Kommer utrensningen av bidragstagare och romer tillbaks i Europa?

Karl Popper blev känd för sin falsifieringsteori. De teorier som inte kan falsifieras är inte vetenskapliga sa han, och detta är något som präglar vetenskapligt metodtänkande i dag.
På det sättet kan man se vilka vetenskapliga teorier som kan ses som vetenskap. Det som inte kan motsägas är inte vetenskap ansåg han.

En vetenskap som han absolut inte såg som seriös vetenskap var psykoanalysen. När patienten säger emot psykoanalytikern ser denne det som att han har rätt, patienten har förträngt något som han förnekar och detta bevisar riktigheten av psykoanalytikerns påståenden. Om däremot patienten håller med analytikern visar även detta att analytikern hade rätt. Så hur patienten än gör så får analytikern rätt. Psykoanalysens resultat går inte att falsifiera.

Som Popper sa: Finns den ortodoxa psykoanalytiker som skulle ändra sin uppfattning om oidipuskomplexet genom något slag av empirisk erfarenhet? Nej, det trodde inte Popper.

Nu till en artikel som väcker tankarna på att det går ett spöke i Europa.
http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=155229
Vi lite äldre blir förskräckta när vi läser denna artikel och påminns om hur registreringar av detta slag fick stora delar av Europa att acceptera segregation av människor förra gången. Tyskland under 30-talet. Här registrerades inte bara judar utan bl.a. även romer. Romer som de sedan satte i dödsläger. Verktygen för detta var i första skedet registrering.

Varför har människor så svårt för att lära av historien? Varför uppkommer främlingshat och segregation av människor i en stat? Vi har sett det i Europa men även i forna Öststaterna.
I dag finns det mer subtilt men ändå synbart i många länder. Öppet när det gäller romerna i Italien.

I Sverige finns ett stort främlingshat men även en misstro och misstänksamhet och nu denna segregation av arbetslösa, sjuka och pensionärer. Segregationen mot flyktingar är mer subtil då det är förbjudet att diskriminera dessa i lag. Medan undantag för diskriminering har blivit legio då det gäller behandlingen av föregående grupper.

Här har staten gått ut på bred front och tagit bort försörjningsmöjligheter för stora grupper och minskat för återstoden. När man då gör undersökningar i media på hur levnadsstandarden ökat eller minskat under en period nämns exempelvis ej långtidsarbetslösa utan endast låginkomsttagare, som arbetslös är klassificeringen inte låginkomsttagare utan presumtiv arbetsskygg bidragstagare och som sådan nämns dessa inte i debatten eller i media. Vi lever i en tid där allt kan hända även en ny utrensning av människor. Men denna gång tror jag inte att grupper som judar, homosexuella eller handikappade ingår. Istället blir det bidragstagare, flyktingar och kanske även återigen romer.

Kommer morgondagens pensionärer att sitta och skrika åt varandra dagarna igenom?

Dagisbarn måste göra sig hörda och lär sig att skrika för att överrösta kamraterna. De lär sig därför att höja rösten för att överrösta sina kamrater.

Beteendet som är ett fenomen som uppkommit efter det att dagis och förskolor upprättades och personalen inte längre hade fullmakt och rätt att kuva barnen genom att bestraffa högljuddhet går igen när barnen är i sin hemmiljö.

Tidigare generationer tystade barnen när de blev för högljudda i sina lekar på bakgårdar eller annorstädes.

Detta gör man inte i dag. Barnen ska få vara ifred anser många föräldrar och andra vuxna ska eller bör inte i dagens samhälle försöka uppfostra andras barn. Förr hjälptes vuxna åt att passa barn. Man sa till grannens barn när de hitta på ofog och alla såg det som helt riktigt.

I dag kan en utomstående som säger till ett barn att tysta ner sig eller något annat bli hotad av barnet, barnets förälder eller till och med anmäld om den utomstående tar tag i barnet.
Fri uppfostran har blivit friheter från gränser och respekt.

Men alla barn då som inte pratar med varandra under lek och stoj utan istället skriker åt varandra hur blir de en gång som äldre?

