Talet om sänkta löner börjar komma från alliansen nu när hela deras arbetsmarknadspolitik visat på totalt fiasko även ideologiskt sett.

Nej, plusjobben såg alliansen som fel väg att lösa arbetslösheten på, detta gynnade ju de arbetssökande  genom att de fick arbete det gick att leva på!

Nej, sänkta löner skulle det vara och arbetslösa ska inte få arbete av staten.  Nej de ska kontrolleras så de söker jobb! Om de får ett jobb o en inkomst eller inte är betydelselöst, bara de söker jobb!

Läs själva hur konstig syn de har. Konstig är rätt ord, verklighetsförankringen är kaputt, människosynen och empatin lyser med sin frånvaro. Kallt och hårda tag  krävs istället.

Citat: Plusjobben var ett svar på problemet. I budgetpropositionen för 2006 införde den socialdemokratiska regeringen ett stöd för kvalitetshöjande arbetsuppgifter inom offentligt finansierad verksamhet i maximalt två år. Den som hade fyllt 60 år skulle få behålla stödet fram till 65 års ålder.

Tyvärr gjorde alliansen detta till en av sina angreppspunkter mot socialdemokratin. I den nya regeringens första budget buntades plusjobben ihop med en rad andra stöd som ”verkningslösa och i vissa fall kontraproduktiva arbetsmarknadsåtgärder”. Haken var bara att det inte fanns några utvärderingar som visade att plusjobben verkligen var så dåliga. Den enda studien som gjordes kom först på våren 2007 och handlade om de förväntade effekterna av plusjobben (IFAU:s rapport 2007:14). De faktiska effekterna har inte utvärderats.

I själva propositionstexten blev regeringen betydligt mer ideologisk: ”Anställningsstöd och däribland plusjobb sätter därtill individen i ett beroendeförhållande till arbetsförmedlingen och den årliga tilldelningen av medel för dessa ändamål.” Senast häromdagen hörde jag samma tema från en borgerlig arbetsmarknadspolitiker. Arbetsmarknaden ska vara marknad, de arbetslösa ska söka jobb, de ska inte anvisas dem av staten. Därför är det bättre med olika subventioner till arbetsgivare som anställer än att staten eller kommunerna ordnar jobb. Slut citat.

I detta finns fas 3 - de som inte kan få arbete ska söka arbete, med en usel levnadsstandard som piska att söka än fler jobb och kontroll att detta görs finns idag genom aktivitetsrapportsinlämningar månadsvis.

Citat: Ekonomernas instinktiva svar på frågan om produktivitet och jobb har varit att det är lönen som måste anpassas. Senast på Kvalitetsmässan i Göteborg nyligen hörde jag både en borgerlig riksdagsledamot och Svenskt näringslivs talesman argumentera för lönesänkningar, men de undvek nogsamt att tala om hur stora de borde vara. Subventionerna till arbetsgivarna kan vara ett sätt att åstadkomma lägre arbetskraftskostnader, även om arbetstagarens lön inte sänks.

Problemet är att lösningen inte räcker till, i synnerhet inte för dem som står längst från arbetsmarknaden. I juni 2012 kom Stefan Eriksson, Per Johansson och Sophie Langenskiöld med rapporten ”Vad är rätt profil för att få ett jobb? En experimentell studie av rekryteringsprocessen” (IFAU 2012:13). De frågade arbetsgivare vilka lönesänkningar som krävdes:

”Resultaten indikerar att för att eliminera diskrimineringen måste en sökande som är född i Afrika, Mellanöstern eller Sydamerika ges en lön som är 16 procent lägre än en sökande som är född i Norden, en sökande som är muslim (jude) måste ges en lön som är 17 (15) procent lägre än en sökande som är kristen, en överviktig (kraftigt överviktig) sökande måste ges en lön som är 8 (48) procent lägre än en sökande som är normalviktig, och en sökande med en historik av sjukfrånvaro måste ges en lön som är upp till 48 procent lägre. Då medellönen för den senast anställde som slutat är 26 800 kronor, motsvarar 15 procent en 4 000 kronor lägre lön och 48 procent en 12 900 kronor lägre lön. De exakta beloppen bör tolkas med en viss försiktighet, men indikerar att de löneskillnader som krävs för att arbetsgivarna ska betrakta sökande med respektive utan vissa egenskaper som likvärdiga är betydande.”

Det är oroande och obehagliga slutsatser. Arbetsgivarnas fördomar är ett påtagligt problem. Slut citat.

