Stjärnors ljusstyrka är av två slag. Från en utsiktsplats eller på plats. Lätt ta fel.

Många stjärnor  har en ljusstyrka som i många fall är betydligt skarpare än vår stjärna eller sol.

Men från Jorden kanske den ses som svagare eller mäts som ett svagare sken. På plats är ljusstyrkan i många fall betydligt större än vad som först mätts.

Om länken här följs kan mer om hur det matematiskt kan räknas ut hur starkt ljussken en stjärna har räknas ut och förstås.

Kontentan i dag är att förstå att ljusstyrka är av två olika slag sett från Jorden. Det är inte alltid första intrycket är det rätta.

Komet C/2013 A1 svepte mycket nära Mars i oktober 2014. Effekter uppstod vilka kan ge svar på Mars atmosfär i det förgångna.

Veckor innan detta möte mellan kometen och Mars besöktes Mars ovan av Maven en rymdfarkost från Jorden.

Mätningar gjorda av denna farkost visar på tillfälliga men stora magnetiska förändringar av Mars tunna atmosfär. Idag tror man att en del av denna atmosfär försvann vid mötet.

Det ger teorin anser jag att händelser av detta slag är förklaringen till att Mars atmosfär försvunnit efter hand genom eonerna. Lite i taget vid närmare besök av kometer.

Troligast kan detta inte ske här på Jorden. För att detta ska ske ska vissa kriterier finnas och ett av dessa är avståndet  till solen och solvinden vilken är en bov i sammanhanget.

För att förstå hur koppla upp dig på medföljande länk där Nasa ger sin förklaringen till mötet och effekten i oktober 2014.

En grön komet kan ses denna vecka.

Kometen med namnet 252P/LINEAR kan ses bäst från USA men genom sitt gröna sken kommer den att skapa nyfikenhet av många från hela Jorden några timmat före gryningen är bäst tillfälle att söka den. Den ska kunna ses med teleskop.

Någon kometsvans har den inte utan det är ett diffust grönt sken som ska sökas i storlek minst som månens. Sök mot söder om du befinner dig under norra  stjärnhimlen.

Skenet av grönt beror på fluorescerande i solljuset av tvåatomigt kol. 

Idag bevisas än mer att teorin om dinosauriernas utrotande stämmer.

I många år undrades det över hur  dinosaurierna plötsligt försvann från Jorden efter flera hundra miljoner års framgångssaga här.

Det var först när resterna efter ett meteornedslag i Mexico av stor kaliber hittades  i Yucatan forskare började tro sig förstå varför.

Ett nedslag vilket efter effekterna av detta gjorde en fimbulvinters inträffande med svår missväxt över Jorden. En förmörkelse av solen och iskyla.

Nu har ett lager av Iridium hittas över hela Jorden vilket än mer bevisar att denna katastrof inträffat. Chicxulubkratern vilken idag ligger under ytan  på Yucatanhalvön i Mexico där katastrofen inträffade för för ca 66 miljoner år sedan.

 Iridium en metall vilken i första hand finns i rymden och bildas vid nedslag av meteorer upptäcktes nyligen i ett tunt lager över hela Jordens yta.

En förhöjning av denna metall över hela Jorden från den tid då nedslaget i Mexico skedde vilket bevisar att ett nedslag av stort format har skett när vi trodde. Det finns en trolighet av att skrällen var ca en miljard större än Hiroshimabomben under andra världskriget. CA 50 % av alla levande varelser på Jorden försvann vid nedslaget och dinosaurier som överlevde dog ut under den efterföljande fimbulvintern och missväxten. En tid som varade i många år.

Mars måne Phobos i nya foton och detaljer.

En gång för inte så länge sedan troddes att denna den innersta månen runt Mars var ihålig. Men det är inte sant. Phobos har en bana så nära Mars att den ligger i utkanten av Mars tunna atmosfär.

600 mil ovan Mars yta och närmar sig Mars med ca 2 meter för varje århundrade. En gång i framtiden kraschar den troligen på Mars. Hur nära Mars den kan komma innan det sker vet vi inte säkert.

En rymdsond med namnet Maven  ligger idag  i en omloppsbana runt  Mars för att studera dess atmosfär sedan  2014. Ett annat uppdrag för denna sond är att försöka mäta vad Phobos består av i sin  material.

Ingen vet men få idag tror på en ihålig måne. Det var tron som gällde under

1950-talet.

Se nya foton på Phobos här.

Curium ett radioaktivt ämne bildas i kärnreaktorer. Nu upptäckt i en meteorit.

Vad man vetat förekommer inte curium naturligt i naturen utan bildas enbart i kärnreaktorer. Ämnet är uppkallat efter Marie Curie vilken upptäckte ämnet och används i medicinsk strålning.

Nu har ämnet hittats i enmeteorit av 4,5 miljarder års ålder. Här på Jorden finns ämnet endast vid tillverkning i laboratorier eller  som biprodukt vid  kärnreaktioner.

Upptäckten ger nya infallsvinklar på hur stjärnor och universum bildades. Teorier kommer att upparbetas där detta ämne finns medtaget som en del av vad som hände.

Forskningen om detta ämnes betydelse och uppkomst  efter Big Bang  bedrivs bland annat vid Metallurgical Laboratory at the University of Chicago.

En av universums mest mystiska stjärnor är Epsilon Aurigae. På svenska kallas den Almaaz.

Almaaz finns i stjärnbilden Kusken och är en gul superstjärna. Den ingår i en dubbelkonstellation med två mindre stjärnor Sadatoni och Eta Auriage.

Almaaz ses ibland inte alls då den mörkare stjärna av ovanstående döljer den Almaaz är namnet på dubbelstjärnan inte någon av delarna av den.

 Detta kan ske i dämpning av  av ca 700 dagar  och sedan varar dämpningen  i ca 2 år. Detta sker i 27 årscykler.

En mycket ovanlig händelse i universum. Därför är stjärnan unik och kan ses som en intressant stjärna att skriva sf-böcker om. Vad sker här? Frågan har ställts många gånger. Idag tror man sig veta att det är just ovanstående följeslagare som ger denna effekt eller någon av dessa.