2018 har 3 741 planeter bekräftats i 2 794 solsystem varav 622 solsystem vilka har mer än en planet. Det flesta upptäckter är gjorda av rymdteleskopet Kepler vilket har upptäckt ungefär 3500 planeter st.

Nyligen har ett team av astronomer upptäckt tre superjordar kretsande kring en stjärna med namnet GJ 9827 belägen  100 ljusår från jorden i riktning mot Fiskarnas stjärnbild.

Dessa planeter har korta omloppstider de tre planeternas är följande om man räknar från GJ9827b-d  1.2, 3.6 och 6,2 dagar vilket de har på grund av sin närhet till sin sol och detta gör dem  ganska varma. Kort sagt, uppskattas temperaturen vara följande på dessa tre superjordars yttemperatur i följande ordning  GJ9827b-d, 899C, 538 C och 407 C.

I jämförelse kan nämnas Venus den varmaste planeten i vårt solsystem vilken har en yttemperaturer på 462 C, tillräckligt för att smälta bly, har GJ9827b en temperatur lagom för att smälta brons.

En fråga man kan ställa sig är varför dessa ovannämnda planeter kallas superjordar då de knappast är livsmiljöer som vi känner det som på Jorden. Men så är det, varför förstår inte jag heller. Inte är de beboeliga eller livsvänliga.

Bild är på Fiskarnas stjärnbild.

Nu har du möjlighet att följa med på en rymdfärd till den äkta solen i sommar och få ett unikt certifikat att visa upp för vänner o bekanta. NASA är den som står för färden..

Personligen kan du inte följa med NASA i sommarens äventyr in i solens atmosfär. Men med ett mikrochip kommer många att med sina namn att följa med nu när NASA inbjuder alla som är intresserade för denna ovanliga och unika möjlighet.

Äventyrets namn är Parker Solar Probe mission och dess syfte med farkosten är att undersöka atmosfär och strålning på solen. Ingen farkost har hittills varit så nära solen som denna kommer att vara.

Farkostens storlek blir ungefär som en ordinär bils och avståndet till solen blir som närmst 4000 amerikanska miles.

Följ medföljande länk  och du får ditt namn med på resan. Gör som jag anteckna dig och få ett certifikat på att du kom med.

HR 4796A är en enbart 8 miljoner år gammal stjärna där Hubbleteleskopet misstänker att det är full fart under ungdomstiden.

HR 4796 är ett binärt stjärnsystem i den sydliga konstellationen av Centaurus . på ett avstånd av 237 ljusår från jorden . De två komponenterna i detta system är ett ungt system med en beräknad ålder på ca 8 miljoner år. Den primära medlemmen

HR 4796A har en stjärnklassificering av A0 V, medan dess mindre följeslagare

HR 4796B är en röd dvärg med en klassificering av M2.5 V. Se klassificeringssystem här.

Det är den A-klassade stjärnan som har en ring och får stjärnan att likna ett öga vilket gett den smeknamnet " Sauron's Eye

Se medföljande bild. Hubbletelskopet har undersökt området   och allt detta damm i mängder som finns här är intressant att följa rörelserna av.

Detta då stjärnan är ung och misstanken finns att planetsystem bildas i dammrörelserna just nu. Genom att försöka förstå hur allt rör sig där kan vi få nya kunskaper om hur rörelserna här visar mot planetbildning och det ger även kunskap om hur vårt kom till i damm och grus.

Annars är damm i sig mycket vanligt i universum och knappast något astronomer blir upphetsade över. Men vid en ung stjärna som denna är det annorlunda.

Hubbleteleskopet har härmed hittat ytterligare något väl värt att närmare undersöka.

Två nya upptäckter från ESO. Det europeiska sydobservatoriet i Chile.

Detta är ESO, citerar: ”ESO, Europeiska sydobservatoriet, är Europas främsta mellanstatliga organisation för astronomisk forskning och världens mest produktiva astronomiska observatorium. ESO bistår astronomer med toppmoderna forskningsanläggningar med stöd från Belgien, Brasilien, Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Nederländerna, Polen, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland och Österrike, samt värdlandet Chile. Flera andra länder har uttryckt intresse av att införlivas i organisationen.”