Sverige av idag. Hur länge vill majoriteten av svenska folket ha denna regims okänslighet och hemskheter!?

Vi får se vid valet 2014 om detta synsätt fortfarande stöds då.

Hur kan förtroendet för Fredrik Reinfeldt vara så högt när alliansen lånar till femte jobbskatteavdraget!?

När han hånar de rödgröna för att vilja stoppa fas 3 och förbättra ekonomin för arbetssökande - vilka inte fått ett öre mer sedan 2002 - stoppa utförsäkringarna av sjuka, stoppa privatiseringen av vård, omsorg o skola.

Det är sannerligen en gåta.

7 % har fortfarande förtroende för Fredrik Reinfeldt! Otroligt, enda förklaringen är att många är politiskt ointresserade och ser alliansens politik som en kortsiktig men lönande politik i egna fickan genom att man utöver årliga lönepåslag även får jobbskatteavdrag efter jobbskatteavdrag.

Man ser inte sig själv som möjlig att bli arbetslös och har tron på privata sjukförsäkringar och privata pensionsförsäkringar och fria skolval där man kan ta sina barn ur en skola som man inte är nöjd med, på ungefär samma sätt som att man slutar handla i en butik där servicen inte är till belåtenhet.

Jag förvånas över det höga förtroende alliansens partiledare har fast de segregerat svenska folket i snart åtta år.

Men hatet mot detta finns i samhället och det är skrämmande, vi är på väg mot ett helt nytt samhälle ett som senare generationer i Sverige aldrig upplevt.

Kan de rödgröna ta makten 2014? Ja, kanske. Men sedan kommer alliansen tillbaks - med Sverigedemokraternas hjälp - det är mitt tips.

Samhällsutvecklingen och människosynen är på väg mot ett mycket kallt samhälle, där arbetssökande o sjuka blir syndabockarna.

Vad det innebär framåt är skrämmande, historien visar vad vi har att vänta.

Läs om 1930-talets Europa.

Fredrik Reinfeldts syn på medmänniskan är katastrofal, Jan Björklunds syn i detta fall rätt sund, visst är det socialtjänsten som ska hjälpa o fungera, samhällets problem ska vi gemensamt lösa genom skattemedel. Men i detta fall är vi låsta i handlingshänseende genom vårt EU-medlemskap.

Att ge något till de svaga i samhället. De som inget har eller har brist på något är kristendomsbudskapets kärna t i första hand. Att hjälpa de svaga, de sjuka och arbetslösa m.fl. till ett bättre liv.

Något vår regering inte ser som av vikt utan här gäller ”hjälp dig själv eller gå under”.

Vi såg vad partiledarna sa om att ge till tiggare. Fredrik Reinfeldt ansåg det var hans ensak om vad han gjorde med sina pengar. Det lyser förakt rakt igenom för det som det här handlade om.

Citat: Vad jag gör med mina pengar det tycker jag är privat, säger Fredrik Reinfeldt till SvD. ---- Alla de rödgröna partiledarna säger att de ger till tiggare ibland --- i alliansen är givandet mer delat. Annie Lööf (C) och Göran Hägglund (KD) säger att de ger pengar till tiggare ibland. Jan Björklund (FP) säger nej och Fredrik Reinfeldt (M) vägrar svara på frågan. Slut citat.

SD säger nej. Så det är ärliga svar på om de ger eller inte.

Citat: Jan Björklund förklarar sitt nej med att han tycker socialtjänsten ska kunna sköta det. Slut citat.

Jo, det är ok, visst ska det allmänna sköta ting likt detta och inte vanliga privatpersoner.

Citat: Det är viktigt att EU för en tillväxtpolitik också i Rumänien och Bulgarien så att människor kan föra ett anständigt liv där de bor snarare än att de ska åka till andra länder för att tigga, säger Fredrik Reinfeldt (M) till SvD. Slut citat.

Visst, helt rätt, men vad ska vi göra under tiden? Som det ser ut i framtiden kan vi få ett tiggarSverige här med om Fredrik Reinfeldt får fortsätta. Arbetslöshetsersättningen genom arbetslöshetsförsäkringen urholkas år för år.

Hur lågt har alliansen tänkt sig den ska bli innan den är på den nivå alliansen garanterat har fastställt som ”rätt nivå” i sin dolda agenda?

Ingen har ställt den frågan och vad svaret blir är säkert tystnad.

