Moderaternas flumlinje arbetslinjen misstros av allt fler.

Men gåtan är varför så många som 26 % ändå stöttar den? Kan svaret vara att det är jobbskatteavdragen som lockar? Det har ju utlovats ett femte och människan är ju egoistisk.

Däremot har Löfven fått socialdemokraternas arbetspolitik att nu ses som bäst av 32 %.

Inte konstigt alls. Hur moderaternas flumlinje arbetslinjen fortfarande kan ses som en arbetslinje som ska ge arbete är ofattbart. Se på fiaskot Jobb och utvecklingsgarantin med slutstationen fas 3, där de som arbetsförmedlingen misslyckats med dumpas. 

Denna fas har ett ökat deltagarantal. I fjol tog riksdagen beslutet att stoppa dumheterna med fas 3. Men moderaterna nonchalerade beslutet och fas 3 ökar i deltagarantal ännu idag - till glädje och nytta för ingen, med eventuellt undantag av Jobbfabriken och de som använder fas 3 are som gratis arbetskraft skolor mfl.

Det enda flumlinjen arbetslinjen (vilkens betydelse var och en kan tolka efter sin egen förförståelse då någon begreppsuttydning ännu inte finns) har lyckats med är att sänka ersättning vid arbetslöshet över en viss tid till 65 % och ge de med anställning med lön fyra jobbskatteavdrag - med löfte om ett femte!

Utförsäkrat kroniskt sjuka från sjukförsäkringen till att i många fall leva på socialbidrag. De som inte orkade denna förödmjukande behandling tar istället i stort antal sina liv.

Inget kan bli sämre i arbetsmarknadshänseende eller mänskligt sett än att vi får ett femte jobbskatteavdrag och därmed segregerar människor än mer ekonomiskt i de som har ett arbete och de som inget har.

OBS: arbetslösa har inte bara låg ersättning, de har inte jobbskatteavdrag när de arbetar i fas 3. Men som lingon på moset ligger även ersättningen fast. Inga basbeloppshöjningar fås likt pensionärer får eller socialbidragstagare, utan istället urholkas ersättningen i förhållande till prishöjningar, avgiftshöjningar och inflation - år för år!

Nej, stoppa flumlinjen arbetslinjen! 

Elbilspremien lockar få - men kanske det är meningen.

Det talas vitt o brett om miljöbilar. Men kostnaden är hög för dessa. Man kan fråga sig varför.

Det går att få ett bidrag på 40,000 kr vid köp av en ny miljöbil, något få har ansökt om och då kostnaden utan bidrag är 300 000 kr är summan försumbar om bilarna ska köpas av merparten av svenska folket.

Det är troligen nästan enbart rika miljöfantaster som kan och vill köpa dessa bilar.

Då kommer frågan om varför dessa bilar kostar som de gör? Min misstanke är att det är lobbyism från oljeindustrin som får priserna att ligga på en hög nivå. Bilindustrin har i många fall även intressen i oljeindustrin. Men om merparten köpte miljöbilar av det slag det handlar om här och oljeindustrin inte brydde sig skulle bilindustrin varit lika lönsam som idag - eller mer. Vilket slag av bilar de tillverkar har för dem ingen betydelse, bara det är lönsamt och ju fler av ett visst slag desto lägre priser.

Varför har då regeringen ett så litet intresse av miljöbilar att bidraget är så lågt som 13 % av nybilspriset?

De lågt avsatta medlen på 200 millioner finns till övervägande del kvar, enbart 96 bidrag har betalats ut.

Misstanken är att då man tillsatte dessa medel förstod man att det inte skulle behövas så stor summa utan att det enbart var en summa som skulle se ut som regeringens goda vilja att stötta dessa bilars inslag i Sverige.

Misstanken är att även regeringen har påverkats av lobbyister från oljeindustrin och att dessa kanske hotat med arbetslöshet för stora grupper om miljöbilar fick för stor marknadsandel i form av elbilar.

Engströms nya konstiga uttalande. Var finns verkligheten i detta?

Citat: ”Den demografiska utvecklingen, där allt färre kommer att behöva försörja allt fler, ställer också höga krav på en mer öppen och flexibel arbetsmarknad, där alla ges möjlighet att delta oavsett bakgrund. Det betyder dock inte att arbete ska få utföras under vilka förutsättningar som helst”.  

Importera arbetare genom fri rörlighet - fastän vi har hög arbetslöshet i Sverige.

