Tänk om det varit en rättighet för alla att få ett arbete.

Idag är det bara en skyldighet att söka arbete och många gånger är detta sökande totalt meningslöst. Just nu diskuteras om en person som ev. får ett arbete på några timmar i veckan ska få behålla denna lön utan att ett försörjningsstöd då minskas med samma summa.

Självklart borde det vara så, annars finns ingen mening att arbeta dessa timmar. Tyvärr ser verkligheten inte ut så.

Istället är det av samma slag som för fas 3 are, de ska sysselsättas (arbeta) men får inte ens jobbskatteavdrag på sin ersättning när de gör detta.

Lön finns inte, utan enbart en, i bästa fall, 65 % a-kassa.

Lönen för deras arbete får anordnarna plus 5000 kr i månaden, för att ansvara för att det finns sysselsättning (arbetsuppgifter) för fas 3arna.

Jag upprepar, tänk om det varit en rättighet för alla att få ett arbete och en lön för detta.

Lätt lösa studenters bostadssituation om vilja finns.

Inte bygga nytt men tillfälligt uppställda bostadsmoduler, lätta att flytta och ta bort efter behov är bästa och snabbaste lösningen när det varje år blir brist på studentbostäder på skilda håll.

Att bygga fler o fler studentlägenheter är fel väg, då ett lärosäte kan minska i popularitet eller färre önskar studera överhuvudtaget. Då får vi tomma små lägenheter som kanske inte blir så lätta att fylla. Ofta är det ju mycket små lägenheter med ibland gemensamma utrymmen.

Då är det bättre att hyra bostadsmoduler från kommunen efter behov år för år om inte de studentlägenheter som finns räcker till. Nästa år kanske det annars blir för många studentlägenheter om nya byggs hela tiden.

Moduler kan hyras årsvis av ex kommunen och hyras ut till studenter. Mark för detta finns säker i alla kommuner, hur många elever har inte fått sin undervisning i moduler när skolor byggts om eller det hittats mögel i dem. Moduler fungerar och är en tillfällig lösning vid behov.

Däremot anser jag inte att studenter ska hyra bland det vanliga beståndet av hyreslägenheter, då de - i många fall - festar när vanliga hyresgäster vill sova eller bara önskar ett lugnt boende.

Om Socialdemokraterna skulle regera med Centern eller Folkpartiet består fas 3 o utförsäkringen.

Socialdemokraterna har börjat fundera på att samarbeta med Centern ochFolkpartiet efter nästa val. Hur dessa två allianspartier ställer sig till detta är troligen inte enbart positivt.

För att de eventuellt ska ingå i en regering med Juholt kan de knappast plötsligt säga nej till utförsäkringar av sjuka, fas 3 eller den beskattning som i dag är accepterad av svenska folket, där skatt efter bärkraft ersatts med skatt efter om du har arbete eller inte.

Ja, jobbskatteavdragen är ju accepterade av nästan alla partier idag. Ingen vågar ta bort dem, då skulle de snart vara politiskt ute.

Men kan då Juholt acceptera fas 3 som denne mycket bra protesterat mot inklusive utförsäkringen av sjuka?

Fas 3 är lättast att acceptera då deltagarna själva, till övervägande del, är förtjusta i att ha placerats i den, när de inte fått arbete på den ordinarie marknaden (enligt arbetsförmedlingens undersökning) . Här självdör troligen debatten i höst och blir ingen valfråga.

När det gäller utförsäkringen kan lätt regelsystemet förändras så effekterna drabbar färre. Kanske det är på väg till någon del. Att stoppa utförsäkringen var omöjligt då merparten ser den som positiv, enligt omröstningen i riksdagen.

Så kanske ett regeringssamarbete kan komma om moderaterna visar sig för stöddiga i nästa val och skillnaderna i politik mellan socialdemokraterna och moderaterna fortsätter att minska.

Det har nu i sensommaren redan börjat, Juholts sommartal var inte direkt radikalt. Reinfeldts var enbart tomgång och smarthetsuttalande för att slippa en regeringskris i höst.

Miljöpartiet erbjuder Alliansen samarbete. Är det MP som ska rädda Alliansen i nästa val?

Redan nu har samtal förts mellan Miljöpartiet och Alliansen om samarbete med vissa frågor för att få igenom nästa års budget och därmed undvika en regeringskris.

  

Därmed har Miljöpartiet visat sitt rätta - borgerliga - ansikte, att de går över lik för att få igenom något av sin politik. Lik, genom de som tagit sitt liv efter det att de blivit utförsäkrade.

Hur de rödgröna skulle kunnat bilda en regering är en gåta, då Miljöpartiet likt den gamla barnvisan agerar som kråkan i denna:

Mormors lilla kråka skulle ut och åka,

ingen hade hon som körde.

Mormors lilla kråka skulle ut och åka,

ingen hade hon som körde.

Än slank hon hit,

än slank hon dit,

än slank hon ner i diket.

Alliansen ökade i popularitet efter sommarens diskussioner om utförsäkring o fas 3.

Protesten mot fas 3 förfalskades genom arbetsförmedlingens undersökning vilken bekräftade att majoriteten av deltagarna i denna åtgärd var nöjda med fas 3 och den ersättning de hade. Detta gjorde att svenska folket ansåg att Alliansens åtgärder på arbetsmarknaden var bra och oppositionens protest var falsk.

