Varför denna människosyn, var kommer den ifrån? Utförsäkringen!

Varifrån kommer den förvrängda människosyn som utförsäkringen visar?

Hur kan en syn på en människas smärta resultera i att den ses med så stort misstroende av en regim som ska vara till för människors trygghet och bästa,

att läkares intyg och människors smärta misskrediteras och istället ska bedömas kallt utefter normer på ett skrivet ark av anställda på försäkringskassan, vilka givits makt att tolka dessa normer utan hänsyn till läkares intyg eller enskildas smärta?

Jag har inget bra svar på detta.

Ideologin där fas 3 ingår och uselheten av människosyn här, där minskad ersättning för den utsatte ska ge fler jobb (vilket inte gjorts, vet vi numera) och arbete för den utsatte, kommer från nobelpristagaren i ekonomi 2010.

 Men var kommer den kalla synen på att det ska finnas en bortre gräns för att få vara sjukskriven, oberoende av om personen är sjuk eller inte?

Var kommer denna sjuka människosyn ifrån?

Vilken teoretiker ligger bakom detta eller är det bara krass människosyn?

Jag vet inte.

Men i kölvattnet av denna syn har människor knäckts ekonomiskt och många tagit sitt liv.

Är det detta Alliansen önskade, när de fick genomslag av denna usla människosyn och alla applåderade, inklusive det så kallad kristna partiet Kristdemokraterna, den dagen eländet av ondska gick igenom?

Jorden snurrar vidare med eller utan fas 3 och utförsäkringar.

Inget förändras för flertalet när fas 3 och utförsäkringar drabbar ett fåtal av

9 millioner innevånare i Sverige.

De flesta bryr sig inte eller vet inte ens vad begreppen innebär.

Däremot vet de vad ett skatteavdrag innebär och ser positivt på att få mindre skatt år för år och utöver det en lönehöjning.

För merparten är Sverige ett paradis, för ett fåtal är det en mardröm.

Men den som inte drabbas av mardrömmen fas 3 eller utförsäkring ser på detta som den som inte drabbats av en allvarlig sjukdom eller en svår olycka.

Det drabbar inte mig.

Man ser för stunden och tror att man inga bekymmer har och inga ska få.

I de flesta fall är det - för tillfället - sant.

Men ingen vet sin framtid.

Nya ideologier kommer och går, experimentet fas 3 är löjligt.

Kära regering av idag. Ni har förespråkat arbetslinjen men undantar de som är i fas 3. Bevisligen har mycket få fått arbete med riktig lön av de som deltagit i denna åtgärd som nu är 2 år.

Kan den då vara annat än totalt misslyckad? Nej.

Kära Reinfeldt m.fl. i trojkan, stolthet går före fall.

Är ni så konservativa att ni hellre faller som regering än ändrar beslut som inte gett önskade resultat och som även bevisligen stigmatiserat människor?

Det handlar inte bara om fas 3, som inte ska ses som bra utifrån att ca 1-2 % av deltagarna fått arbete. Säkert var siffran högre när det gäller de som fick arbete efter plusjobb eller beredskapsarbeten. Och då var socialdemokraternas arbetsmarknadspolitik bättre än er, eller hur?

Samma sak med utförsäkringen av sjuka, bara för att enstaka fått arbete efter detta ursäktar det inte ett enda självmord av de som inte sett annan möjlighet än försörjningsstöd efter utförsäkringen.

Ingen läkare skriver sjukintyg till friska patienter. Om så är det unikt och ursäktar inte att sjuka utförsäkras.

Sluta experimentera med nyliberala idéer, se till folket i sin helhet utan att misstänka alla som är sjuka och arbetslösa som simulanter som inte önskar konsumera, utan bara sitta fattiga i sin soffa o se på teve dagarna i ända.

Tror ni att era föräldrar skulle göra detta om de blev arbetslösa eller sjuka?

Eller ser ni er och era anhöriga förmer än andra i samhället? 

Reinfeldt Sjuka är inte friska. NU får det vara slut med dumheterna

När utförsäkringens tid har kommit anses den kroniskt sjuke stå till arbetsmarknadens förfogande, vad än arbetsförmedling eller arbetsgivare anser.

På detta vis sjunker sjuktalet i Sverige och utförsäkringen ses som lyckad.

Men ett samhälle där sjuka kastas ut i otrygghet (de som inte har en tidigare sjukpenningsgrundande inkomst eller har haft en tidigare anställning med a-kassenivå de kan återgå till) till ingenting och blir socialfall, med all den förödmjukelse det innebär, är inte till för alla.  

Ett sådant samhälle är enbart till för eliten.

Hur en sjuk kan ses som frisk efter en viss tid är en gåta.

En gåta även för många läkare som förödmjukas genom att deras utlåtanden, intyg och kompetens sätts åt sidan för regler som inte har med något annat att göra än ideologi.

En usel människosyn har Sverige i sitt grepp.

När kommer denna ynkedom av ideologi, av egosim och misstänksamhet mot medmänniskor att krossas?

Krossas kommer denna syn och domen och förvåningen över att den fick fäste kommer då att ge samhällsforskare och sociologer arbete under lång tid.

Men när sker detta?

Hur lång tid finns kvar innan merparten av svenskarna reser sig som en man och skriker: Nu får det vara slut!