Men så länge tiggarna genom EU medlemskapet har rätt att komma hit och tigga och socialtjänstens regler är att om de söker hjälp är enda hjälpen en enkelbiljett tillbaks, vad ska vi då göra?

Som Fredrik Reinfeldt, vägra hjälpa med egna medel eller hjälpa ibland?

Vi måste ta ansvar då vi som nation varit så dumma att vi gått med i EU och därmed tiggarstråken är lagliga, just genom vårt EU-medlemskap.

Nobelpriset i ekonomi ses som icke lika värdefullt som övriga av media anser Per Krusell, professor i nationalekonomi. Men det är inte sant. Alliansen körde på med gasen i botten och förstörde tiotusentals liv och livsmöjligheter. Alliansens arbetsmarknadspolitik bygger på de som fick nobelpriset 2007.

Citat: Ekonomisk forskning beskrivs i medier som något besläktat med allmänt tyckande. --- Exempelvis har SvD i sin rapportering på Nobeldagen åtminstone tre år i följd inkluderat faktarutor för de andra prisen men inte ens nämnt att ekonomipriset delas ut

 — man låtsas som om det inte finns – och detsamma hände tyvärr även i DN i år. Ekonomipriset är utan jämförelse det största forskningspriset i världen inom samhällsvetenskapen och har i andra länder, enligt tillgängliga mått, lika hög status som Nobelprisen. Slut citat.

De tre ekonomipristagarna 2007 var Leonid Hurwicz, Eric Maskin, och Roger Myerson, vars teorier om att en låg a-kasseförsäkring skulle göra att fler fick arbete på grund av att de sökte fler arbeten. Idag vet vi att sambandet mellan dessa ting inte existerar då alliansen misslyckats totalt genom att för full gas köra denna teori och arbetssökandes antal enbart ökat.

Låga försäkringar för de utan arbete i form av a-kassa, hårda krav på de utan arbete, kontroll, kontroll och åter kontroll - utöver de ska de arbetssökande själva ansvara för om de får arbete eller ej.

Detta är den så kallade arbetslinjen, vars rätta namn är arbetssökarlinjen och som vi för ett tag sen fick bekräftat, linjen som ska skapa en låglöneklass.

Dessa tre ekonomipristagare är ledstjärnan när det gäller den ekonomiska teorin för Anders Borg och övriga i alliansen. Vi har sett att den inte fungerar för de som segregeras och blir utanför i samhället. Men många vägrar inse systemfelet i teorin och ser sig blinda på att de får jobbskatteavdrag.

Att det sedan är på bekostnad av arbetssökandes och sjukas ekonomi, nedmontering av vård o skola är en annan sak.

Så nog får vissa ekonomipristagare uppmärksamhet, de som fick detta 2007 - över förväntan - det skapade en nedåtgående spiral av välfärds Sverige.

Att skapa för stor tro till teoretiker som de som får ekonomipriser kan bli katastrof - likt det blev i vårt land - för arbetssökande och sjuka. 

Otrygga jobb ska bestå enligt ”arbetslinjens” principer, arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson har talat!

Citat: EU-kritiken biter inte på regeringen.--- EU-kommissionen har kritiserat Sverige vid upprepade tillfällen under flera år. Nu hotar kommissionen med att dra Sverige inför EU-domstolen. Regeringens svar till kommissionen går ut på att frågan behöver utredas ett varv till – trots två tidigare utredningar.

--- Hillevi Larsson (S) hänvisade till TCO:s utredning från i somras. Den visar att 65 000 människor har varit anställda på visstid i fem år eller längre. Det är ännu ett skäl att utreda på nytt, enligt Elisabeth Svantesson. Slut citat.

Att föreslå något till Elisabeth Svantesson - oberoende av om det är från EU eller oppositionen - är som att köra huvudet i en vägg. Ingen reaktion.

Troligen är otrygga anställningar en del av ”arbetslinjens” flum där det som vi nu sedan en tid fått veta finns en dold agenda innefattande en framtid med en låglöneklass. Det är väl denna som skapas nu genom att skrämma svenska folket för vad som händer om de inte tar ett lågt betalt arbete. De kan då placeras i fas 3. I denna ingår kontinuerligt lägre a-kassa genom inflationen. En a-kassa som inte höjts sedan 2002 och som utöver det sänkts för de mest behövande med 15%. Utöver det beskattas de med a-kassa lika högt som 2006. Medan de med arbete fått fem jobbskatteavdrag - förutom årliga löneökningar - hittills.