Jodå de flesta lugnar ner sig och pratar i normal samtalston när de kommer upp i åldern.
Men då uppkommer frågan hur blir de som pensionärer?

Gamla blir ju som det sägs barn på nytt.

Ännu har inte dagisgenerationen blivit pensionärer. Men den dag de blir det kommer då servicehus, ålderdomshem och andra inrättningar fyllda av äldre bli som ett dagis igen?

Pensionärer som skriker och inte talar med varandra? Ja det är inte alls omöjligt om talesättet att äldre blir barn på nytt stämmer. Den som lever får se.

Tillrättalagd kunskap ger ofta nya fondmedel att forska för. Media är viktiga.

Williard van Oman Quine var filosof och analytiker. Han diskuterade satser inom språket. Han frågade sig exempelvis om man kan kalla satsen ”alla ungkarlar är ogifta” analytisk.
Kan man se ogift man och ungkarl som synonymer.

Härmed skulle analytiska satser vara sanningar formellt. Men, frågade han sig, hur kan man veta att två utryck är synonyma? Ungkarl och ogift exempelvis.

Det kan man inte. Man kan bara acceptera dem som empiriskt riktiga. En fortsatt analysering leder ofelbart till en återvändsgränd, sa han.

Empiriskt betyder att något är grundat på erfarenhet och iakttagelser.
Därför bör man analysera med måtta, för mycket analyserande leder ingenstans, alternativt ut i periferin. Det blir ett analyserande för analyserandet egen skull utan meningsfulla resultat.

Utifrån ovan och efter att ha läst följande artikel kan man ställa sig frågan hur kan man veta att vin och hälsa är synonymt?
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=597&a=800918
Läser man artikeln kan man få intrycket att man bör öka sin vinkonsumtion, ju mer man dricker desto mer troligt är det att man får ett långt liv. Men så kan man se på vad begreppen innebär analytiskt, liksom begreppsparen ogift och ungkarl ovan.

Det verkar finnas ett ämne i vin som kan vara nyttigt för människokroppen, om nu inte forskningsresultatet släppts för tidigt i syfte att ge uppmärksamhet och nya fondmedel för fortsatt forskning.

Men är det då vinet som ger effekten de funnit hos möss? Nej! Men att publicera det som att det är vinet ger ett större intresse i media. Det är ett ämne i druvans skal som heter resveratrol som ger effekten. Ämnet finns även i jordnötter, blåbär och rabarber exempelvis.

Men hur uppmärksammade skulle forskarna blivit om de gått ut med att resveratrol gav ovanstående effekt? Inte mer än bland kollegerna, då gemene man inte vet vad det är för ett ämne.

Inte heller en rubrik i pressen av slaget ”Ämne i rabarber håller kroppen ung” skulle gett samma uppmärksamhet som rubriken ”Ämne i rödvin håller kroppen ung.” Människor vill ha bevisat att alkohol är nyttigt och därför få en ursäkt för att dricka utan dåligt samvete.

Rödvin och hälsa i detta fall är därför inte synonymt.

Vari ligger då att begreppsparen ogift och ungkarl inte kan ses som synonyma?
Helt enkelt att ogift lika väl kan betyda ungmö (ogift kvinna) som ungkarl.

Kommunist som ombudsman för moderaterna - samma sak som ateist som gravgrävare.

Peter Frederick Strawson (1919-2006) var en Oxfordfilosof och specialist i språkfilosofi och metafysik.

Han hade idén att alla individuella ting måste kunna lokaliseras till tid och rum för att vara identifierbara. Och det är väl ändå rätt självklart att något som inte kan lokaliseras varken i tid eller i rum inte kan bli uppmärksammat och undersökt. Därför måste alla individer ha materiella egenskaper och kan inte vara uteslutande själsliga.

Ska vi prata om själsliga fenomen då är vi ute på trons område. Här kan inga konkreta undersökningar göras såvida man inte undersöker den som tror och försöker komma underfund med likheter mellan de som har en tro. I tid och rum.