1.     MATISSE är ett nytt instrument vilket är det hittills kraftfullaste av sitt slag inom interferometri, 

innebärande ett kraftfullt instrument till att ge bättre skärpa på bilder där gränsen för skarphet från spegelteleskopen är överstigen.

Ett av dess första uppdrag blev att undersöka bilder tagna på den röda jättestjärnan Betelgeuse vilken förväntas explodera som en supernova om några hundratusen år. Här visar det sig att denna stjärna av okänd anledning visar sig olikt stor beroende på vilken våglängd den fotograferas med. Varför? Ingen vet det är ytterligare en av universums olösta gåtor.

2.     En annan nyhet från ESO är följande upptäckt. Det är Almateleskopet tillsammans med några andra teleskop vilka undersökt Orionnebulosan i millimeterformatet inom våglängdsområdet.

Bilderna visar fiberliknande röda och blå streck av gas där nya stjärnor kan bildas. Utöver detta ses  blåvita områden där några millioner år gamla stjärnor finns avbildade i Trapeziumhopen

Bilden är på den omnämnda Betelgeuse

Signaler spårade från de första stjärnorna som existerade efter Big Bang

Allt har en början (enligt vår verklighetsuppfattning) i varje fall ska en första generation av stjärnor kommit till en kort tid efter Big Bang.

Efter Big Bang började expansionen av universum i ett ingenting som efterhand förstorades till ett som vi idag kallar universum i expansion. Här fanns vätgas och strålning av mikrovågstyp vilket genomstrålade allt i denna expansion.

Efter en viss tid klumpades gas samman och kollapsade in i sig själva och de första blå heta stjärnorna bildades. Då dessa stjärnor lyste upp omgivningen började vätgas reagera och tog till sig den mikrovågsstrålning som fanns överallt i bakgrunden. Den så kallade bakgrundsstrålningen.

Därefter följde en vidare utveckling där stjärnors inre strålning och förändringar efterhand gav upphov till mer och mer komplexa atomer och ämnen och den värld vi idag kan se och uppleva där det levande livet är en del.

Det är spåren av de första stjärnorna som man nu efter idogt sökande har funnit miljarder ljusår bort. Lösningen var att kunna se bakåt i tiden genom ljusårens rödtoning långt bort.

Signalerna från de första stjärnorna överraskade dock resultatmässigt. Man trodde sig kunna finna dem och gjorde till slut detta. Men signalernas styrka var betydligt starkare än väntat. Detta tyder på en tid då vätgasen tog till sig mer bakgrundsstrålning än väntat och det tyder på att temperaturen den gången var betydligt lägre än de – 270C man trott. Observera då att den absoluta nollpunkten anses vara -273,15C enligt alla beräkningar men den bör  sannolikhet omtolkas om de nya resultaten är riktiga.

Men det finns andra tanker ex  Rennan Barkana, professor i astrofysik vid Tel Avivs universitet vilken  föreslår en potentiellt nytänkande förklaring enligt följande. 

Istället för ovan förklaring säger han att vätgas förlorade värme till den mörka materian vilken han anser fanns redan då. Denna materia är tänkt vara hela 85 % av materien i universum innebärande att den materia vi ser och använder och är uppbyggda av enbart är 15 % av materian i universum (resten är mörk materia).

Vidare anser han att den mörka materian bara kan utläsas indirekt genom dess effekter av gravitation. Om dessa resultat kan bevisas är de tecken på en ny form av interaktion. Den mellan normal materia och mörk materia en grundläggande styrka som hittills har varit helt okänd för vetenskapen. Men vi vet inget om sanningshalten i detta.

Teorin skulle också föreslå att mörk materias partiklar, vars egenskaper ännu är mystiska, måste ha svag densitet snarare än vara fasta partiklar vilket skulle utesluta en av de ledande hypotetiska kandidaterna för mörk materia, känd som svagt interagerande  massiva partiklar – eller Wimp.

Bild på det mystiska universum här i fantasin men vad är fantasi då vi tänker på universum? Jag vet inte om något kan ses som det.