Nog arbetas det i det dolda för en låglöneklass. Beslutet i riksdagen 2011 att fas3skulle bort resulterade i att alliansen bytte namn på tramset till sysselsättningsfasen och så ansågs det att fas 3 var borta! Men begreppet och åtgärden är kvar, ett namnbyte löste inget. Det var bara är en dimridå för folket.

Vi hade en iskall arbetsmarknadsminister som hette Hillevi Engström då. Vi har nu fått en ännu mer känslolös och iskall arbetsmarknadsminister med namnet Elisabeth Svantesson.

Arbetsförmedlingen blir mer o mer en kontrollorganisation och inte en arbetsförmedlarorganisation.

Fler o fler arbetssökande får genom erfarenhet vid arbetslöshet besviket en upptäckt de aldrig tänkt sig. Arbetsförmedlingen är idag i första hand  en kontrollstation av arbetssökandes rätt till ersättning, inte en arbetsförmedlande organisation. Arbetssökandet får den arbetssökande göra bäst den kan. Stöd får denne inte!

Många före detta Saab arbetare fick uppleva vad arbetsförmedlingen av idag innebär.

Citat: Förvirring och besvikelse över Arbetsförmedlingens insats.

--- Intervjuerna visar att arbetarna generellt sett inte är nöjda med Arbetsförmedlingens insats. De talar om att det var svårt att få tag på handläggarna, att vissa av dem var nonchalanta 

--- Flera personer blev ställda när de förstod att de inte skulle få någon hjälp från Arbetsförmedlingen. De kände inte till förmedlingens ändrade uppdrag, som innebär att man bara ger stöd till vissa prioriterade grupper. Slut citat.

Vilka de prioriterade grupperna är framgår inte och jag har inget svar på det. Finns de eller är de nyanlända flyktingar?

Arbetsförmedlingens primära uppgifter idag är kontroll av arbetssökandes rätt till ersättning och senast att de söker jobb utan stöd o hjälp.  Men nu ska även privata aktörer som arbetsförmedlingen köper tjänster från kollas. Troligen är det coachingfirmorna som avses, fas 3 anordnare kollas sällan eller aldrig om inte någon fas 3are anmäler konstigheter till Arbetsförmedlingen.

Men kontrollökningen nu innebär följande. Citat: Arbetsförmedlingen skärper kontrollen av privata aktörer. Nästa år satsar förmedlingen ytterligare mellan 10 och 15 miljoner kronor på kontroll. --- Mer kontroll betyder färre arbetsförmedlare. Orsaken är att Arbetsförmedlingen får en klumpsumma till all förvaltning. Det vill förmedlingen ändra på och föreslår att pengarna för kontroll ska tas från anslaget för inköp av privata tjänster. Slut citat.

Privata jobbförmedlare inte bättre, blir mest CV-skrivande även hos dessa. Arbetsförmedlingen i övrigt har snart enbart kontroll o kontroll på sin agenda.

Citat: Chanserna att få ett jobb är lika, vare sig du får hjälp av Arbetsförmedlingen eller ett privat företag som de anlitat. Det visar en färsk studie.

 --- Studien visar inte på någon skillnad i resultat, vad gäller andelen som fått jobb. Men de arbetslösa själva är mer nöjda med den hjälp de fått från de privata aktörerna. Studien visar också att de som fått stöd av privata aktörer varit mer aktiva i att söka jobb. Slut citat.

Troligen ligger detta i att de privata inte ses som ett kontrollorgan i första hand av den arbetssökandes rätt till a-kassa. Inte är lika svåra att få kontakt med och att de privata inte ser arbetssökande som i första hand fuskare o lata utan som något de måste vara rädda om som egen inkomstkälla.

Men jobb får arbetssökande inte mer av privata arbetsförmedlingar. Detta då även dessa har ett systemfel att de lägger över jobbsökeriet på den arbetslöse.

En lösning som inte ger mycket då kontaktlösheten på arbetsmarknaden måste vara något som arbetsförmedlare ska överbrygga, istället för att låta arbetssökande skriva o skicka CV hit och dit, tills dessas namn blir ökända på arbetsplatserna.

Inte heller ska arbetsförmedlingar i första hand vara ett kontrollorgan av arbetssökandes rätt till ersättning.

De ska vara arbetsförmedlare - länken mellan arbetsgivare o arbetssökande - inget annat.