Är de troende i dag av samma slag av människor som de troende av i går? Vad är likheterna? Vad är skillnaderna? Detta är ett möjligt undersökningsområde. Men att undersöka det man tror på är omöjligt. Det kan inte lokaliseras i ett speciellt rum eller till en speciell tidsskala. Var är Gud då? En troende svarar överallt. Då Gud fanns och finns i alla tider och ingen plats finns eller funnits utan Gud blir resultatet att Gud inte är materiell och därför inte kan ha en specifik egenskap som kan undersökas.

Ja det var lite funderingar utefter Strawsons tankegångar.

Läste i dagarna om sommarjobbet som försvann i svenska kyrkan när den sökande var ateist.
http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=155196

Ja självklart ska anställda i svenska kyrkan dela kyrkans tro. Likväl som ett politiskt parti inte anställer en motståndare som kanslist, ombudsman eller valarbetare. Så jag förstår inte varför en kristen tidning som Dagen tar upp en så självklar sak. Sedan att det finns oförstående icketroende som tycker det är fel att inte anställa ateister i svenska kyrkan får man stå ut med. Dumskallar och oförstående finns det överallt.

Mytbildningen fortsätter, nya skapas hela tiden och många tror på vad som helst.

John Austin (1911-1960) , kollega till Ryle, och professor i moralfilosofi i Oxford med tankar om det han kallade performativa satser. Vad dessa innebär tar vi ett exempel på.

Det är en sats som beskriver vad vi gör och då i betydelsen en språklig handling.
Ett exempel som ofta tas fram när Austins tanke förklaras är följande. När jag säger att jag lovar att hjälpa dig då påstår jag absolut ingenting. Jag har inget sagt, varken någon sanning eller någon lögn. Det enda jag sagt är: Jag lovar. Jag har endast gett ett löfte om hjälp och förbundit mig att göra något.

För att det ska bli ett löfte är förutsättningen att det ges under vissa omständigheter.
Det måste ges till en person som är inom hörhåll. Det jag lovar måste vara något personen önskar att få gjort och självklart ska jag även ha möjlighet att göra det.

Om dessa villkor inte är uppfyllda har jag misslyckats med löftesgivandet. Men misslyckandet är något helt annat än att komma med ett falskt påstående.

Sedan tar Austin upp konstativa satser. Skillnaden mellan performativa och konstativa satser är följande. En performativ sats lyder exempelvis: Jag lovar att hjälpa dig.
En konstativ sats lyder: Jag kommer att hjälpa dig.
Detta kan se ut som ett sant eller falskt påstående. Men går även att ses som ett löfte.

Av den anledningen börjar Austin istället att tala om lokutionära handlingar respektive illokutionära handlingar. Lokutionära handlingar innebär yttranden som består av att yttra vissa ord eller satser som har en viss betydelse och referens.

Illokutionära däremot har en viss kraft bakom sig. Att lova något, slå vad om något etc. är sådana handlingar.

Ja det var lite att tänka på.
Nu något annat att tänka vidare inom.

Vad som är falskt eller riktigt kan alltid diskuteras. Människan är lättlurad och det den vill tro på tror den på vad än logiken visar. Det finns många myter som ses som sanna.
Många skapas fortfarande den dag som idag är.
http://www.nyteknik.se/nyheter/teknikprylar/prylar/article376420.ece
Här läser man ett exempel på en myt som många verkar tro på.

En ny marknad för Hackers har uppstått.

Ryle, metafysikern i Oxford, levde mellan 1947-1976, talade om kategorimisstag. Detta innebär ett slags missförstånd av hur språket fungerar. Och då i förhållande till tankar, avsikter, karaktärsegenskaper, och känslor och hur dessa fenomen fungerar och förmedlas genom språket.

Han tar exemplet på en gästande främling på det universitet där han själv verkade. Om denne förevisades byggnad för byggnad av de som tillhörde universitet och därefter ställde frågan: Men var är universitetet? Då hade denne gjort sig skyldig till ett kategorimisstag. Detta då de olika byggnaderna eller colleges tillsammans utgör det som benämns universitetet. Helheten är universitetet, inte byggnad för byggnad.