Arbetsmarknadslagarna gäller ej i fas 3. Här ska istället skam råda.

Arbetsmarknaden har länge uppdelats i ett A- och ett B-lag. Praktikanter hör till B-laget sedan länge. När jag var ung kom en reform som kallades provanställning. Det fanns även något som kallades beredskapsarbete.

Sedan kom för inte så länge sedan plusjobben. Däremellan anställningsstöd och snart nystartsjobb.

Allt utom den i de flesta fall korta praktiken innebar lön för den som utförde ett arbete. Många arbetsgivare konkurerade med varandra genom att betala så bra lön som möjligt. Det var status arbetsgivarna emellan att visa att de hade ett lönsamt företag. Det innebar att de hade lätt att skaffa arbetskraft medan de med dåliga arbetsvillkor fick problem att få arbetskraft.

I dag kan vilket företag som helst genera inkomst om de tar emot fas 3 deltagare. Arbetsplatsen behöver inte ha arbetsuppgifter utan kan förvara deltagare mot att de för besväret får 5000 kr i månaden för detta. Ju fler desto bättre, det har blivit en ny inkomstmöjlighet - för företagen.

Deltagarna ska inget få, de ska sysselsättas med arbetsuppgifter som i en del fall enbart är pyssel, men inte få en inkomst av detta.

Arbetslinjen gäller inte för dessa. De ska leva på max 65 % av sin tidigare a-kassa alternativt försörjningsstöd. Inga jobbskatteavdrag ska utgå.

Att det ska löna sig att arbeta gäller inte dessa personer som istället ska förvaras som ickearbetsdugliga och gömmas på hemliga anordnares platser.

Sverige har härmed försjunkit i en människosyn som är av ett annat århundrades slag, den tid då lösdriverilagen fanns.

Ju fler kockar desto sämre soppa (anordnare av fas 3)

Genom att deltagare/arbetstagare sätts i arbete i fas 3 hos ett otal anordnare/arbetsgivare som får bidrag, är kreativiteten stor bland dessa anordnare/arbetsgivare med F-skattesedel.

Kreativiteten i hur deltagarna/arbetstagarna kan användas för att öka lönsamheten i företaget.

Kalla det sysselsättning istället för arbete och du kan göra vad som helst i företaget.

Locka deltagaren/arbetstagaren i fas 3 projektet med att denne kan få anställning efter en viss tid. Skjut sedan detta datum framför dig när det närmar sig.

Låt fas 3 aren ha hoppet kvar om anställning då arbetar/sysselsätter den sig effektivare och tiger utåt om företaget och ett Norrmalmstorgsyndrom (Stockholmssyndromet) har uppkommit.

Den utnyttjade beskyddar sin utnyttjare.

Ju fler anordnare/arbetsgivare som tar emot fas 3 are desto subtilare blir uppgifterna och fantasin flödar mellan dessa anordnare/arbetsgivare som ger varandra tips om hur det kan löna sig att ta emot dessa utstötta.

Och desto sämre fungerar fas 3 idiotin för deltagarna/arbetstagarna, om nu meningen var att det skulle ge ett riktigt, avlönat arbete.

Nog var det mindre förödmjukande förr då alla fick en lön för utfört arbete

Om någon arbetade, oberoende av vad, så hade denne en lön för utfört arbete.

Även den arbetslöse som anvisades en åtgärd som beredskapsarbete fick påökt utöver sin a-kassa.

Idag ses arbetslinjen som att den som inte har arbete ska få ett, men inte få betalt för det. Den som inte hittar, eller hittas, av en arbetsgivare ska få en anordnare, en arbetsgivare som får betalt för att ta emot personen.

Personen ses som icke önskvärd på arbetsmarknaden, men ska sysselsättas så andra personer ser vad som händer om de blir arbetslösa.

På det viset blir många som vantrivs eller kroppsligen inte längre klarar av det arbete de har, kvar så länge de orkar för att inte riskera att hamna i en sysselsättningsåtgärd utan lön, Fas 3.

De som inte orkar och blir sjukskrivna hamnar efterhand i helvetet.                  De utförsäkras och hamnar därefter, om de inte ruineras och tar sitt liv,

i samma sysselsättningsåtgärdssystem som de som hamnat i fas 3.

Reinfeldt ler och Alliansen njuter av systemet, men självfallet blir de irriterade när det idag finns en opposition som reagerar mot människosynen i ovanstående.

Alliansen drömmer sig tillbaks till Sahlins dagar då det var lugn och ro i oppositionen och inga protester av större slag framfördes utan bara korta små tillkännagivanden av att det kanske skulle till en förändring av skattetrycket för pensionärer. Inte reagerade pensionärerna på det under valrörelsen . De röstade som de alltid gjort, borgerliga på borgerliga partier osv.

Vi äldre växte upp i en tid då det fanns arbete till alla som ville ha det.

Hur ska de, som inte hamnat utanför, förstå att det inte längre är så?

Ta ett jobb är ännu idag något en del tror är möjligt för alla.

För de arbetslösa tidigare blev det beredskapsarbete, senare plusjobb, men det var avtalsenlig lön i detta. Sedan kom mardrömmen Fas 3, gratisarbete eller sysselsättning för den arbetslöse och ersättning till anordnaren (arbetsgivaren).

Det förödmjukar därmed både arbetstagare och arbetsgivare.