När sedan oppositionen tog upp att utförsäkringen av sjuka var fel fick de inte majoritet. Detta fick majoriteten av svenska folket, som vi nu kan se, att anse att utförsäkringen av sjuka är bra. Alliansen fick en poäng igen.

Oppositionens protest blev meningslös.

Att sedan det femte jobbskatteavdraget lades några år framåt i förverkligande ses inte som något som majoritetens vänner reagerar för. Den kommer ju vid sista budgeten under mandatperioden.

Svenska folket i majoritet önskar ett hårt samhälle för sjuka och arbetslösa, vi som inte delar denna uppfattning kan protestera, men inte mer. Samhället av idag är inte solidaritetens samhälle, utan egoismens.

Vi kämpar i motvind och kommer att göra det i många år, innan en ny generation kommer som vill förändra samhället.

Solidaritet och hjälpsamhet finns i människans gener, och om inte den tekniska utvecklingen helt underkastar människan i ett kyligt, egoistiskt tänkande kommer dessa primära behov av sammanhållning åter att ge oss en början till ett samhälle där alla ses som människor med behov och rätt till ett bra ekonomiskt liv, även om de blir arbetslösa eller sjuka. 

Centern önskar skapa ett A och ett B lag inom sjukvården.

Att göra vården till en affärsmöjlighet för skrupelfria privata aktörer är inget nytt det har högerpartier alltid önskat. Men Centern önskar nu profilera sig genom att öka privatiseringen till 50 %.

”Vi tycker inte att det är fel att göra vinst påvälfärdstjänster. Det är ingen som ifrågasätter att ett byggföretag gör vinst när de bygger ett sjukhus. Då är det inte så konstigt att man kan göra vinst på att utföra tjänster.” Säger de i artikeln:

Centern jämför därmed vård av människor med att bygga ett hus. Båda ska vara möjligt att tjäna pengar på och leva gott av. En bräda som spikas upp på en vägg jämförs därmed med en människa som ligger för döden.

Man ska tjäna pengar på båda arbetena.

Det ska löna sig. Om inte byggaren får lönsamhet i sitt byggande arbetar denna inte utan lägger ner, om de inte kan höja priset på sin verksamhet, vilket går om någon kan betala för fördyringen. Färre bygger hus när kostnaden ökar, de har inte råd.

Om sjukvården ska fungera på samma vis får vi en a och b sjukvård. Där a-sjukvården bekostas av vårdtagaren genom privata sjukförsäkringar och vård efter penningpung blir klasskillnaden.

Den dödssjuke kan väl inte, hoppas jag, kastas ut på gatan om en privat vårdgivare inte kan existera utan att höja sina priser eller inte anser sig tjäna tillräckligt. De kan naturligtvis spara på personal och apparatur men den som inte kan betala för sin privata vård kastas ut eller får bara en förvaring utan vård.

Troligen finns då en offentlig vård att tillgå likt i USA för de som inte har råd med sjukförsäkring, där vården ges med så små resurser som möjligt av stressade läkare och lite personal, och behandlingen av de som inte har pengar blir kall och oempatisk.

Så önskar Centern få vården att bli i vårt land. Vill vi ha det så?

Troligen önskar många det, bara de får sitt femte utlovade jobbskatteavdrag under den mandatperiod som nu är. Ett sätt att få in pengar är att sälja ut den offentliga vården.

Förr fick nästan alla någon ersättning under sin praktik. Det gav ungdomen intresse för arbetet.

Företagen anser att skolan inte förbereder eleverna för arbetslivet. Men vad är skillnaden mot nu och förr? PRAO fanns förr som nu, och i detta som förr kallades praktik under skoltid fanns en skillnad mot nu.

Företagen som tog emot gav praktikanten något i ersättning när depraktiserade. Ofta lön men annars alltid någon värdefull gåva. Det gav praktikanten mersmak för arbete och därför slutade många skolan efter grundskolan och gick rakt ut i produktionen på någon fabrik.

Visst, det var lättare då för 40-50 år sedan, då det mesta var enkla arbeten av löpande band karaktär och upplärningstiden låg.

Men jag vill ändå påstå att det idag, i många fall, är arbetsgivarnas fel att elever inte önskar arbeta hos dem. Elever har varit ute på praktik och inte fått ett öre för sitt arbete under praktiken. Hur ska då arbete ses som lönande?

Arbetsgivare förr betalade inte alltid bra. Många vägrade underteckna kollektivavtal. Men de var ärliga och få skulle utnyttja någon arbetare eller praktikant. Om ersättningen så var låg under praktiktiden, så fick de ändå garanterat något.

I annat fall skulle de skämma ut sig bland kolleger, grannskap och sina egna anställda.

Det var ärlighet och heder, något som saknas i dag. Tänk bara på alla fas 3 anordnare som gladeligen tar emot gratis arbetskraft och får betalt för denna, inte ens en kopp kaffe får dessa fas 3 are, ska de ha detta på sin plats får de snällt själva betala för det.

Moralen bland dagens arbetsgivare är i många fall usel. DE ska ha allt gratis från skolans värld och ställer krav på skolan, eleven, men inga på sig själva.

Skäms!