För förståelse måste man därför bygga upp ett helhets-seende eller hur? Gamla tiders katederundervisning där man lärde sig rabbla upp årtal för årtal av olika krig ger ingen förståelse. Förståelse av vad som orsakade krigen och i vilken följd det ena orsakade det andra och varför. Det gav bara kunskap om de årtal under vilka krigen rasade och under vilken kung som då regerade och dennes levnadsår.

Årtal i detalj är därför meningslös kunskap såvida man inte önskar specialisera sig inom området för nöjes skull.

FRA var inte bra som protesterna nu visar. Hur politikerna kunde få igenom ett förslag som kan missbrukas beroende på vem som sitter i regeringsställning är otroligt. Vi har sett övervakningssamhällen som forna Sovjet där angiveri var dagligt förekommande. Lagen som kan ses som en angiverilag är en skam för Sverige, vi är på väg till att bli en angiveristat där medborgarna övervakas hela tiden.
http://www.centerpartiet.se/defaultnormal.aspx?id=63876

Utöver detta kan lagen missbrukas ytterligare. Med rätt kunskap kan säkert oskyldiga misstänkliggöras som samhällsfarliga som hämnd av någon. Det ger ett nytt vapen för att sätta dit ovänner eller fiender. Hackers får en ny marknad där de mot betalning kan sända ond information i andra personers namn för att få oskyldiga dömda eller misstänkta i olika sammanhang för allehanda kontakter eller brott.

De som däremot lagen väl har i syfte att hålla koll på kommer säkert att hitta krypterade möjligheter att fortsätta sin verksamhet. Lagen är härmed den fånigaste och farligaste lag i Sverige någonsin. Protesterna från omvärlden har redan visat hur illa man ser på denna övervakningslag. Vi ger nu redskap till en framtida ond regim. Såvida man inte redan nu kan se detta onda i dagens regim. Det är lätt att se det så. Fördelningspolitiken, segregationen av arbetande och arbetslösa, sjuka och pensionärer, skattemässigt och a-kassebidragens sänkning är knappast godhet och empati mänskligt sett.

Bort med våld men inte Sex.

Robin Georg Collingwood (1889-1943) var arkeolog och historiker med specialiteten romarrikets dagar i Britanien.

Historikern är aktivt skapande sa han. Historiebeskrivningen är inte som man tror de yttre händelser som skett utan istället den tanke som utrycks vid beskrivningen.

Som historiker ska man då enligt honom rekonstruera målsättningen, avsikten och tankarna bakom en viss händelse i det förflutna Genom denna beskrivning levandegörs åter det som en gång hände.

När då historikern tänker Platons eller Alexander den stores tankar exempelvis är det till viss del historikerns egna tankar som kommer fram. Anledningen till detta är att vi alla är ett mikrokosmos och just därför kan vi leva oss in i och rekonstruera tänkanden som en gång gjorts och medvetanden som en gång levt.

Inte helt galet sagt tycker jag, då det gäller mikro makrokosmos rekommenderar jag följande länk för bättre förståelse eller förvirring http://www.nykultur.nu/Artiklar/Mikrokosm_univ.html

Läste i veckan om att Piteå ska bli porrfritt. Kanske det blir nästa steg när det gäller att få bort porr på hyllorna på bensinstationer och livsmedelsbutiker.
http://www.dagen.se/dagen/Article.aspx?ID=155022

Men vad är viktigast om man ska ta bort tidningar från hyllorna? Porr eller våldsskildringar?
För min del ser jag all slags våld som mycket mer förnedrande och hemskt än porr. I första hand borde våld bort. Ser vi på filmer och bio är det ex mycket mer våld än porr.

Även teveprogram är fullt av våldsskildringar och mycket lite sex eller porr. Den porr som visas är snällporr medan man knappt kan säga att våld där människor slår någon är snäll våldsskildring. Så jag vill i första hand få bort våldsskildringar innan vi diskuterar porr.
Porr har ju oftast inte förödmjukelser i sig som alltid våld har. All porr är inte heller våldsam.
Ut med våldet först och främst antingen det handlar om sexuellt våld eller annat våld.
Men mjukporr där kärlek ingår ska inte röras ser jag det som.