Här spottas det ut ca 1000 nya stjärnor per år

På 5,7 miljarder ljusårs avstånd finns Fenixhopen en samling av ca 1000 galaxer. I dess centrum finns en mycket stor galax varifrån stjärnor produceras med en takt av ca 3 om dagen. Ingen annan galax har ännu hittats med liknande hastighetsstjärnbildning.

Med en hetta av miljoner grader strömmar gas ut från galaxen. Händelser vilka brukar stoppa stjärnbildande effektivt. Men i detta galaxtäta område kan en motström av kall gas strömma tillbaks efter mötet med hettan och därigenom ha effekten av snabb stjärnbildning istället.

För bättre förståelse av vad som kan ske i detta stjärnrika fabricerande teoretiskt följ medföljande länk.

Här söks dolda världar utanför vårt solsystemet. Vill du hjälpa NASA att leta?

NASA behöver dig.

På Arizona statsuniversitet söks det efter planeter och bruna dvärgar mellan vårt solsystem och vår närmsta granne Proxima Centauri.

Bruna dvärgar kan kanske vara mindre än vi tror. Det stryker omkring därute nästan osynliga bland en massa andra kroppar bland annat den gäckande planet 9 vilken troligen ska finnas därute.

Hur många bruna dvärgar det finns därute vet vi inte.

Skulle du vara intresserad av att vara med och söka dessa? Det kan du. För mer information om hur och för att få hjälpmedel för detta följ länken här.

Dvärgplaneten Ceres med sina lysande punkter har har livets byggstenar

Intresserade läste och förundrades under lång tid över mysteriet på Ceres starkt lysande fält för några år sedan. Idag tror man det är saltavlagringar.

Nuhar även resultat visat att livets byggstenar kol och väte finns på Ceres.

Om dessa föreningar bildats på ytan eller inuti Ceres eller kommit till Ceres utifrån är en obesvarad fråga. En viktig fråga vilkens svar forskare idag söker.

Kan liv finnas i enkel form under ytan? Kanske men troligt är det inte. Livets byggstenars existens på en plats innebär inte liv. Det innebär ungefär samma sak som att guld finns på en plats men inget guldmynt. 

Svarta hål av skilda storlekar

Svarta hål finns i stora mängder därute. De finns stora mängder bara i vår Vintergata. Säkert finns det många i alla galaxer och däremellan.

Storlekarna uppåt och neråt vi vet inte hur små eller stora de kan bli. Kanske det inte finns en undre eller övre gräns.

Vad vi vet är att det finns hål med miljarder gånger mer massa  än vår sol. Åt andra hållet finns hål med massa nära vår sols.

Man ska förstå innebörden av storlek med om vår sol skulle kollapsa till ett svart hål skulle dess diameter bli ca 6 km. 

Kanske finns minihål mycket mindre än denna diameter små och nästintill omöjliga att upptäcka med dagens teknik.

Mer om svarta hål och nya fakta om dessa kan läsas här.

HAT- P-2b en exoplanet därute vilkens udda bana runt sin sol nu har uppmärksammats.

400 ljusår från oss finns en sol, HAT-P-2, vilken följs av en planet HAT-P-2b  större än Jupiter. Denna planet går mycket nära sin sol och fortsätter sedan sin färd genom att efter rundadet gå långt från denna innan den återvänder på sin snabba färd. En runda tar 87 minuter.

Utifrån denna bana påverkas solen där och pulserar med olika ljusstyrka var 87:e minut. Soleruptionerna verkar därför ha ett samband med planeten. En ny kunskap för forskarna som inte kan bortse från denna teori efter att ha studerat fenomenet. Det är vid rundande av solen fenomenet uppstår.

Ett fenomen där en planet påverkar sin sol har för första gången setts ske.

Det är mycket små förändringar man upptäckt och de sker varje gång planeten rundar sin sols baksida.

Men frågan är varför och hur planeten påverkar? Läs om gåtan här och teorier om detta. 

För min del tror jag på gravitation, storlek av planeten, hastighet och tidvatteneffekt är där gåtans förklaring ska sökas. Man måste komma ihåg att det är mycket litet men mätbart fenomen.

Dessa mystiska tusendels av sekund radiostrålningsskurarna förstår vi inte. De är ett av universums (verklighetens) mysterier

Vad är och vilket ursprung har de tusendel av sekund korta radiostrålarna vi bombarderas  av? Gigantiska  radioteleskop i Puerto Rico har enbart identifierat ca 20 st av dessa det senaste decenniet.

Några verkar ha kommit från en galax ca 3 miljarder ljusår bort. Även andra galaxer har identifierats som källor. Skulle vår vintergata även haft en källa skulle våra vanliga mobiler ha känt av detta på grund av närheten. Men ingen känd källa har hittats här.

Forskare önskar dock undersöka mer om det finns någon källa i närområdet. Detta ska i så fall kunna göras med en app laddad ner av tusentals mobiltelefonanvändare och genom denna övervakning över hela Jorden vid signal sända denna till en station.

Signaler av detta slag är svåra att finna då det kan beräknas att en signal kanske utsänds från en källa någonstans mellan vart 30:e till 1500 år. Så det fodrar tur om en källa ska finnas i vår vintergata om det nu finns någon.

Det gör det än mer spännande att försöka förstå vad dessa skurar är för något. 

Det finns endast sju stycken av dessa bland de miljarder stjärnorna i Vintergatan.

De är ovanliga bland Vintergatans  2-400 miljarder stjärnor endast sju av dessa har hittats. Den närmsta 7000 ljusår från oss. Det handlar om pulserande stjärnor så kallade pulsarer men av en unik art. Dessa sju är inte en vanliga pulsarer utan den som här redovisas är en av endast sju funna i vår Vintergatan.

En pulsar varierar i ljusstyrka över tid. Den unika här finns i Pegasus stjärnbild och är något större än vår sol. Unikt för denna pulsar är att den expanderar i tre olika riktningar i ett unikt mönster. Det gör att det är en variabel stjärna och just variabel pulsar är unikt.

Hur dessa kan fungera och dess historia och den kunskap man har idag om dem kan man läsa lite mer utförligt om här.