Sälja ut lönsamma statliga företag och sänka skatterna för stora grupper - fast man tror sig se att fler får försörjas av färre. Låta en arbetsmarknad som fas 3 konstrueras innebär väl ändå motsatsen till uttalandet - att arbete inte ska utföras under vilka förutsättningar som helst - såvida hon inte anser att det är skillnad på folk och fä och att vissa ska arbeta med låg ersättning och andra med avtalsenlig lön för exakt samma uppgifter.

Detta är vad Engström förespråkar.

Borde vi inte först se till att exempelvis alla i jobb och utvecklingsgarantin fas1-3 försvinner genom att de får arbete - innan vi tillåter fri arbetskraftsinvandring?

Visst, det skulle stoppa svenskars fria rörlighet också. Men det är mindre viktigt då den svenska rörligheten i ett arbetslöshetens EU inte fått arbetslösheten att gå ner i Sverige.

Sveriges regering ska i första hand garantera att svenska folket har ett arbete. 

De som är friska - inte de som anses lämpliga att utförsäkra . Sjukdom går inte efter almanackan utan styrs av andra krafter. Därför ska ingen utförsäkring existera och ingen sjuk arbeta, de ska i första hand få hjälp att klara sina egna hemsysslor, om de inte klarar dessa.

Engströms uttalande i artikeln och i citatet är därför overkliga och enbart underliga i skenet av verkligheten på arbetsmarknaden i vårt land såvida det inte är som jag skrev ovan en politik som skiljer på folk och fä.

Sahlin var socialdemokraternas olycka, inte Juholt. Osolidaritet var hennes kännetecken.

Solidaritet var ledstjärnan och möjligheten att förändra som var det första som fackföreningsrörelsen och socialdemokratiska partiet var noga med att uppföra. Hade detta misslyckats hade vi aldrig lyckats bygga upp det välfärdssamhälle där alla skulle ses som lika mycket värda. Där en rejäl pension skulle avsluta yrkeslivet. Där sjuka och arbetslösa skulle ha en ordentlig ersättning så de inte skulle lida ekonomsikt utöver nesan av arbetslöshet eller sjukdomsbekymmer.

Detta förändrade Reinfeldt med sin flumlinje ”arbetslinjen”

Men när socialdemokraterna fick Sahlin som partiledare, ca 10 år efter det att hon hade kunnat bli en bra och rätt ledare, fick partiet problem. Hennes tid var ute, tidsandan hade en gång varit rätt för att hon skulle leda partiet, men nu var den totalt fel.

Själv visade hon efter sin avslutning sin olämplighet genom att inte använda det viktigaste för att ett parti ska fungera, solidaritet och stöd, till sin efterföljare Juholt.

Resultatet av detta kan till viss del ha resulterat i det kaos partiet sedan fick med en partiledare som media på alla sätt försökte misskreditera. Sahlin hade fräckheten att öppet säga att hon i detta skede kände skadeglädje.

Juholt offrades genom den mediaförföljelse och osolidaritet som visades inom partiledning och även av den förre partiledaren.

Vi kan bara hoppas att vi slipper denna sandlådelek och det omogna beteende som visades under denna tid i framtiden. Alliansen tjänade självfallet på det och sitter därför fast på regeringsmakten, minst fram till 2014.

 De har ju helt mist respekten för socialdemokraterna och de rödgröna. Detta såg vi genom att riksdagens majoritetsbeslut att stoppa fas 3 nonchalerades totalt, man ansåg att detta skulle glömmas efter hand och tyvärr blev det så.

Vi kan bara hoppas att Löfven ska lyckas återupprätta solidaritet inom partiet och sätta skutan på rätt kurs igen. Han kommer från rätt bakgrund för arbetet och bör vara rätt person så långt vi nu sett.

I Sverige får enbart 4431 psykpatienter finnas inne för sluten vård i taget.

Det blir mindre och mindre platser i vårt moderatstyrda land för psykiskt sjuka. De ska helst bo hemma och få vård i öppenvården, oberoende av hur de mår.

Om någon med svåra psykiska problem bör få vårdplats måste någon som bedöms mindre dålig skrivas ut, då fler än ovanstående antal platser inte  finns.

Det är samma ideologi som att sjuka - enligt moderaterna – utförsäkras, om de är sjuka längre tid än moderaterna anser rimligt.

Sverige minskar genom denna åtgärd sjuktalet i Sverige och svenska folket verkar statistiskt friskare än de faktiskt är.

Vi får psykiskt instabila ute i samhället med allt vad det innebär av faror för allmänheten, barn m.fl.

Samtidigt kanske det är en uträkning i det hela i ”arbetslinjens” flum. Ju fler psyksjuka, som förr ansågs behöva vård på avdelning, nu istället skrivs ut på grund av platsbrist, desto fler tar sitt liv och färre personer är då sjuka eller utan arbete.

Samma ideologi som att utförsäkra sjuka på grund av att de enligt moderaterna varit sjuka för länge, och i denna utförsäkrade grupp är även självmord vanliga, vilket vi läst mycket om sedan moderaterna kom till makten och kastade ut människor ur sjukförsäkringen om de varit försäkrade för länge.

Genom denna åtgärd minskas sjuktalet och vissa försvinner för alltid till graven genom att de knäckts och ingen annan utväg ser. Att sedan vissa utförsäkrade återkommer till sjukskrivning då ingen arbetsförmedling i världen kan hitta ett arbete till personer utan arbetsförmåga och att vissa psykpatienter isolerar sig i sin bostad eller blir uteliggare istället för att ta sitt liv eller återkomma till sluten men troligast öppen psykvård - är en annan historia.

Jobbskatteavdragen, ROT och RUT, allt bäddar för en framtida katastrof.

När de offentliga kostnaderna för vård, skola och arbetslösa och utförsäkrade inte längre kan fungera utan skattehöjningar - då kommer kollapsen.

Svenska folket, likt andra folk i världen, avskyr skattehöjningar och har ingen förståelse för offentliga kostnader om det innebär egna skattehöjningar.

Det går inte att stoppa ROT o RUT idag, det skulle innebära politisk katastrof för det parti som ville stoppa detta. Det går inte att få bort jobbskatteavdragen, det skulle resultera i samma sak för det parti som gjorde detta.

Likväl diskuteras fler möjligheter till ROT och RUT avdrag - och än fler jobbskatteavdrag.

Utöver det har avreglering och utförsäljning accelererat och statliga företag slumpats bort. Företag som gett staten stora vinster.

Kortsiktiga politiska fördelar är allt det blir av detta plus väjning av lägre skatter för de med arbete.

Men det håller inte i längden om vi en dag önskar återupprätta välfärdsstaten eller behålla det lilla som idag finns kvar.

En politisk katastrof och ett samhälle i upplösning likt det ser ut att vara i vissa bankrutta samhällen idag i Europa, blir det även då i Sverige i framtiden.

Vi kan inte vända tillbaks nu till det gamla välfärdssamhället eller folkhemmet. Det har moderaterna effektivt stoppat med sin segregationspolitik.

Men en dag är de utslagna så många att en reaktion kommer. Det handlar bara om tid.

När så sker blir det kaos enda utvägen då blir skattehöjningar eller en polisstat. Båda lika katastrofala för att hålla ihop ett politiskt system.

EU och en gemensam valuta. Visionen som blev en illusion.

Som vi kan läsa här blir priset för att bevara Euron, visionen om en gemensam valuta, högre och långvarig arbetslöshet följer i spåren. Euron är en illusion om något som i verkligheten inte fungerar. Den snedvrider konkurrensen mellan medlemsländerna och för att det ska finnas en möjlighet till att det ska fungera måste bildandet av Europas Förenta Stater ske.

Detta är, som man kan läsa här, på väg utan att medborgarna i Europa förstår det och kanske inte ska oroas för det.

Citerar: ”redan i december ska det fattas beslut om ett mycket långtgående samarbete på fyra nya områden för att få den monetära unionen att fungera - resultatet kan bli ett Europas förenta stater”

Citerar vidare: ” Det gäller en bank­union, en fiskal och ekonomisk-politisk union, samt en demokratisk union. Färdplanen för en hållbar euro är mer omfattande än vad som framkommit. Dokumentet är skrivet på ett sätt som om det handlar om att stadga upp valutasamarbetet, men i praktiken handlar det om att helt enkelt ta steg mot en politisk union och ett federalt Europa.”

Är det priset vi måste betala för att få Euron att eventuellt fungera som en gemensam valuta? Det är nämligen ingen garanti att så sker, även efter de omfattande ändringar som kommer i december.

Om det inte fungerar har vi kanske i en framtid ett Europa som blir den fattigaste kontinenten med stor arbetslöshet och en segregation av befolkning i de rika med arbete och de mycket fattiga utan arbete.

Är det så vi vill ha det eller är lösningen den ingen diskuterar, en nedläggning av Euron och EU?

Som jag skrev ovan, EU och Euron var en vision som nu kan ses som en illusion.